Återhämtning efter sfinkerrekonstrunktion vecka 4 och 5

Återhämtning efter sfinkerrekonstrunktion vecka 4 och 5

När ni läser det här inlägget är det morgon samma dag som jag ska börja jobba igen efter operationen. Det är idag 5 veckor sedan operationen gjordes. Jag skrev dagboksliknande inlägg första veckorna:

• Dagbok efter en sfinkterrekonstruktion, dag 1-5
• Dagbok efter sfinkterrekonstruktion dag 6-11
• Dagbok efter sfinkterrekonstruktion dag 12-20

Dag 20, när jag senast skrev, då hade jag jätteont. Jag var mitt uppe i niagarafallsmensen och kände att det var ganska tröstlöst. Men bara måndagen därefter hade jag nästan inte ont alls. På tisdagen kunde jag gå min första 5 kilometerspromenad. Raskt också, jag var svettig när jag kom hem. Och fick en härlig endorfinkick! Det vände liksom på i princip bara en dag, till att jag faktiskt kände mig mest frisk.

Bäckenbottenstatus

Jag har tränat samma enkla program de första fyra veckorna, och känt att bäckenbotten haft mer schwung i sig när jag kniper. Jag vågar faktiskt inte känna efter med fingret än. Det är annars mitt bästa knipträningsknep, att maxa knipstyrkan genom att känna efter med fingret och kräva successivt mer av knipen. Jag ska komma dit, jag lovar! Jag känner däremot redan en ganska stor skillnad när jag sitter och står och kniper, det blir en mycket tydligare rörelse nu. Jag har alltid haft ganska stark bäckenbotten mätt i liggande, men det har varit uppenbart svårare för mig att knipa starkt när jag havt kroppstyngd+gravitationen emot. Nu tror jag att det är bättre!

Rehabträning

När det hade gått fyra veckor sedan operationen, alltså förra måndagen, då ökade jag träningen. Nu börjar jag med övningar som skapar lite mer buktryck, alltså sådana som inkluderar lite mer belastning. Från att i princip legat på rygg och knipit och spänt magen och lyft ett ben, till att nu stå i planka på knä. Exempelvis. Jag får inte alls ont av den här sortens träning och det känns som att allt tål med en liten belastningsökning bra. Längtar efter mer belastning, men livet är långt. Det är inte värt att riskera något med att skynda. Jag har också kunnat göra exempelvis barnets yogaposition, något som inte ALLS gick första veckorna pga svullnad/stelhet i bäckenbotten. 

Kvarvarande symtom och förbättring

Det värsta är fortfarande att stå stilla länge. Nu klarar jag ändå alls slags matlagning och att diska, men jag gör inte gärna en massa olika stående aktiviteter på raken. Häromdagen klarade jag att stå upp i ungefär en timme och det var ett rekord!  Jag duschar fortfarande efter nummer två istället för att torka med papper, men jag börjar kunna tänka mig att sluta med duschandet. Det gör ont att trycka på mellangården och kring ändtarmen och jag är fortfarande öm kring sittbenen där jag var så himla svullen. Jag tycker kanske att jag anar en LITEN förbättring av sfinkterfunktion? Jag får väl avgöra det när jag har levt ett mer vanligt vardagsliv i några månader, men kanske ändå att det verkar litet bättre?

Det jag tänker vänta länge med

Det känns fortfarande mer som stygn än som stabil ärrvävnad och jag tänker vänta kanske i överkant länge med penetration. Jag vill ha stabila ärr som tål att jag har inne  menskopp och som tål att jag masserar ärren innan jag  funderar på att ha omslutande sex. Jag tänker också vänta länge med att börja springa. Jag, Joseph och barnen skulle hinna med ett tåg häromveckan. Vi sprang några meter till tåget, och det resulterade i att jag fick vända hem istället. Det gjorde för ont. Att springa flera kilometer känns väldigt avlägset, även om det spritter i benen. Enstaka lyft av barnen kommer jag nog börja göra med när det gått 6 veckor. Fram emot jul när det har gått åtta veckor måste det ju vara okej att bära tunga väskor och sånt. Hoppas jag.

Den sista sjukskrivningsveckan

Den sista sjukskrivningsveckan har jag försökt utmana mig själv och kroppen. Passa tider, åka kollektivtrafik, träffa människor, gå och stå. Det har gått, men har inte varit HELT besvärsfritt. Jag hoppas innerligt att kroppen är redo för att jobba nu!

Önska mig lycka till!