Hoppa till innehåll
Hem » Flödet » Anal urgency

Anal urgency

tubes of white toilet paper and plastic basket on bathroom floor

Det här inlägget är ett svar på en läsarfråga om anal urgency, men kommer också vara en genomgång av begreppet och anal kontinens mer generellt. Urgency är det som på svenska beskrivs som ”kort ställtid” mellan trängningar för bajsnödighet och att bajset faktiskt kommer.

Jag hade problem med anal urgency, men det är ett av de problem som blev bättre efter att jag genomgick en perineorafi/mellangårdsrekonstruktion. Hur kan det påverka nödighets-grejen?

Anal kontinens

När vi ska prata om urgency, som är ett ”snabbt påkommet och tvingande behov av att tömma tarmen” (det vill säga: Jag bajsar snart på mig, jag måste gå NU”) måste vi börja med att prata om anal kontinens. Alltså – vad är det som gör att vi inte bajsar på oss? Att vi kan hålla inne bajs handlar om ett fint samspel mellan olika saker. Tarmens ”reservoarfunktion” jobbar tillsammans med reflexsystemet mellan hjärna, ryggmärg och bäckenbottenmusklerna. Det vill säga – du håller inne allt du behöver hålla inne, tills det är lägligt att släppa ut det. Oavsett muskelfunktion är det en större utmaning att hålla inne lös avföring än hård. Hård avföring kan vara svår att få ut, och blir det kvar avföring i tarmen kan det öka risken för gasbildning att vi sen inte kan hålla fisar. När man har otillräckligt styrka och spänning i analkanalen och i den inre av ringmusklerna kan man råka läcka fisar. Om det är den yttre av ringmusklerna som det är problem med kan du ha nedsatt viljemässig kontroll över analkanalen. Detta kan leda till urgency eller avföringsläckage.

Mellangårdsrekonstruktion

Mellangården är inte bara en gård i Bullerbyn, utan det är själva navet i bäckenbotten. Under hudytan mellan slidan och ändtarmen fäster alltså både bulbocavernosus, transversus perineii och den externa sfinktern. Utöver musklerna finns också stödjevävnad. Bulbocavernosus och transversus perineii är de som oftast skadas vid klipp eller grad 2-bristningar. Frågeställaren har alltså genomgått en operation där man sytt ihop dessa muskler igen.

Läs mer om dessa operationer här:

Perinelkroppsrekonstruktion

Omoperation av grad 2-bristning

Mellangårdsmusklerna funktion för den anala kontinensen

Transversus perineii stöttar perinealkroppen och analkanalen och när transversus är skadad kan ändtarmsöppningen liksom ”åka ner en våning”. I vanliga fall ska ändtarmsöppningen liksom ligga strax ovan (ovan som i inåt i kroppen) mellangården, men vid en skada kan den ligga i samma nivå som eller nedanför mellangården. Det här har en biomekanisk effekt på tarmtömningen och gör det svårare att tömma helt. Det innebär att risken för att få hemorojder och rectocele ökar i och med att man ofta behöver krysta mer när man bajsar.

Puboanalis och puboperinealis

Det finns en del av levator ani som kallas puboanalis och puboperienalis. Den är en del av den slynga som går från pubisbenet och runt ändtarmen, men har också en delar som går in perinealkroppen och mot sfinktrarna. Huvudmuskelns funktion är att dra ändtarmen och mellangården framåt, och just dessa smådelar har som uppgift att stabilisera analkanalen i sidled. Vid en djup grad 2-bristning eller ett klipp kan dessa skadas. Detta kan innebära att mellangården och anus liksom drar lite snett och att du får svårigheter med att tömma tarmen helt men också analinkontinens och svårigheter att knipa.

Anal urgency

Min gissning är att du som frågeställare hade en skada på ytliga och djupa muskler i mellangården och att dessa kunde lagas vid operationen. Efter detta har du fått lättare att tömma tarmen helt och återfått en förbättrad kontinensfunktion, även om problemet inte låg hos själva analsfinktrarna.

Tips på läsning om besvär efter förlossning finns här.

Anal urgency

Berätta gärna om egna erfarenheter i kommentarsfältet! Du behöver såklart inte uppge ditt riktiga namn när du kommenterar.

5 kommentarer till “Anal urgency”

  1. Åh vad detta inlägg ger mig hopp! Jag har sedan min dotter föddes för snart 4 år sedan haft dagligt gasläckage samt urgency. Jag fick från början ingen hjälp utan har via dina kanaler läst mig till information och därefter varit VÄLDIGT påstridig för att få vård. Jag har gått via en vårdgivare utanför mitt län och de hittade flera skador på mina muskler i bäckenbotten utöver en misstanke om att den yttre sfinktern var skadad. Efter än fler undersökningar har man kommit fram till att sfinktern är hel. Jag ska genomgå en mellangårdsrekonstruktion under våren och min vårdgivare vågade inte lova att gasläckaget och urgencyn skulle bli bättre men efter att ha läst detta vågar jag hoppas.

    TACK för allt du gör. Utan dig och ditt arbete hade jag mest troligt fortfarande inte fått hjälp och jag hade nog trott att jag bara inbillat mig. Du är så viktig ❤️

  2. Födde för 2 månader sedan, grad 2 bristning, upplever precis detta du beskriver, när jag blir bajsnödig måste jag gå NU. Kan det bli bättre med tiden då det inte gått så lång tid sedan förlossning eller brukar problemet bestå?

    1. Jag brukar säga att de första tre månaderna efter förlossning får man förlåta den för lite vad som helst, men sen ska man gärna se en successiv förbättring under det hela första året. Märker du att det inte går åt rätt håll efter ca 6 månader så tycker jag att du ska söka hjälp.

  3. För flera år sedan som 20-åring hade jag ofta besvär av urgency. Enstaka gång bajsade jag på mig till och med. Sen åt jag järntabletter ett kort tag och blev förstoppad (inte kul) MEN tror jag fick lite mer hemorrojder då och det jag har gjort att mitt urgency minskat mycket! Nu begränsar det mig inte längre.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *