Framfall och EDS

Det här inlägget är en del av en serie inlägg jag gjort om EDS och överrörlighetssyndrom. För alla är det inte raka likamedtecken mellan just barnafödande och framfall. Ett framfall kan ju debutera många år efter graviditet och barnafödande.

Vad är framfall?

Det här är ett ämne som jag ägnat hela inlägg åt tidigare. Men kortfattat så innebär ett framfall att någonting har sackat neråt från inuti slidan och i riktning mot vaginalöppningen. Det som sackar neråt kan vara vaginas främre vägg, bakre vägg eller livmodern. Framfall drabbar mellan 30-50% av alla kvinnor.

EDS och överrlighetssyndrom

Som jag tidigare beskrivit i den här serien så finns det dels en faktisk diagnos med undergrupperingar som kallas Ehler Danlos Syndrom (EDS) och som omfattar en funktionsnedsättning i kroppens stödjevävnad. Det finns också överrörlighetssyndrom på ett helt spektrum. Ehler Danlos har visats ha en samsjuklighet och en ökad risk för olika sorters bråck. Stödjevävnaden i bäckenbotten och i vaginas väggar har höga nivåer av kollagen, och en nedsättning i kollagen kan orsaka bäckenbottendysfunktion så som framfall och inkontinens. Kvinnor med EDS får i högre utsträckning framfall än andra.

Vad beror det på?

Det svåra med framfall är att en del kvinnor som har många olika riskfaktorer för att utveckla framfall faktiskt inte drabbas. Och sedan finns det kvinnor som till synes inte har många riskfaktorer alls som drabbas. De kända riskfaktorerna är att ha fött barn, att ha högt BMI, att ha kommit i klimakteriet och att ha genomgått en hysterektomi. Ärftlighet är en inverkande faktor. Det verkar vara så att om din farmor, mormor, mamma eller syster haft framfall så kan detta ha gått i arv till dig.

Vi vet fortfarande lite

Det kan vara så att det är själva utsträckningen under en vaginal förlossning som skapar en förändring i kollagenvävnaden, som liksom aktualiseras på grund av en genetisk defekt. Under utsträckning och återhämtning förändras den lokala kollagenmetabolismen. Att EDS har en samsjuklighet med mag-tarmproblem kan också höra ihop med utvecklingen av framfall. Återkommande förstoppning och att behöva krysta mycket vid tarmtömning är en belastande faktor som inte är fördelaktig när det kommer till framfall. Studier har också visat att kvinnor som har både EDS och framfall i större utsträckning utsträckning än andra har just bakväggsframfall. Rectocele som detta kallas på medicinspråk, hör ofta ihop med just tarmtömningsproblem. Vi vet alltså inte om det är framfallet som ger tarmtömningsbesvär, som resulterar i omfattande krystande. Eller om det är det motsatta, att krystandet förvärrar framfallet.

Vad ska jag göra med den här informationen?

Om du har en ökad risk för framfall genom ditt genetiska arv kan du inte påverka just den saken. Men genom att…

  • hålla avföringen mjuk och smidig
  • hålla en normalvikt
  • ha en stark bäckenbotten

…kan du minska risken för uppkomst av framfall eller minska symtomen av ett befintligt. Du kanske inte heller ska planera en framtid med frekventa tunga lyft om du vet med dig att du har EDS och andra riskfaktorer för framfall.

Borde jag inte föda vaginalt?

Utifrån forskning så finns det faktiskt inte tillräckliga kunskaper för att rakt av avråda från vaginala förlossningar för att minska risken för framfall. 20 år efter barnafödandet är förekomsten av viss bäckenbottendysfunktion lika hos vaginalt förlösta kvinnor som hos kejsarsnittade. Vaginala förlossningar ökar risken för prolaps, men sett över tid jämnar risken för exempelvis urininkontinens ofta ut sig. Du kan med fördel bäckenbottenträna både under och efter graviditet, och försöka hålla bäckenbotten stark genom hela livet. 

Alla inlägg i serien:

Referenser:

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Previous

Next

3 Comments

  • En fråga:
    Du skriver att förekomsten av framfall 20 år efter barnafödande är ungefär lika stor efter kejsarsnitt som vaginal förlossning. Jag trodde att vaginal förlossning ökade risken för framfall?
    Eller gäller första påståendet bara vid EDS? Eller är det att vaginal förlossning ”tidigarelägger” framfall som gör att båda påståendena stämmer? Eller att riskökningen är liten?
    Nu har jag snurrat till det för mig. :’D

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *