Urinläckage hos barn
Du har uppnått dina 15 gratis inlägg. Bli premiumläsare* eller logga in för att återgå kunna läsa vidare.
*Som premiumläsare får du tillgång till obegränsat innehåll i 30 dagar från och med köpdagen. Du debiteras enbart för en period och förbinder dig inte till någon form av prenumeration eller återkommande betalning. Betalning sker med kort via en säker tjänst.
Vill du läsa mer om betalvägg på bakingbabies kan du läsa vidare här.
Finns det några studier på barns användning av studsmatta och hur det påverkar deras bäckenbottenhälsa med avseende på ansträngningsläckage?
Hej!
Ja, det finns flera studier på just detta, men dte handlar allra mest omntrampolinträning hos gymnaster. Där ser man att ansträngningsläckage är faktiskt ett av de tydligaste exemplen på hur högimpaktaktivitet kan påverka bäckenbotten redan i unga år.
Forskningen visar att upp till 80 % av unga kvinnliga trampolinister upplever urinläckage under träning, ofta efter några års regelbunden hoppning. I uppföljningsstudier har nästan hälften fortsatt besvär i vuxen ålder, även om de slutat träna. Risken ökar med intensitet, träningsfrekvens och antal år efter mensdebut. Det finns också en hypotes om att hård träning tidigt kan påskynda symtom som annars skulle ha kommit senare i livet.
Så även om studsmatta i sig inte är farligt, vet vi att upprepade, kraftiga stötar kan belasta bäckenbotten på ett sätt som ökar risken för ansträngningsinkontinens hos vissa barn och ungdomar, framför allt tjejer som hoppar mycket och ofta. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att de flesta hoppar lekfullt och i korta stunder, vilket sannolikt inte innebär någon större risk. Hade jag själv haft döttrar och en studsmatta hade jag begränsat deras hoppande i tid/dos.
Vården vid urininkontinens hos barn och vid förlossningsskador har en sak gemensamt, det är att man får höra att det är normalt och så får man ingen hjälp. Även om det är normalt att inte vara torr före 6 års ålder så blir det stora problem när ett barn kissar ner sig helt ca 10 ggr per dag, konstant har blöta kalsonger och får smärtsamma hudbesvär, kissar ner alla möbler, inte kan gå till kompisar och leka utan att vi föräldrar är med och har koll på toabesök , täta ombyten m.m. Och all tvätt som behöver tvättas varje dag. Under vintern behövs fyra overaller. Ännu större blir problemet när ens barn börjar förskoleklass med dessa besvär. Jag önskar så att vi föräldrar hade kunnat få regelbunden rådgivning för att göra situationen så bra som möjlig. Exempelvis hur gör man med rådet att kissa var 2-3e timma när ens barn har hunnit kissa ner sig helt 2-3 ggr på de timmarna. Att lämnas ensam med att behandla sitt barns eventuella förstoppning, som inte avhjälpte besvären, är oerhört frustrerande. Barn- och ungdomsmottagningen hänvisar till primärvården och primärvården säger att det är normalt.
Hej! Jag förstår precis vad du menar. Ja, det kan vara vanligt upp till skolåldern, men det betyder inte att man ska stå ensam med konsekvenserna. När ett barn kissar på sig ofta, får hudbesvär och påverkas socialt är det inte längre normalt utan något som kräver utredning och stöd.
Behandlingen borde vara mycket mer än det du beskriver, det behövs en plan för toalettvanor, tarmfunktion, vätskeintag och ibland hjälpmedel eller medicinering. Att ni föräldrar blir lämnade utan uppföljning är inte rimligt.
Även om besvären är vanliga betyder det inte att de ska ignoreras. Barnet behöver hjälp och ni behöver stöd.
Hej! Min dotter på 6 år har under minst ett års tid haft stora issues med känslan av att vara lite blöt i trosan efter toalettbesök, och tyvärr tror jag det gör att hon ibland inte vill gå på toaletten vilket gör att hon går väldigt sällan. När hon varit på toaletten och sen tar på trosorna, även om jag hjälpt henne att torka och torka extra i snippan, får hon ofta en stark obehagskänsla som oftast resulterar i att hon byter trosor igen (oftast är det inte ens en kännbar fukt i trosan, men jag förstår att hon upplever den). Har detta med frågan om urinläckage att göra, eller är det något annat? Jag har tänkt på frågan så länge nu och vet inte om/när det är något jag borde hjälpa henne mer med, men nu när det ändå handlar om något relaterat kan jag ju fråga. Jag försöker att inte göra så stor grej av det men det händer ju tyvärr inte sällan då vi har lite bråttom ut genom dörren, då jag kanske ibland blir lite irriterad..
Hej!
Det du beskriver hos din dotter låter inte som ett typiskt urinläckage, utan snarare som en obehagskänsla eller överkänslighet kring området. Hos barn är det ganska vanligt att blåskontrollen, sensoriken och rutinerna kring toalettbesök inte riktigt samarbetar ännu. Känslan av att det är lite fuktigt, trots att det inte finns någon urin i trosan, kan handla om att urinröret eller slemhinnorna är lite irriterade, att hon torkar sig för mycket eller för lite, eller att det finns en liten rest av kiss i urinröret som ger den där fuktförnimmelsen.
Det kan också vara en slags kroppslig stressreaktion, där obehaget i sig blir ett mönster som gör att hon undviker att gå på toaletten.
Det allra viktigaste är att hon inte börjar hålla sig länge, eftersom det kan påverka blåsvanor och tarmvanor över tid. Försök gärna göra toalettbesöken så odramatiska som möjligt och se till att hon sitter bekvämt med stöd för fötterna och tar sig tid att kissa färdigt. En del barn har nytta av att luta sig lite framåt och kissa två gånger med några sekunders paus emellan, för att tömma blåsan helt.
Om du märker att hon ofta har kisslukt i trosorna, att trosorna faktiskt blir blöta, eller att hon har sveda, bör hon få en bedömning på vårdcentral eller hos uroterapeut för att utesluta infektion eller funktionella blåstömningssvårigheter. Men om det mest handlar om en känsla av fukt och obehag, utan faktiska läckage, är det ofta något som går över med lite tid, trygghet och tålamod.
Du gör helt rätt som försöker att inte förstora det inför henne. Men eftersom det pågått länge kan det vara klokt att be om en bedömning ändå, så att ni får lite vägledning och kan utesluta fysiska orsaker.