Barns bäckenbottenhälsa

Barns bäckenbottenhälsa

Barn har också bäckenbottnar. Alla människor, oavsett storlek och ålder, har en grupp muskler och stödjevävnader i nedersta delen av bålen som stöttar bäckenorganen (blåsa, tarmar m.m.) och hjälper till att kontrollera urin och avföring. Under uppväxten utvecklar barn gradvis förmågan att kontrollera dessa muskler.

Det vanligaste är förstås att vi pratar om bäckenbottenproblem i relation till vuxna, men det är viktigt att veta att även barn kan vara drabbade av olika besvär. Blås- och tarmdysfunktioner är faktiskt vanliga hos barn i alla åldrar, världen över. Ofta handlar det om funktionella problem, inte sjukdomar eller missbildningar, som kan yttra sig som urinläckage, förstoppning eller svårt att kontrollera avföring. En bakomliggande orsak kan vara att bäckenbottenmuskulaturen inte fungerar optimalt. Som tur är kan sådana problem ofta bli bättre med rätt hjälp.

Vanliga bäckenbottenrelaterade besvär hos barn

Urinläckage dagtid

Att barn kissar på sig dagtid är förhållandevis vanligt och i hög grad normalt. Daginkontinens (urinläckage dagtid) förekommer hos cirka 7–10 % av barn mellan 5 och 13 år. Daginkontinens är vanligare hos flickor än pojkar, medan nattväta är vanligare hos pojkar. Ofta samexisterar dag- och nattproblem (så kallad non-monosymtomatisk enures, där barnet både har nattväta och dagliga symptom som trängningar eller läckage). Om daginkontinens finns ska man alltid behandling dessa, eftersom framgångsrik behandling av dagproblemen ofta hjälper nattliga problem också.

Urinläckage nattetid

Vid fem års ålder uppskattar man att 12-30 % har problem med sängvätning. För de flesta mognar blåskontrollen både dag och natt så småningom, men under tiden kan både barn och föräldrar uppleva stress och skam. Det är viktigt att komma ihåg att detta inte är barnets fel. Ofta beror det på en försenad utveckling, liten blåskapacitet, djup sömn eller helt enkelt att signalerna mellan blåsa och hjärna inte är fullt utvecklade ännu. Barn med nattlig sängvätning har i studier visat sig ha lägre självkänsla och livskvalitet jämfört med jämnåriga utan problem. Att behöva använda blöja på natten eller oron över att kanske kissa i sängen under övernattningar hos kompisar kan vara psykiskt jobbigt. Därför är det viktigt att ta problemet på allvar och erbjuda stöd och behandling i tid.

Tarmproblem

Funktionell förstoppning är ett annat vanligt bekymmer. Ungefär 1 av 10 barn globalt sett lider av återkommande förstoppning, vilket kan leda till ont i magen, hård mage och ibland att barnet bajsar på sig. Precis som med blåsan handlar det ofta om beteende och vana. Ofta beror detta på att barnet håller sig för länge eller har haft ont vid toabesök och därför undviker att bajsa, vilket skapar en ond cirkel.

Även detta ämne ska vi fördjupa oss i senare, i en egen artikel.

Överspänd bäckenbotten hos barn

Vissa barn kan ha svårt att slappna av i bäckenbotten. Detta kan låta ovanligt, men tänk på barn som håller sig väldigt länge, de kniper då med bäckenbottenmusklerna. Med tiden kan det bli en vana som stör den normala funktionen. En överaktiv bäckenbotten kan bidra till både urinproblem (svårt att kissa, ofullständig tömning, täta trängningar) och tarmproblem (förstoppning, smärta vid bajsning). Barnet kan behöva träna avslappning i bäckenbotten, att slå av spänningen. Vi återkommer även till detta.

Svag eller okoordinerad bäckenbotten

 Å andra sidan kan en del barn ha svaghet eller svårt att aktivera bäckenbotten när det verkligen behövs. Det kan leda till ansträngningsläckage (att det kommer några droppar urin vid hopp och lek) eller att barnet inte riktigt kan hålla sig tillräckligt länge. Här kan bäckenbottenträning, övningar för att stärka och koordinera musklerna, vara till hjälp. Detta kommer jag också att återkomma till i senare i serien.

Vad finns det för hjälp?

I Sverige är vården organiserad så att familjen i första hand kan få enkla råd och stöd via BVC eller vårdcentralen. Ofta kan ganska enkla åtgärder göra stor skillnad i vardagen. Man kan se över toalettvanor, kost, vätskeintag och andra rutiner. Läkarbesök kan behövas för att utesluta bakomliggande medicinska orsaker. De flesta barn är oftast helt friska, men har lite svårt med toalettvanorna.

Senare, om barnet har fortsatta problem efter en viss ålder, brukar barnet kunna bli remitterat till barnklinik för vidare hjälp. Grundpelaren för behandlingen är uroterapi, vilket ges hos yrkesgruppen uroterapet. Uroterapi kan innefatta patientutbildning, vätske- och kostråd, rutiner och scheman att följa och ibland övningar för avslappning och kroppskännedom. För nattliga läckage finns också larm och läkemedel att pröva vid behov.

Barns bäckenbottenhälsa

Barn har kan en rad problem med blåsa eller tarm. Vissa saker kommer växa bort, andra måste behandlas med egenvård, rutiner och goda vanor. Ytterligare andra saker kan behöva behandlas av vården. Vi kommer i kommande artiklar fördjupa oss lite ytterligare i en del av dessa problem.

Läs alla artiklarna i serien:

• Barns bäckenbottenhälsa
• Urinläckage hos barn
• Tarmbesvär hos barn
• Bäckenbottenavslappning för barn
• Bäceknbottenträning för barn

Referenser

• Home pelvic floor exercises in children with non-neurogenic Lower Urinary Tract Symptoms: Is fitball an alternative to classic exercises?
• Nonpharmacologic Treatment for Children with Functional Constipation: A Systematic Review and Meta-analysis
• Pelvic Floor Muscle Exercise for Paediatric Functional Constipation
• Pelvic floor physical therapy for functional constipation in children: a systematic review and meta-analysis
• The Diagnosis and Treatment of Enuresis and Functional Daytime Urinary Incontinence