Hoppa till innehåll
Hem » Flödet » Får man ont i ryggen av en levatorskada?

Får man ont i ryggen av en levatorskada?

woman in gray zip up jacket and black leggings standing on beach
Foto: Kampus Production

Får man ont i ryggen av en levatorskada?

Vad finns det för samband mellan levatorskador och ländryggssmärta? Det här är en fråga som ofta dyker upp i patientmöten. Många har erfarenheten att ha drabbats av en skada och upplevt att hela kroppen känns skev, sned och smärtande. Beror dessa symtom på skadan? Hör de alltid ihop?

Vi vet att levatorskador kan bidra till en känsla av nedsatt stöd i bäckenbotten, urinläckage och svaghet där muskeln är skadad. Men måste också trötthet och värk i ländrygg, bäcken eller höfter blir en del av vardagen?

Jag ska försöka svara på detta idag, men det blir genom ett längre resonemang.

Vad är en levatorskada?

Levatorskador innebär att en del av bäckenbottens muskulatur lossnar från sitt fäste vid blygdbenet i samband med en vaginal förlossning. Skadan drabbar uppskattningsvis 10–19 procent av förstföderskor och påverkar bäckenbottens lyft- och stödfunktion. Den ökar vidden i bäckenbotten och är kopplad till en ökad risk för framfall senare i livet. Det finns inga etablerade kirurgiska metoder som på ett tillförlitligt sätt återställer muskelanatomin, eller funktionen.

När kvinnor som lever med levatorskador själva beskriver sina erfarenheter berättar många om en lång väg till diagnos och en stor ensamhet i processen. Många har också en upplevelse av att gående, stående och annan fysisk aktivitet är mer belastande för kroppen än tidigare, och att även rygg och bäcken reagerar med smärta eller trötthet. En del begränsar sin aktivitet på grund av symtom, andra av rädsla för att göra skadan värre eller för att bidra till framfall.

En slump eller ett samband?

Ländryggssmärta är mycket vanligt och de flesta människor får någon gång en eller återkommande perioder av ryggsmärta. I de allra flesta fall går det inte att peka ut en enskild strukturell orsak. Samtidigt är bäckenbottenproblem också något som är vanligt förekommande. Det innebär att det statistiskt sett kommer finnas många som har både ländryggssmärta och bäckenbottenbesvär samtidigt, utan att det måste betyda att det ena orsakar det andra.

För en del är det just så, två parallella tillstånd som råkar sammanfalla. För andra finns det ett samband, men inte i form av en enkel orsakskedja. Det kan handla om hur kroppen belastas, hur man rör sig, hur mycket man vågar göra och vilka strategier man utvecklar för att hantera symtom i vardagen. I praktiken blir det därför ofta mest meningsfullt att förhålla sig till vad som faktiskt begränsar funktion och liv, och behandla utifrån det, snarare än att försöka avgöra exakt vad som orsakar vad.

Orsak och verkan

Samband mellan bäckenbottensymtom och ländryggssmärta behöver inte vara anatomiska. För många handlar det snarare om vad symtomen gör med vardagen. Inkontinens, tyngdkänsla eller smärta leder ofta till att man rör sig mindre, undviker vissa aktiviteter eller börjar hålla igen. Med tiden kan det innebära mindre variation, mindre styrka och mer försiktiga rörelsemönster, och det är i sig sådant som kan bidra till ryggbesvär. Med tiden förlorar du styrka och rörlighet, om du alltid håller igen. Det kan bli en ond spiral.

Strukturella och funktionella kopplingar

Bäckenbotten samarbetar med magmuskler och ryggmuskler när vi rör oss, bär, går och tar i. Den är en del av det som gör att kroppen känns sammanhållen och stabil i vardagen. Om bäckenbotten har tappat en del av sin funktion, till exempel efter en levatorskada, kan kroppen behöva kompensera på andra sätt.

Det betyder inte att en levatorskada automatiskt ger ryggsmärta. Men hos vissa kan det innebära att man börjar spänna sig mer, hålla igen rörelser eller använda kroppen mindre varierat. På sikt kan sådana strategier bli tröttande och bidra till värk och stelhet i rygg och bäcken.

Enkelsidig levatorskada, asymmetri och upplevd snedhet

Vid en ensidig levatorskada finns en asymmetri i bäckenbotten, där stödet är sämre på den skadade sidan. För vissa märks det knappt, för andra blir det tydligare i vardagen, med en känsla av snedhet, obalans eller behov av att hålla ihop kroppen. Det är inte samma sak som att kroppen är felställd, utan snarare ett uttryck för hur belastning och kompensation ser ut just då.

Överspänning, skyddsstrategier och ländryggsbesvär

Hos en del med bäckenbottensymtom ser man över tid en tendens att gå med mer spänning i bäckenbotten. Det kan vara ett sätt att försöka skapa stabilitet eller kontroll när kroppen inte känns helt pålitlig. Till en början kan det kännas hjälpsamt, men på sikt kan det i sig bli en orsak till smärta.

När bäckenbotten är ständigt spänd påverkas ofta också hur du andas, hur du tar i och hur du använder rygg och höfter. Då blir sambandet mellan bäckenbotten och ländryggssmärta lättare att förstå, inte som en direkt skada i ryggen, utan som ett mönster av spänning och försiktighet som kroppen fastnar i.

Hur behandlar vi det här?

Eftersom sambanden mellan levatorskada, bäckenbottensymtom och ländryggssmärta ofta är komplexa är det sällan meningsfullt att försöka fastställa en enda orsak. Det brukar vara mer hjälpsamt att jobba funktionsstyrt, med symtom, kapacitet och trygghet som vägledning.

Det kan innebära att arbeta parallellt med bäckenbotten och med rygg och höfter, minska icke-adekvata spänningar, förbättra styrka och uthållighet och successivt öka tilliten till kroppen. Om man i stället börjar undvika allt som känns osäkert riskerar man att få ett smalare liv, mer rörelserädsla och mer smärta.

Här är exempel på rehabriktning som ofta är rimlig, med individanpassning efter symtom och belastningsrespons:

  • Börja med att kartlägga vad som triggar, och vad som faktiskt fungerar, så att du kan bredda ditt rörelseutrymme stegvis.
  • Träna bäckenbotten om det finns kvarvarande funktion att optimera.
  • Lägg lika stort fokus på avslappning och variation om du har tecken på överspänning, det kan vara djupandning, positioner som avlastar och övningar som hjälper dig släppa onödigt skydd.
  • Bygg generell styrka i säte, ben och bål med en belastning som kroppen tolererar, och öka successivt snarare än att testa gränser med stora hopp i belastning.
  • Dosera träning och vardagsaktivitet så att du också hinner återhämta dig.
  • Ta psykisk belastning på allvar. Många med levatorskada beskriver oro, skam, övergivenhet och ibland traumareaktioner, och det påverkar hur kroppen på många nivåer.

Levatorskada och ländryggssmärta, en sammanfattning

Om du har en levatorskada och samtidigt ont i ländryggen är det förståeligt att du undrar om allt hänger ihop. För vissa gör det det, för andra inte. Det finns inget enkelt svar, och det finns heller inget som säger att en levatorskada i sig måste orsaka ryggsmärta.

Samtidigt kan en levatorskada påverka mer än bara bäckenbotten. Många beskriver att kroppen känns mindre stabil, att man börjar hålla igen, spänna sig eller undvika vissa rörelser. När kroppen används på ett mer försiktigt eller spänt sätt är det inte ovanligt att rygg och höfter också börjar protestera.

Det betyder inte att något är trasigt överallt, eller att kroppen håller på att gå sönder. Ofta handlar det om hur kroppen försöker anpassa sig till nya förutsättningar. Och det finns i många fall mer att påverka än man först tror. Fokus behöver därför inte ligga på att förstå exakt vad som orsakar vad, eller på att bli som innan. För många handlar det i stället om att stegvis hitta sätt att röra sig, belasta kroppen och leva som fungerar här och nu. Med rätt stöd går det ofta att få mindre ont och större frihet i vardagen, även om själva skadan finns kvar.

Referenser:

Vidare läsning på Bakingbabies

Tips

Här finns också kursen Träna dig stark (med levatorskada!) som innehåller 8 månaders träning och en omfattande vägledning för att kunna leva med levatorskada.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *