För en del, inga problem
Generellt kan de flesta individer med överrörlighetssyndrom bli gravida och få normala graviditeter och förlossningar. Det är dock viktigt att känna till och vara uppmärksam på de olika möjliga komplikationerna som kan uppstå. Här i texten skriver jag både om hypermobilitetssyndrom och EDS, vilket är två olika saker. När jag skriver EDS specifikt är det för att jag hittat källor som stödjer att det finns en koppling till just EDS, men inte överrörlighetssyndrom. Skriver jag överrörlighetssyndrom kan påståendet gälla alla med överrörlighetssyndrom oavsett bakomliggande mekanism.
Illamående
Kvinnor med EDS kan vara känsligare för hormonomställningar än andra, och hormonomställningen i början av en graviditet kan vara en del av förklaringen för uppkomsten av graviditetsillamående. Att hålla ett jämt blodsocker kan hjälpa, men annars är det inte mycket i egenbehandlingsväg som hjälper. Prata med din barnmorska om besvären blir svåra, det finns läkemedel att få. Läs mer om allvarligt graviditetsillamående här.
Bråck
Nedsättningen av kollagen i blodkärl påverkas hos personer med EDS under graviditeten och ökar risken från åderbråck, bråck i underlivet och hemorrojder. Under graviditeten ökar nivåerna av progesteron, ett hormon som mjukar upp glatt muskulatur och blodkärl.
För åderbråck är det viktigt att fortsätta motionera. Promenader och vattenträning är lämpligt. Att ha benen upp när du kan och använda stödstrumpor är också rekommenderat.
Hemorrojder är en slags åderbråck, men runt ändtarmsöppningen. Dessa sköts bäst genom att undvika förstoppning. Ät mycket fiber, drick lagom med vätska och motionera är råden för detta. Bäckenbottenträning kan hjälpa med blodcirkulationen i området. Järntabletter bidrar gärna till hård avföring, och om dessa inte fungerar för dig bör du fråga din barnmorska om alternativ. Det finns salvor och andra läkemedel för hemorrojder, fråga din vårdgivare om dessa vid behov.
Bråck i underlivet kan vara väldigt smärtsamma. Knipövningar kan förbättra blodcirkulationen. Undvik långtvarigt stående om du kan. Fler råd finns här.
Halsbränna
Halsbränna är vanligt även hos friska gravida, men många personer med EDS har halsbränna även som icke-gravida och symtomen kan förvärras under graviditeten. Här gäller de vanliga råden att undvika stark mat, koffein, citrusfrukter med mera, samt att äta lite och regelbundet. Du kan också undvika att äta sent på kvällen och vila liggandes på vänster sida efter maten. Fråga din barnmorska om råd vad gäller läkemedel.
Huvudvärk och tinnitus
Huvudvärk och tinnitus förekommer regelbundet hos många personer med EDS. Hormonella förändringar och hållningsförändringar kan ge alla gravida huvudvärk, och spä på redan befintliga problem. Att ta pauser från arbetet, dricka tillräckligt och vid behov ta smärtlindrande läkemedel (fråga din barnmorska) kan vara en hjälp mot huvudvärken. Sök vård om du har tinnitus som inte hjälper med de egenvårdsalternativ du känner till. Det finns fysioterapeuter som är extra bra på tinnitus.
Svullnad
Svullnad i händer och fötter är vanligt under graviditet, och en ökad mjukhet i blodkärlen hos en person med EDS kan förstärka detta. Vila ofta med benen högt och undvik att sitta med benen i kors. Stödstumpor och pausgympa kan också hjälpa mot svullnaden. Med svullnaden kan du också få karpaltunnelsyndrom. Sök hjälp hos en arbetsterapeut (på närmaste rehabmottagning) om du upplever att du får domningar och stickningar ut i hand och fingrar.
Relaxin
Relaxin är ett hormon som produceras under graviditeten och som spelar en avgörande roll för att förbereda kroppen för förlossningen. Hormonet frisätts först av gulkroppen i äggstockarna och senare av moderkakan och hjälper till att mjuka upp bindväv, ligament och livmoderhals. Relaxinet påerkar kroppen från tidigt i graviditeten och hela vägen fram till under förlossningen. Dess uppmjukande effekter kan slå lite hårdare på personer med befintlig överrörlighetsproblematik.
Det är viktigt att notera att relaxinets effekter på individer med överrörlighetssyndrom varierar. Vissa individer kan uppleva mer uttalade effekter, medan andra inte påverkas nämnvärt. Genetiska faktorer, den specifika EDS-subtypen och andra individuella faktorer kan bidra till detta.
Leder som går ur led
Relaxinet går i blodet och påverkar faktiskt alla leder i kroppen. Har du leder som är överrörliga och redan innan har en benägenhet att gå ur led, kan relaxinets effekt öka på detta något ytterligare.
Smärtor och besvär
Gravida individer med hypermobilitetssyndrom kan uppleva ökad ledsmärta och obehag, särskilt i viktbärande leder. Den ökade belastningen på försvagade ligament och den ökade ansträngningen som krävs för att stabilisera lederna kan bidra till smärta. Den ökade ledrörligheten, tillsammans med ”vanlig” graviditetsrelaterad bäckensmärta kan hos personer med överrörlighetssyndrom ge upphov till förvärrade eller nya smärtor och besvär. Både ländryggssmärta och bäckensmärta är vanligt förekommande problem under graviditet, även för friska individer. Att redan i förväg vara överrörlig kan alltså vara en riskfaktor för att få ont. Ofta kan ländryggssmärta lugnas av motion, specifika övningar och att hålla koll på hållningen. En kudde i svanken när du sitter kan vara ett skönt stöd. Du bör också använda stabila och bra skor med god dämpning. Bäckensmärta kan ibland lindras av övningar, vattengymnastik, akupunktur eller tens. Här kan det vara viktigt råd och stöd av en fysioterapeut.
Påverkan på bäckenbotten
Bäckenbottenmusklerna och ligamenten, som redan är sårbara hos individer med hypermobilitetssyndrom kan ansträngas ytterligare av vikten och trycket från den växande livmodern. Relaxinet och graviditens tyngd påverkar bäckenbotten så att den sänks och öppnas upp lite inför förlossningen. Hos en person som redan har en bindvävsmjukhet kan detta ge upphov till symtom så som urininkontinens eller tyngdkänsla. Vi har god evidens för att bäckenbottenträning under graviditet kan minska besvär från bäckenbotten. Ta hjälp av en bäckenbottenfysio om du behöver.
Blodtrycks- och blodkärlspåverkan
Vissa individer med EDS har svårt att upprätthålla blodtrycket vid exempelvis uppresning från liggande eller sittande. Detta gäller framförallt individer med den vaskulära sorten av EDS. Relaxinets påverkan på blodkärlen, och livmoderns tryck, kan påverka detta under graviditeten. Prata med läkare om du upplever besvär.
Vårdbehov
Om du har omfattande besvär av din hypermobilitet kan du behöva ha extra stöd under graviditeten. Det kan handla om fysioterapeut, läkare och kanske även specialistmödravård. Du kan behöva ändra dina träningsrutiner och dagliga aktiviteter för att minska smärtor och besvär, ta hjälp av en fysioterapeut med detta. Har du frågor om hjärta-kärl eller smärtor som behöver läkemedelsbehandling tar du kontakt med mödravården så hjälper de dig vidare till läkare.
Mina specifika tips för dig:
Boka en tid hos en fysioterapeut ganska omgående när du får veta att du är gravid. Be i förväg fysioterapeuten läsa in sig på överrörlighetssyndrom och berätta redan när du bokar att du förväntar dig stöd och uppföljning regelbundet. (Det är naturligtvis deppigt att behöva uppmuntra patienter att be vården utbilda sig, men tyvärr är det fortfarande så.)
Du kanske vill testa TENS-maskin, bäckenbälte och eventuellt även hjälpmedel för hemmabruk i form av dynor, kryckor och annat. Du har rätt att få hembesök av både fysioterapeut och arbetsterapeut om du så behöver. En del hjälpmedel får du hyra, andra får du köpa och ibland finns andra hjälpmedel till låns. Det är olika i alla regioner – fråga vad som gäller där du bor.
- Undvik långvariga statiska positioner och ensidiga belastningar.
- Fortsätt motionera så gott du kan, så länge du kan.
- Berätta noga för barnmorskan hur det känns i ditt bäcken och dina höfter när du gör rörelsen som krävs för en gynundersökning. Är detta märkbart svårt eller smärtsamt kan de behöva veta det i förväg inför förlossningen.
Många individer redan en rad med strategier för att klara av smärtan i vardagen.
Här är några exempel:
- Massage
- Varma bad
- Värmekuddar
- Försiktig och mjuk stretching, gärna utprovad av fysioterapeut
- TENS
- Vattengymnastik
- Graviditetspilates eller gravidyoga
- Midfullness och avslappning
- Distraktion i form av fritidsaktiviteter eller andra saker du mår bra av.
För att optimera ditt mående kan du:
- Motionera regelbundet, vettig och anpassad motion.
- Lär dig någon teknik för avslappning och kroppskännedom. (Det finns fysioterapeuter som är jätteduktiga på detta!)
Har du egna erfarenheter eller andra tips? Berätta gärna!
Vidare tips och läsning
Vad är graviditetsrelaterad bäckensmärta
Hur man behandlar bäckensmärta under graviditet
Referenser:
- A systematic review of clinical studies on hereditary factors in pelvic organ prolapse.
- Anorectal manometry for the diagnosis of pelvic floor disorders in patients with hypermobility spectrum disorders and hypermobile Ehlers-Danlos syndrome
- Association between joint hypermobility and pelvic organ prolapse in women: a systematic review and meta-analysis.
- Association of Maternal Versus Fetal Ehlers-Danlos Syndrome Status with Poor Pregnancy Outcomes
- Considerations for lactation with Ehlers-Danlos syndrome: a narrative review
- Distinctive structure, composition and biomechanics of collagen fibrils in vaginal wall connective tissues associated with pelvic organ prolapse
- Pelvic floor symptoms in cisgender women with Ehlers-Danlos syndrome: an international survey study
- Pelvic organ prolapse and collagen-associated disorders
- Pelvic Organ Prolapse in Ehlers-Danlos Syndrome
- PEOPLE: Lifestyle and comorbidities as risk factors for pelvic organ prolapse-a systematic review and meta-analysis PEOPLE: PElvic Organ Prolapse Lifestyle comorbiditiEs
- Prolapse and sexual function in women with benign joint hypermobility syndrome.
- Recommendations for anesthesia and perioperative management in patients with Ehlers-Danlos syndrome(s)
- Serum relaxin levels in benign hypermobility syndrome
- Transperineal ultrasound shear-wave elastography is a reliable tool for assessment of the elastic properties of the levator ani muscle in women
- Urogenital and pelvic complications in the Ehlers-Danlos syndromes and associated hypermobility spectrum disorders: A scoping review
