Kategori: Bäckensmärta

Här hittar du inlägg som handlar om bäckensmärta under eller efter graviditet. Jag väljer konsekvent att använda begreppet bäckensmärta, eftersom det är just det – smärta i bäckenet. Förr kallades detta foglossning, men vi som jobbar yrkesmässigt med detta vill ta avstånd från detta begrepp då det inte är korrekt och låter så väldigt skrämmande. Bäckensmärta kan vara mycket smärtsamt och besvärligt – men det är inga fogar som lossnar.

Här hittar du information, tips och råd. Ungefär hälften av alla gravida drabbas av ländryggs- eller bäckensmärta i någon utsträckning och det är faktiskt förhållandevis vanligt att besvären också sitter kvar några månader efter graviditeten. Besvär som inte gå över av sig själv kan du behöva få hjälp med. I den här kategorin hittar du även information om när besvären blir mer långvariga.

Symfyssmärta och symfysruptur

Symfyssmärta och symfysruptur

Det här är ett repostat inlägg som jag först skrev 2015, nu uppdaterat med nyare referenser.. Ett inlägg om smärta kring främre bäckenfogen som dyker upp plötsligt i samband med förlossning

Idag kommer jag skriva om en jättevanlig sak, och en jätteovanlig sak. 

Den jättevanliga saken är alltså främre bäckensmärta, något som många fortfarande kallar foglossning.

Under graviditeten genomgår kroppen en rad förändringar och både bäckenets främre led och bakre leder mjukas upp och breddvidgas. Progesteron och relaxin står för ökningen av ligamentens elasticitet, dessa är hormoner som går runt i blodet. Bäckenets breddökning syftar till att vidga förlossningskanalen och överhuvudtaget möjliggöra en förlossning. Det är inte så enkelt att de som får smärta i bäckenet under graviditet har en större rörlighetsökning än andra. Att det gör ont hos en del är naturligtvis en dålig sak, men i det stora hela är själva uppmjukningsprocessen av godo. Allt som underlättar för barnet att komma ut, är bra. Vid ett normalförlopp stannar de leduppmjukande hormonerna upp under de första tolv veckorna efter förlossningen och symfysens bredd återgår till det normala inom 6 månader.

Vad är symfysen?

Du kan känna din egen främre bäckenled om du fingrar dig fram på pubisbenet. Symfysen är en smal skarv som finns där i mitten. Symfysen är alltså namnet på själva leden. Den består de ovala ledytor som emellan sig har en tjock skiva brosk. En breddning av symfysen som är under 10 mm är normalt under en graviditet och återgår allt som oftast till de normala. Det normala är ca 7 mm. En symfysbreddning som inte ger symtom är heller inget bekymmer! Och en symfysbreddning som ger symtom under graviditet, är besvärligt men inte farligt.

En symfysbreddning på över 10 mm innefattar ofta ligamentskador och kan ge symtom i form av mer smärta. De här millimetrarna eller centimetrarna är inget du kan känna själv, så gå nu inte och oroa dig för att din främre bäckenled skulle vara trasig på något sätt.

det riktigt ovanliga: Symfysruptur. 

Symfysrupturer är en mycket ovanlig och extremt smärtsam förlossningskomplikation. Bäckenringen går sönder i den främre fogen under det att barnet passerar igenom bäckenet. Smärtan upptäckt antingen direkt vid förlossningen eller inom 48 timmar. Ofast debuterar smärtan när eventuell smärtlindring från förlossningen försvinner ur kroppen. Smärtan strålar ut från symfysen och ut  i ljumskar och insida lår. Smärtan är ofta så intensiv att kvinnan inte vill, eller kan, stödja på benen. Mindre delningar behandlas konservativt med kroppsegen läkning och yttre stöd av bälte, gånghjälpmedel och fysioterapi.

På grund av få studier  och små studier om ämnet anses bevisläget för behandling av denna skada svagt. I litteraturen finns det varierande siffror, men ungefär en kvinna på 30 000 verkar drabbas av en symfysruptur. En symfysruptur skiljer sig mot de normala graviditetsvidgningarna genom att själva bäckenleden separeras hastigt och i samband med förlossningen. Du kan tänka dig att det är som en rejäl fotledsstukning, fast i bäckenet. I litteraturen beskrivs det att symfysrupturer är ofta feldiagnostiserade i och med att det är lätt att ta som normala smärtor efter förlossning. Diagnosen sätts genom en röntgenundersökning.

Symtom

Besvären debuterar inom något dygn efter förlossningen med skarpa smärtor och oförmåga att stå eller gå. Vid fysisk undersökning ses en intensiv smärta vid tryck på symfysen.  Det går ofta att känna en breddökning av symfysen, men de flesta klarar inte av en sådan undersökning. Smärtan är intensiv och strålar ut mot ljumsken och ner mot låret. Rupturen kan uppstå om fostrets passage är mycket snabb genom bäckenet under förlossningen.

Jag hittar absolut ingen svensk information om hur dessa skador hanteras inom vården. På SÖS, vårt närmst belägna sjukhus, föds 7000 barn varje år. På 4 år borde det alltså finnas minst en kvinna som drabbas av detta bara här i vårt närområde. Jag har personligen träffat en eller två, och får ganska ofta mejl från kvinnor utspridda i landet om just detta.

Behandling

Behandlingen i de flesta inkluderade studierna är i akut skede sängläge för patienten, helst i sidliggande med kuddar välplacerade mellan knän och fötter. Bäckenbälte som yttre stöd och smärtlindring är också frekvent använt. Enligt litteraturen ska sängläget ska vara i minst 3-4 veckor för separationer över 2 cm. Icke belastad fysioterapi ska utföras till smärtgräns. Dock är forskningen om detta ämne enormt sparsam, eftersom det är så få kvinnor som drabbas. Vi kan alltså inte dra någon superstark slutsats av att “det är så här man måste göra”.

  • En studie handlar om ett fall där en kvinna fick en symfysruptur efter en vaginal förlossning av ett barn på nästan 4 kg och som efter 3 dygn av sängläge och behandling med bäckenbälte fick en minskning av separationen fårn 5,4 till 4,3 cm och ytterligare minskning på 1,4 cm inom loppet av 10 dagar. Smärtan fanns kvar 3 månader efter förlossningen och försvann successivt till 6 månader efter.
  • En annan kvinna födde ett 4,8 kg tungt barn och fick en skada, efter 22 dagar med sängläge och smärtlindring kunde hon gå och röra sig utan smärta och med total återgång av delningen.
  • En annan kvinna födde ett barn på 4 kg, fick sängläge, vila och bäckenbälte och fick en minskad delning från 3,1 till 1,7 inom 4 dagar efter förlossningen. Hon åkte hem från sjukhus efter 16 dagar och fortsatte att bära bäckenbälte i 40 dagar, efter dessa 40 dagar var mellanrummet 1,1 cm. Smärtan gav dock med sig först 80 dagar efter förlossningen.
  • En kvinna, barn 3 kg – ordinerades sängläge, smärtlindring och belastning till smärtgräns. Hennes smärta minskade successivt inom de närmsta veckorna efter förlossningen och efter 6 månader var hon besvärsfri. Delningen hade minskat från 5 cm dagen efter förlossningen till 1 cm.
  • Ytterligare en annan studie beskriver 11 kvinnor med symfysruptur. Nio av de elva som behandlades med sängläge, bäckenbälte och smärtlindring fick en minskad bäckendelning till 2,5 cm i snitt efter 6 veckor postpartum. Tre kvinnor hade dock kvar över 4 cm och dessa hade smärta över toleransnivå och opererades istället. De allra flesta var symtomfria efter 6 månader, inklusive de som opererats och två andra som konstaterades ha en mindre kvarvarande delning.

Som en bäckenfraktur?

I en vetenskaplig artikel menar författarna att behandlingen ska vara så som vid en instabil bäckenfraktur. Om separationen är över 2,5 cm måste även en bedömning av bakre bäckenlederna göras. Detta för att bäckenet normalt ska vara som en stabil ring, och börjar den vara instabil framtill kan det ha hänt något även baktill. De så kallade SI-lederna och deras ligament bör alltså undersökas, framförallt om den främre skadan innebär att ena bäckenhalvan förskjutits framåt. Om rupturen är för stor (över 4 cm), eller om den konservativa behandlingen inte ger tillräcklig effekt (på smärta, gångförmåga och stabilitet) ska bäckenet stabiliseras kirurgiskt. Detta verkar göras med gott resultat, på de fåtal fall som är beskrivna.

Fysioterapi för diagnosen omfattar rörelseträning i säng, smärtbehandling, bäckenbottenträning och stretching i det akuta läget och sedan mer aktiv träning. Träningen omfattar:

  • stabiliseringsträning för bålen
  • styrkeökande träning
  • bäckenbottenträning
  • träning för musklerna som fäster in mot bäckenet (insida lår, rumpmusklerna, baksida lår).
  • Två veckor av träning med sjukgymnast räckte för en del för att få positiv effekt på smärtnivån.

Tyvärr är fysioterapiprogrammen mycket dåligt beskrivna i forskningen och det går inte riktigt att dra några slutsatser vilka insatser som ger bäst effekt. Dock verkar det som att rörelse- och stabilitetsträning samt gångträning som sätts igång ca 14 dagar efter förlossningen har god effekt, så pass att kvinnorna som fått fysioterapi uppger minskad smärta 3 månader efter förlossningen.

Här är en snodd bild på bäcken med symfysruptur.

I Sverige?

Min gissning är att på varje förlossningssjukhus drabbas minst ett par kvinnor varje år. Redan när kvinnan kommer upp för att sitta och gå efter förlossningen känner hon att det är något som inte stämmer. Möjligen kan smärtan debutera först när smärtlindringen gått ur kroppen. Kvinnan bör få remiss eller rekommendation att träffa fysioterapeut ganska snart efter hemkomsten från BB. Om det inte går att komma till fysioterapeuten kan oftast någon från Rehabmottagningen göra hembesök i det akuta skedet.

När jag pratar med svenska kollegor verkar vi ge ganska lika råd och behandling. Vi rekommenderar drabbade kvinnor att vila mycket de första 4-6 första veckorna. Hon bör förflytta sig i/ur säng ungefär som en kvinna som nyss kejsarsnittats.

Kvinnan använda bäckenbälte och undvika alla lyft. Hon  bör också vara sjukskriven så att partnern kan vara föräldraledig. Kvinnan behöver ibland hjälpmedel som sängryggstöd med elfunktion, glidmatta för att enklare vända i säng, toalettförhöjning etc – allt för att minska belastningen på bäckenet. Efter 4-8 veckor mår de flesta bättre och då fasas hjälpmedlen ur i samma fas som träningen sakta kan stegras.

Frågor, funderingar eller egna erfarenheter? Berätta!

Referenser:

Behandling av graviditetsrelaterad bäckensmärta

Vilka är de grundläggande rekommendationerna?

Många kvinnors smärta under graviditeten kommer påverka alla områden i livet. Familjen, arbetet, fritiden – allt blir påverkad. Traditionellt har besöket hos fysioterapeut setts som ett informationsbesök. Kvinnan har fått information, ett blad men hemövningar och rekommendation om bäckenbälte. Detta är i sig inget fel, men det finns många andra behandlingsmetoder som har vetenskapligt stöd och som du som patient aktivt kan efterfråga.

individuell bedömning och behandling

Varje individ är unik i sitt smärttillstånd och val av behandling ska utgå ifrån dig och din situation.

Kunskap är viktigt

Att få information om anatomin i bäckenet och vilka strukturer som gör ont hos just dig, och hur du kan minska smärtans inverkan på din vardag kan vara avgörande för hur du kommer må längre fram. Det kan vara viktigt att förstå att du bör undvika och aktiviteter som skapar en ensidig belastning av bäckenet. Det kan vara trappgång, stående cykling och att stå och väga med hela tyngden på en höft. Det kan också vara bra att du får råd kring hur du kan anpassa din vardag och hur du ska hitta en lämplig balans mellan fysisk aktivitet och vila.

Hjälpmedel vid behov

Bäckenbälten kan hjälpa många, och blir besvären riktigt jobbiga kan du behöva glidlakan, griptång, kryckor och andra saker. Vid behov har du möjlighet att få hembesök för att se över dina individuella behov utifrån hur ditt hem ser ut.

fysisk aktivitet och träning

Gravida kvinnor utan medicinska komplikationer bör röra på sig minst 30 minuter dagligen på en nivå som är minst något ansträngande. Utöver det är rekommendationen att gravida kvinnor ska träna ytterligare 3-5 gånger i veckan i minst 15-30 minuter. Mer om rekommendationerna för gravida här. Dessa rekommendationer gäller alltså alla gravida, även kvinnor med bäckensmärta. Trixet med bäckensmärta är ju att det är rörelser som ofta provocerar smärtan. Du behöver alltså en god dos motivation för att leta sig fram till träningsformer som fungerar. Hos gravida med bäckensmärtor är träning också en del av behandlingen. Dock bör träning för kvinnor med bäckensmärta vara individuellt utprovat av en fysioterapeut (sjukgymnast) och anpassat i dos och frekvens efter din smärta. Det kan vara svårt för att se sambandet mellan besvären och det träningsprogram som sjukgymnasten/fysioterapeuten instruerar. Då behandlingen inte kan komma åt själva hormonförändringen vilken påverkar lederna får fysiotherapeuten istället behandla det som går: de muskler som kan stabilisera bäckenet. Det är sällan träningsprogrammet ger en direkt smärtlindring, men det kan öka blodcirkulationen vilket minskar smärtan. Och på sikt hjälper träningen till att förebygga försämring och återställa den muskulära balansen.

Hållningskorrigering

Graviditetens hållningspåverkan kan vara en del av det som drar igång smärtan, och du kan behöva få individanpassade råd om din hållning och arbetsplatsergonomi för att klara att jobba så länge som möjligt under graviditeten.

Akupunktur

Akupunktur är av de passiva behandlingsmetoder som i studier visats ge effekt på bäckensmärta. Dock är den vetenskapliga grunden för akupunktur generellt kontroversiell. Det mesta tyder på att effekten främst beror på placebo.

bäcken 003

 

Övriga behandlingalternativ

TENS finns ofta att låna eller hyra, och kan dessutom vara en god hjälp till förlossningssmärtorna under latensfasen. Även här verkar effekten mest handla om placebo.

Bäckenbälten har visats vara effektiva för att minska rörligheten i de bakre bäckenlederna och på så vis även smärta. Min erfarenhet är att bälten är mest effektiva för bakre bäckensmärta. Om smärtan sitter mest framtill i bäckenet är bälte inte alltid effektivt.

Inför förlossningen

Inför förlossningen kan kvinnan rådas att undvika långvariga positioner i gynställning och gärna använda en fyrfotastående position för att minska belastningen på bäckenlederna.

Alla inläggen i serien:

Bäckensmärta är inte normalt!

Att ha bäckensmärta är att vara sjuk?

Ländryggs- och bäckensmärta hos gravida har en konstaterat negativ effekt på funktion och välbefinnande. Smärtan kan påverka allt i det dagliga livet. Det kan vara till synes enkla aktiviteter som orsakar den värsta smärtan. Många upplever att 30 minuters gående eller stående är smärtgenererande. En vanlig föreställning är att graviditetsrelaterad smärta är är normalt och att det inte är nödvändigt att behandla eftersom det går över efter graviditeten. Smärtan under graviditeten är vanlig och inte farlig, men det är inte okej att normalisera ett smärttillstånd på det sättet!

Bäckensmärta
En preggomage i vecka 37 som aldrig hade kunnat motionera på annat sätt än genom cykling.

Bäckensmärta är inte farligt, men det är inte heller normalt

Om du hamnar hos en vårdgivare som verkar tycka det, rekommenderar jag dig att byta!

Det här inlägget skrev till en början som en del av flera andra inlägg som en reaktion på hur många slänger sig med meningar som “graviditet är inte sjukdom”. Jag  funderade över det här med Graviditet – hälsa och sjukdom Jag skrev om att WHO har formulerat definitionen  att ”Hälsa är ett tillstånd av totalt fysiskt, psykisk och socialt välbefinnande, inte bara frånvaro av sjukdom eller defekt”. Om hälsa är välbefinnande kommer delar av näst in till alla graviditeter innebära en avsaknad av hälsa, och funderade kring detta.Efter en tid tog jag upp ämnet igen, men gick då lite hårdare åt Försäkringskassan och deras regelverk. Jag förargade mig över att ohälsa inte ohälsa, bara för att det infaller under graviditet. Detta enligt försäkringskassans tankesätt.Strax där efter läste jag en artikel om bäckensmärta och sjukskrivningar i Sverige och konstaterade med artikelförfattarna att det är vår kulturella uppfattning om att “graviditeter inte är en sjukdom” som ställer till det för många kvinnor. Några dagar senare kom jag över en artikel om hur Taiwanesiska kvinnor ser på graviditeter .

Bäckensmärta som inkörsport till annan ohälsa

Jag hittade en annan artikel på ämnet och måste få citera.

Numerous women suffering from pregnancy-related low back pain and pelvic girdle pain experience difficulties performing normal daily activities such as prolonged sitting and/or getting up from a sitting position, turning over in bed, dressing/undressing, walking, lifting and carrying small weights. Also, women with pelvic girdle pain seem to be more afflicted than women with pregnancy-related low back pain and some may become so incapacitated to the extent that there is a need to use crutches and/or wheelchairs. Many women also experience sexual difficulties due to the pain. We have previously reported that 7/10 women with pregnancy-related low back pain/pelvic girdle pain are more likely to have an unsatisfying sexual life during pregnancy compared with women without pain. So when taking into account the decreased functional status of many women suffering from this and that the life-time prevalence of low back pain in Swedish women has been estimated to 66%, and that the prevalence of pregnancy-related low back/pelvic pain during pregnancy is even higher (72%), this condition must instead be considered a complication of pregnancy and a major health issue among women in childbearing age.”

Jag har även läst en artikel som summerar tydligt att graviditeter ofta är inkörsporten till ländryggssmärta

Kvinnor totalt sett drabbas oftare än detta av män. En kan ju undra varför…

“Women are at greater risk for persistent low back pain than men. The point prevelance in low back pain is increased in pregnant women (25 %) comperad with non pregnant women of the same age (6,3 %). Sixteen percent of women with pregnancy-related low back pain report persistent pain 6 years later. Thus pregnancy represents a specific risk for persistent low back pain.”

Nu är det spikat, klart och slutdiskuterat.

Bäckensmärta under och efter graviditet måste anses vara en graviditetskomplikation och innebär en stor negativ hälsopåverkan för kvinnor som drabbas. Det är ohälsa. Punkt.

Med detta inlägg vill jag dock absolut inte skrämma upp någon som lider av   bäckensmärta. läs detta inlägg  så som att jag ondgör mig över vår kulturella syn på graviditeter och bäckensmärta.

Tankar och funderingar kring detta? 

Alla inläggen i serien:

Tema graviditetsrelaterad bäckensmärta

Graviditetsrelaterade bäckensmärtor, vad gör ont?

Smärtspiralen vid bäckensmärta

Behandling av graviditetsrelaterad bäckensmärta

Smärtspiralen vid bäckensmärta

Jag tänkte förklara lite mer om hur smärtspiralen går  vid bäckensmärta under graviditet.

Det finns ännu inte EN allmänt vedertagen förklaring till varför en del kvinnor får ont i bäckenlederna under graviditet. Troligen är smärtan “multifaktoriell”, och jag tänkte försöka förklara min syn på saken. Smärtspiralen kan, enligt min erfarenhet, ofta stoppas. Ju tidigare en kvinna med bäckensmärta får hjälp, desto lättare är det att hindra att smärtan “går bananas”.

pelvis 001

En ökning av rörligheten i bäckenet genom att stödjevävnaden mjukas upp.

Detta kan ske redan tidigt under graviditeten, tack vara den höjning av hormonet relaxin som sker redan under vecka 10-12.

Musklerna runt omkring bäckenet reagerar med att bli extra spända som försvar  (rumpmuskler, höftböjare, quadratus lumborum, ryggradsmuskler etc)

Överspända muskler blir funktionellt sett svaga. De muskler som ansvarar för att bäckenets och ryggens stabilitet klarar inte riktigt av sitt jobb.

Individen får en smygande ökning av balans i bäckenregionen och hållningsförändringar

Allt ovan väger samman som smärta

Smärta föder smärta. Med tiden kan den gravida få ännu mer muskulärt försvar och kramp-känningar kring rumpmusklerna och/eller insida lår.

Överspänningar ger ytterligare funktionell svaghet i musklerna.

Svaga muskler betyder ännu mer hållningsförändringar

Och så blir det mer smärta

Sådär snurrar det kanske på…

Här kommer några tips för att stoppa eller bromsa den negativa spiralen. 

  1. Träna bålstabilitet, ben och rumpa. Jag är helt och hållet övertygad om att lämpliga och lagom doserade träningsövningar utförda en eller två gånger om dagen kommer minska dina besvär. Detta är tipset före allt annat, men du måste alltså lägga ganska mycket krut på egenvård för att besvären ska bli bättre. Det handlar mycket om att öka blodcirkulationen, du måste inte träna dig trött och svettig. Syftet är att mjuka upp!
  2. Se om mjukdelsbehandling för dina överarbetade muskler kan kännas välgörande. Kan din partner hjälpa med massage? Har du möjlighet kan annan britsbehandling hos någon gravid-kunnig kroppsterapeut kännas otroligt välgörande.
  3. Jobba med hållningen. Träning och mjukdelsbehandlingar kanske kan hjälpa dig att orka hålla dig i bättre hållning? Tänk på hur du står och rör dig! (Tips finns här).

Vad är det viktigaste?

Nummer 1 är kanske allt du behöver göra, även om det kan kännas tradigt. Ingen lovar att fysioterapi ska vara kul, lååångt ifrån. Men hjälper det, är det kanske förlåtet? Gå till en fysioterapeut och få ett individuellt utformat träningsprogram! De som funkar för någon annan behöver inte avar det som är bäst för dig.

Mina övriga tips:

  • Unvik att hamna i icke-neutrala ställningar för ditt bäcken (mer om bäcken-ställningar här). Yoga, utfall, dans är exempel på saker som kan innebära ofördelaktiga vinklingar för ditt bäcken.
  • Testa ett bäckenbälte.
  • Sov i en neutral position för bäckenet. Kuddar mellan knäna och fötterna brukar hjälpa.
  • Rör på dig så mycket du kan, men under din smärtgräns.
  • Tänk på hur du sitter på jobbet och försök få till ett bra svankstöd!

Alla inläggen i serien:

Tema graviditetsrelaterad bäckensmärta

Graviditetsrelaterade bäckensmärtor, vad gör ont?

Bäckensmärta är inte normalt!

Behandling av graviditetsrelaterad bäckensmärta

Graviditetsrelaterade bäckensmärtor, vad gör ont?

Är du gravid och drabbats av “foglossning”?

Vi som arbetar inom vården använder inte längre ordet “foglossning” i och med att det inte egentligen beskriver det som händer. Begreppet i sig känns också lite onödigt skrämmande. Vi vårdgivare kommer däremot förstå vad du menar om du själv använder begreppet.

foglossningljusare

Bäckenlederna

Bäckensymfysen är en unik led som består av en disk inklämd mellan ledytorna framtill på pubisbenen. Den står emot drag- och kompressionskrafter och är kapabel till en liten rörlighet. Under graviditet påverkas disken i symfysen så att leden ökar i bredd och i rörlighet. Symfysen omges av fyra ledband (det övre, det undre, det främre och det bakre) och dessa går ihop med både symfysens marshmallowsliknande disk och muskelsenor från magmusklerna och musklerna på insida lår. Ledbanden i sig själva är ungefär lika tjocka som själva ledytan.

De bakre bäckenlederna  skapar stabila men flexibla förutsättningar för överkroppen att röra sig i förhållande till benen. Lederna gör så att bäckenet inte är en hård ring av ben som lätt bryts utan lederna står också för stötdämpning och kraftfördelning. Bäckenringen ökar med ca 20 mm i omkrets under en livstid. Under graviditet mjukas även ledbanden kring de bakre bäckenlederna upp. Tillsammans med breddökningen av symfysen skapar detta en ökad rörlighet i bäckenet. En ojämn rörlighet i bakre bäckenlederna ger ofta mer symtom än en jämn rörlighetsökning. Man tror i många fall att det inte är själva lederna som smärtsignalerar utan stödjevävnaden runt omkring.

Hormonerna påverkar

Vi vet att graviditetshormonet relaxin gör så att stödjevävnaden remodelleras och att symfysen påverkas. Dock är inte sambandet mellan breddökningen och symtomen självklara. Du  kan ha stor breddökning och lite ont, och tvärt om.

Kvinnor som inte fött barn har slittåligare ledband än kvinnor som fött flera barn och allra svagast är ledbanden hos gravida i slutet av graviditeten. Symfysen breddökas redan tidigt i graviditeten (ca 4 mm i vecka 8) och i slutet av graviditeten kan bredden ha ökats med totalt 7 mm. Under graviditeten blir också ligamenten mer vätskefyllda, tjockare och får ökad blodkärlsförsörjning. Direkt efter en förlossning kan man se slitskador i ledbanden och på ledytorna.

Musklerna påverkas

Även om skelettets stabilitet påverkas under graviditeten kan det likväl vara så att det är en förändrad muskelkontroll och muskelfunktion som blir den stora boven i dramat vad gäller uppkomst av bäckensmärta. Bäckenet överför kraft i rörelserna mellan bål och ben. En försämring av kraftöverföringen ger påverkat rörelsemönster som kan leda till smärta. Muskler på framsida och baksida lår, rumpans muskler samt både mage och ryggmuskler påverkar alla rörelsemomentet kring bäckenet. Till exempel har man sett att kvinnor som lider av graviditetsrelaterad bäckensmärta har en ökad anspänning i rumpmusklerna, men samtidigt har en minskad styrka i samma muskel. Musklerna kan vara fullt upptagna med att klara av de nya förutsättningarna och orsaka spänningar och smärta. Musklerna blir trots detta inte tillräckligt starka. Forskningen är också ganska entydig med att en kvinna behöver en stark bäckenbotten för att kunna hämta kraft att stabilisera sitt bäcken.

Vad är det som gör ont?

Ännu är inte orsaken till bäckensmärta helt fastställd. Hållningsförändringar, drag- och överaktivitet i muskler, ökad rörlighet i bäckenets leder och hormonpåverkan har alla delar i smärtutvecklingen. Vi vet heller inte varför vissa får ont och andra inte!

Jag har bara fått övningar av min fysioterapeut, hur ska det fungera?

Det kan vara svårt för en kvinna med besvär från bäckenlederna under graviditet att se sambandet mellan besvären och det träningsprogram som sjukgymnasten/fysioterapeuten ofta lämnar ut i behandlingssyfte. Då behandlingen inte kan komma åt själva hormonförändringen vilken påverkar lederna får fysioterapeuten istället behandla det som går: de muskler som kan stabilisera bäckenet. Det är sällan träningsprogrammet ger en direkt smärtlindring, men det kan öka blodcirkulationen vilket minskar smärtan. Och på sikt hjälper träningen till att förebygga försämring och återställa den muskulära balansen.

Om en kvinna har haft tidigare besvär med ländryggssmärta och/eller trauma mot bäckenet kan detta vara en riskfaktor för att besvären blir långdragna. Som patient kan man vara noggrann med att ta upp detta med behandlande vårdgivare och på så sätt göra denne uppmärksam på att besvären kanske behöver mer behandling eller förebyggande insatser än hos kvinnor utan tidigare besvär.

 

Alla inläggen i serien:

Tema graviditetsrelaterad bäckensmärta

Smärtspiralen vid bäckensmärta

Bäckensmärta är inte normalt!

Behandling av graviditetsrelaterad bäckensmärta

Tema graviditetsrelaterad bäckensmärta

Tema graviditetsrelaterad bäckensmärta

Inledningen till det här temat var att jag ställde en fråga på instagram:

Jag ska hålla en internutbildning för mina kollegor på de fyra olika rehabmottagningar som hör ihop i samma enhet (Rehab Södra) och ställde frågan till våra instagramföljare för att få veta litegrann läget, hur patienter upplever vården kring graviditetsrelaterad bäckensmärta. Det blev ganska dyster läsning, men en bra grund till vad jag känner att vi måste bli bättre på.

Med den här bloggen jobbar jag ju på tre olika sätt:

  1. Ser till att lära mig en himla massa själv för att bli bättre på det jag gör
  2. Vara folkbildande, eftersom pålästa patienter som kräver bättre vård är den största förändringsfaktorn inom vården
  3. Till viss del utmana eller utbilda kollegor

Det här temat blir mycket baserat på de två senare punkterna. Jag kommer publicera ett inlägg som baseras på de riktlinjer som finns för oss fysioterapeuter utifrån hur vi ska behandla graviditetsrelaterad bäckensmärta. Det kan tyckas vara  självklart att alla vårdgivare bör ha koll, men tyvärr är det inte alltid så. Syftet med den här serien är alltså att ge er läsare kunskaper, men också insikter på vad som faktiskt kan vara rimligt att begära om du söker vård hos en fysioterapeut för bäckensmärta under graviditet!

Graviditetsrelaterad bäckensmärta

Det finns olika studier som pekar på olika siffror, men vi brukar tänka att ungefär hälften av alla gravida drabbas av bäckensmärta. Just bäckensmärta definieras som smärta mellan höftbenskammarna och rumpveckan, men eller utan utstrålning i benen. Den kan också förekomma tillsammans med eller ensamt i form av smärta i bäckenets främre led, symfysen. De flesta får debut av det onda mellan graviditetsvecka 12-24. Ländryggssmärta kan vara svårt att skilja från bäckensmärta, men en bra fysioterapeut kan särskilja på detta efter att ha klämt och känt på dig.

Alla inläggen i serien:

Graviditetsrelaterade bäckensmärtor, vad gör ont?

Smärtspiralen vid bäckensmärta

Bäckensmärta är inte normalt!

Behandling av graviditetsrelaterad bäckensmärta

Finns det något som heter amningsreumatism?

Finns det något som heter amningsreumatism?

Existerar “amningsreumatism”?

För något år sedan träffade en kollega till mig en nybliven mamma som patient, kvinna  vars personliga tränare hade sagt till henne att hon hade “amningsreumatism”. Vi både förfasades och skrattade åt detta. Naturligtvis skrattade vi inte åt en kvinna som hade ont. En personlig tränare kan inte ge en diagnos. Det kan inte en massör eller någon annan kroppsterauept eller mammacoach heller för den delen. Inte ens en fysioterapeut får inte ens ge medicinska diagnoser. Vi får ge funktionsdiagnoser av typen “alla tester tyder på att du har en meniskskada” eller “alla tecken visar på att du har bakre bäckensmärta”. Och för det andra: amningsreumatism är ett hittepåbegrepp.

Vad är reumatism?

Reumatism är en medicinsk diagnos som ges efter en noggrann medicinsk utredning. Reumatism är en riktig sjukdom som i de  flesta fall har autoimmun orsak, det vill säga att kroppens immunförsvar av någon anledning förstör kroppens egen vävnad. Det finns inget som helst samband mellan amning och reumatisk värk i den bemärkelsen att en frisk person får allmän ledvärk av att amma. Såklart händer det i enstaka fall att en kvinna som ändå skulle få reumatism får debut av sjukdomen i samband med amning. Men det finns inga utoimmuna responser i amning/hormonerna kring amning som bryter ned vävnad på det sättet. Individer som har reumatism kan också ibland må bra under en graviditet och ganska dåligt där efte. Jag blir JÄTTEJÄTTEARG när en klåpare utan medicinsk expertis dunkar ut diagnoser till höger och vänster.

(En hel serie inlägg om just reumatism finns här)

Varför har ammande kvinnor ont i kroppen?

Ammande kvinnor har ofta anledning till att få besvär med nacke, skuldra, underarmar, handleder och ländrygg. Både graviditeten och småbarnsföräldraskapet kan orsaka dessa smärtor och besvär. Orsaken är ofta en blandning av kroppens rent fysiologiska förändringar, och den belastning kroppen utsätts för. En graviditet påverkar en kvinnas hållning: magmuskler och bäckenbotten sträcks ut, andra muskler blir försvagade och några andra blir mer dominanta. Resultatet blir ofta en lätt krumhet i ryggen i sittande, med en ökad benägenhet att få ont i nacke, skuldra och ländrygg. Nyförlösta kvinnor har också en predisponering för ledsmärta på grund av en lätt ökning av ledrörligheten generellt. Sömnbrist och minimal återhämtning är också sällan hjälpsamt när det kommer till smärta i muskler och leder.

Smärta av statiska positioner

Ammande kvinnor kan få ont i kroppen, såklart. I både muskler och i leder. På flera ställen i kroppen. Ungefär i samma utsträckning som flaskmatande kvinnor.  Jag har verkligen inte hittat något som tyder på att just ammande kvinnor får mer generell värk i kroppen än andra nyförlösta. Här reserverar jag mig dock, jag har inte läst all forskning i hela världen. Hittar ni en studie som säger motsatsen så läser jag gärna! Det som INTE FINNS är forskning om diagnosen “amningsreumatism”. För den existerar inte.

Få en bra bedömning

Det finns det kvinnor som har ont, som borde få gå till en riktig vårdgivare och få en bra bedömning och behandling.

Handleder

Ont i handlederna är vanligt bland nyförlösta och det är kanske det vanligast nämnda symtomet bland kvinnor som uppger att de har “amningsreumatism”, Ont i handlederna kan bero på många olika saker, men för de flesta gravida brukat det vara CTS och för många nyblivna föräldrar kan det vara Mb Dequervain.

Ryggvärk

Smärtorsaken till ryggvärk hos ammande kvinnor handlar ofta om muskelsvaghet och statiska positioner. Jag har skrivit om graviditetsrelaterad hållningsförändringar och här. Amning och flaskmatning innebär ofta sittande i en viss position väldigt mer eller mindre länge och ofta. I och med att det upprepas både ofta och länge kan det bli ett smärtbildande vanemönster. Muskler som får jobba statiskt och leder som hålls i icke-optimala lägen gör ont. Ryggsmärta kan bero på en mängd olika orsaker, men kan också härledas till långvarigt sittande, sittande med bristande hållning och försvagad bålmuskulatur. Inget av detta är direkt sällsynta fenomen hos en nyförlöst kvinna.

Smärtor i axlarna

Smärtor i axlarna hos nyblivna föräldrar kan handla om att musklerna inte är tillräckligt starka eller uthålliga för den nya belastningen som barnet medför.

Även om du bara skulle hålla ut din arm framför dig i 20 minuter, skulle den statiska positionen vara nog för att ge belastningsvärk. Lägg på 4 kg bebis och du har ett överbelastningsproblem. 

Samsovning med bebis gör också ofta att den undre armen kan hamna i märkliga ytterlägen som kan ge upphov till smärtor och besvär.

Knäsmärta

Knäsmärta kan bero på en rad olika orsaker. Hos nyblivna mammor handlar det ofta om en kompott av viktuppgång, snabb viktnedgång, förlust av muskelmassa, inaktivitet och ett långt träningsuppehåll. Lägg till lyft upp och ner från golv.  Många bäckar små kan göra att en får ont! Om en ska ge generella tips sådär utan vidare brukar jag tipsa om appen “Knäkontroll” som finns gratis via app-nedladdningstjänster.

Fotsmärta

Fotsmärta efter graviditet har jag skrivit om här. Här finns också litegrann tankar om fötter och skor. Fotsmärta kan också vara det som i folkmun kallas hälsporre . Det kan triggas igång av ökad vikt och belastning (bärande av barn) och att gå och stå mycket på hårt underlag.

en liten guide genom postgravitetsrelaterad smärta.

Inget av det här jag skriver och tipsar om ersätter en bra undersökning av en vårdgivare. Fysioterapeuter är proffs på just besvär från muskler och leder, jag tycker du ska gå till en bra sådan om du har besvär från kroppen som stör dig i din vardag. Om det gäller händerna och handlederna kan det vara bättre att gå till en arbetsterapeut.

Läs gärna även:

Referenser:

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Amning och smärta

Amning och smärta

Finns det ett samband mellan amning och ledvärk?

Jag möter det ganska ofta, påståendet att amning kan orsaka ledvärk. Det är ett problematiskt uttalande och jag är en av dem som (i vissa lägen) påstår motsatsen. Jag ska ta er igenom ett resonemang om amning och smärta.

Först av allt, missförstå mig inte. Är det något jag tror på, så är det när människor säger att de lider av smärta. Jag skulle aldrig förminska människors problem, och i min kliniska vardag som fysioterapeut är det just smärtan jag försöker råda bot på.

Kan amning ge ledvärk?

Jag läste nyss ungefär detta i ett kommentarsfält: “Jag har haft jätteont i kroppen när jag ammat mina barn, och när jag födde barn nummer två fick jag det bekräftat av läkaren på BB att amning kan ge ledvärk”. 

Det här är för enkelt uttryckt. För det första finns det inga medicinska studier som står bakom påståendet att ammande kvinnor har med ledvärk än andra. För det andra finns det heller inga svar på vad det i så fall skulle vara i amningen som ger smärta. Det inte går att dra enkla likamedstreck mellan amning och ledvärk. Alla ammande kvinnor har ju inte lika ont, eller hur?

Det är VÄLDIGT förenklat att säga att ledvärk kan uppstå av amning.

Låt oss prata lite om hormonerna

Progesteron och östrogen är viktiga hormoner under en graviditet, men så snart moderkakan lossnar så minskar halterna av dessa två. Nivåerna av dessa hormon går ner till ungefär samma nivå som hos en kvinna efter klimakteriet. Istället får kvinnan höga nivåer av prolaktin och oxytocin. Prolakin gör så att mjölk bildas och vid själva utdrivningsreflexen av mjölken sker efter en frisättning av oxytocin. Prolaktinhalterna är höga under tiden kvinnan ammar och  förhindrar ägglossning. När amningen avslutas sjunker prolaktinnivåerna och nivåerna av progesteron och östrogen höjs igen och ägglossning sker.

En ammande kvinna kommer bibehålla sina låga nivåer av östrogen. Även om det inte finns extremt tydliga vetenskapliga belägg för det, tros det att låg nivå östrogen har ett samband med smärta. Östrogen tenderar skyddar mot smärta och eftersom det har en topp under graviditeten tror forskare att syftet är att minska kvinnans upplevelse av smärta under förlossningen.

Östrogenbrist att det onda gör ondare?

Jag har verkligen letat efter studier som kan ge en grund för uttalanden om huruvida den hormonella cocktailen som en postgravid kvinna har i kroppen skulle kunna orsaka ledvärk. Det finns inga enkla svar. En rad i en lärobok löd ”In the postpartum female, the rapid decline of oestrogen after parturition may possibly contribute to joint pain”. Denna sänkning sker alltså under de första 24 timmarna och stabiliseras sedan, men fortsätter att ligga på en låg nivå hos kvinnor som ammar. Enligt vissa forskare kan denna drastiska sänkning av östrogen kunna påverka debuten av förlossningsdepression. Låga östrogennivåer verkar också ha tendenser att öka förekomsten av långvariga smärttillstånd hos kvinnor efter klimakteriet. Möjligen kan då den östrogenbrist som ammande kvinnor har leda till en ökad smärtupplevelse. För som jag förstått det är ger östrogen i sig inte mer smärta, men det kan göra att det som redan gör ont, upplevs ondare.

Östrogen verkar vara det mest bidragande hormonet till att kvinnor generellt är med ledrörliga än män, alltså i befolkningen i stort. Ammande kvinnor har inte ökad ledrörlighet till  följd av östrogenniåver. Relaxin, som är ansvarig för leduppmjukningen i bäckenet under graviditeten, är ett hormon som återställs förhållandevis snabbt efter förlossning oavsett amning eller ej. Det verkar alltså i dagsläget nästintill omöjligt att säga huruvida hormonerna faktiskt orsakar eller bibehåller ett smärttillstånd hos en postgravid individ. Troligen reagerar vi inte heller likadant på de olika hormonomställningarna. Precis som vi alla är olika till att börja med och tål olika hormonella preventivmedel olika bra, exempelvis.

Men vad är det som gör ont då?

Jag som fysioterapeut anser att problemet ofta går att bryta ner och analysera. Det är för enkelt att   skylla allt på amningen.

  • Varför får du ont?
  • Var får du ont?
  • När får du ont?
  • I vilka leder och under vilken grad av påfrestning?

Ofta så går det att hitta andra, bidragande orsaker som också går att behandla.

Kan vi inte skylla på amningen?

Det finns inga vetenskapliga evidens för att ammande kvinnor har mer ledvärk än andra. Därför bör vårdpersonal inte av detta skäl råda kvinnor med ledsmärta att sluta amma på grund av hormonpåverkan. Jag menar inte att kvinnor ska fortsätta amma om de inte känner att det är bra för dem. Absolut inte. Men OM en kvinna vill fortsätta amma går ledvärk  att analysera och behandla. Jag tror aldrig att amning är ensamt orsak till problemet.

En kombination av orsaker

Graviditet och månaderna efter graviditeten är förenade med fysiologiska förändringar i kroppen som kan skapa förutsättningar för att utveckla smärta i muskler och leder. Fysiologiska förändringar under graviditeten omfattar svullnad i mjukdelar, ökad ledrörlighet, viktuppgång, en ökning av svanken, en rundning av bröstryggen och påverkan på bäckenets leder. Summan av dessa förändringar blir ofta att kvinnans tyngdpunkt förskjuts, vilket påverkar muskler att bli antingen kortare eller längre än normalt. Skuldrans främre muskler, ryggmusklerna och höftböjarna blir ofta kortare, medan magmuskler och bäckenbottens muskler töjt ut och försvagas. Spända nack- och skuldermuskler tillsammans med svaga bålmuskler tenderar att göra så att individen hamnar i en framåtböjd och något ihopsjunken position i sittande, allra minst under amning. Tillsammans kan detta bidra till att leder hamnar i ytterlägen, och musklerna arbetar icke-optimalt.

Amning och smärta

Kombinationer av en viss ökning av rörlighet, en muskelmasseförlust efter graviditeten och en ökad känslighet för smärta anser jag vara de bidragande orsakerna till ledsmärta efter graviditet. En viss individ kanske får enorm smärtlindrande hjälp av att sluta amma i det läget, för att återfå normala östrogennivåer. En annan individ kanske inte alls får samma effekt, utan behöver i första hand se över sin ergonomi. DÄRFÖR tycker jag inte att ledvärk ska skyllas på amning, enbart. En kvinna med smärta i kroppen bör få hjälp att analysera sina besvär. Kan det hjälpa med ergonomiska råd, kan det hjälpa med muskelträning, eller handlar det sist och slutligen om amningen?

En kvinna som inte trivs med amning ska inte behöva fortsätta göra det. Men en kvinna som vill amma, ska inte rådas att sluta med amningen på grund av icke-vetenskapliga påståenden att amning rätt av är lika med ledsmärta. Hon ska få hjälp och verktyg att se över sin situation, behandling och råd om träning och se om symtomen lättar då.

Jag har skrivit mer om mammor och ont i kroppen här och här. Läs gärna.

 

Referenser:

Kommer smärta efter förlossning ge postpartumdepression?

Hör smärta från underlivet, kejsarsnittsärr eller kvarvarande bäckensmärta ihop med ökad risk för förlossningsdepression?
Det verkar så.

D

Det låter rimligt, tycker jag.

Har du erfarenheter? Berätta!

Mer om smärta och/eller postpartumdepression på Bakingbabies:

Smärta och stelhet i bäckenet efter graviditet

Smärtspiralen vid bäckensmärta

Träning för postpartumdepression

Sömnsvårigheter i relation till bäckensmärta

Läsarberättelse; förlossningsdepression

Nervsmärtor i underlivet

Nervsmärtor i underlivet

Smärta från nerver i underlivet

Varje dag träffar jag kvinnor med olika sorters smärtor och besvär i bäckenregionen. Alla smärttillstånd är ofta en kompott av många olika faktorer.  Ibland finns det smärttillstånd hos en person, även om allting rent medicinskt sett ser bra ut. Om det inte går att hitta någon annan synbar förklaring, kan nervsmärta vara en del av smärtbilden.  Det handlar ofta om brännande smärtor i underlivet som ibland förvärras av sittande. Jag ska berätta…

Pudendusnerven

Pudendalisnerven är den nerv  som förser bäckenbotten med motoriska och sensoriska nervinpulser. Denna nerv går från korsbenet  och genom bäckenbotten och slutar i mellangården. Att nerver alltid/ofta är inblandade i  långvariga smärttillstånd är något vi vet sedan länge. De allra flesta känner också till de mer tydliga nervsmärte-diagnoserna ”ischias” och andra nervsmärtor. Som  den när en råkar slå i nerven vid armbågen.

Men nervernas inblandning i bäckenbottensmärta är något mer okänd. Idag tänkte jag ta er igenom ett resonemang om pundendusnervens inblandning vid långvariga smärttillstånd i bäckenbotten.

Pudendusnerven kan vara en del av smärta på lite olika sätt. Nervsmärta är ofta brännande, ”elektrisk” och värkande på ett intensivt sätt. En del beskriver nervsmärta som tandvärksliknande.

Skador på nerver

Nerver är normalt sett mjuka och följsamma och glider lätt när vi rör oss. Ibland kan förlossningar, förlossningsskador och gynekologiska operationer innebära så mycket tryck och drag i nerven att den blir smärtkänslig. Personer med långvarig förstoppning eller som tränat väldigt mycket tung träning som överbelastat bäckenbotten kan också drabbas av nervsmärtor.

Efter ett trauma kan nerverna bli irriterade och överkänsliga för smärta så pass att smärttröskeln i området sänks. Det innebär att en retning som normalt inte hade inneburit smärta nu kan upplevas som smärtsam.

Det finns mer också nervsmärtor som uppstår av mekaniska inklämningar liknande den mekaniska tillklämning nerver kan få vid ryggraden vid ett diskbråck. Dessa inklämningar sker ofta vid sittbensknölarna och är inte helt ovanliga hos cyklister. Besvären ger ofta smärta vid genitalierna och ljumskar, svårigheter att kissa och ibland även nedsatt sexualfunktion.

Nervinklämningar

Nervinklämningar kan behandlas fysioterapeutiskt med övningar för att släppa eventuella muskelspänningar och öka blodflödet i muskler kring nerven (bäckenbotten,rumpa, höfter, lår). Personen bör också undvika  de saker som kan innebära en mekanisk belastning. En del kan också vara avspänningsträning för bäckenbotten. Bäckenbotten blir som som en följd av smärtan i området ofta överspänd. Personer med misstänkt pudendusinklämning ska vid behov undvika långvarigt sittande, cykling, knäböj, intensiv rumpstretching och yoga med långvariga sträckningar i ben/höfter.

Symtom på pudendussmärta

Nervsmärtan karaktäriseras av smärta kring vaginalöppning och klitoris hos kvinnor  eller penis hos män, mellangården, analen och ut mot sittbensknölarna.

Smärtan kan provoceras av tarmtömning, urintömning eller orgasmer.

Nervsmärta som uppkommer på grund av en mer mekanisk inklämning ger ofta smärtsvar när man ”trummar” försiktigt över nervens utbredningsområde över sittbensknölarna.

Smärtan karaktäriseras av smärta i sittande och inte liggande.

Det kan dock vara nästan omöjligt att skilja dessa nervsmärtor från andra bäckenbottenbesvär. Nerven är sällan enda orsaken till smärttillståndet, och behandlingen syftar till att minska symtomen, egentligen oavsett vad de beror på.

Behandlingen utgörs ofta av att undvika det som provocerar besvären:

  • En person med förstoppning bör få ordning på avföringens konsistens genom förändringar i kost eller vid behov med hjälp av läkemedel.
  • En person som krystar för att tömma blåsan behöver läsa sig strategier för att tömma blåsan utan att orsaka belastning på bäckenbotten och eventuellt skapa drag i nerven.
  • Provoceras besvären av sittande bör personen ifråga avstå från att sitta så långt det är möjligt under en period för att låta nerven läka och ”lugna ner sig”.
  • För en del kan bäckenbottenträning vara en del i behandlingen, för andra kan avslappningsträning för bäckenbotten vara det viktigaste. Detta behöver en fysioterapeut bedöma genom en undersökning av bäckenbotten, du kommer troligtvis inte kunna ta reda på detta själv.
  • För den del kan det okcså behövas råd om träning och fysisk aktivitet samt stretching för att optimera rörligheten och cirkulationen runt hela bäckenet.
  •  Fysioterapeuten kan ocksåi vissa fall hjälpa till med mjukdelmobilisering och behandling för själva bäckenbottenmuskulaturen

Ibland kan nervsmärtor också behandlas med smärtlindrande läkemedel eller vissa antidepressiva läkemedel. Då inte på grund av faktiskt depression utan på grund av att kemin runt omkring nerver i hjärna och nerver ute i kroppen ibland kan vara liknande.

KBT kan vara en del av behandlingen

Problemet med nervsmärta är att smärtan övergår från att vara den kroppsliga funktionella ”varningssignalen om fara å färde” till att vara ett helt onödigt smärtsamt inslag i livet. En nervsignalering som övergått från att vara funktionell till att vara dysfunktionell. För att ta udden av smärtornas inverkan på livet i sin helhet kan då beteendeterapi och acceptans vara en viktig del av behandlingen. Detta för att minska risken att smärtspiralen går vidare från smärta, till oro, till begränsningar i livet, till mer smärta, till mer stress etc etc.

REKLAM/TIPS

Kursen “Bli fri från smärta och överspänning” är en webbkurs på 6 månader som riktar sig till dig med smärtor och besvär i bäckenbottenområdet . Läs mer här: Webbkurser

Nervsmärtor i underlivet

Smärta från nerver i underlivet kvarstår ibland som långvarig smärta efter andra besvär, så som infektioner eller operationer. Nervsmärta kan vara mycket svårt att skilja från annan smärta, men behandlas genom att försöka normalisera rörelseförmåga och känselupplevelsen.

Frågor, funderingar, egna erfarenheter av nervsmärtor i underlivet? Berätta!

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
Integritets Preferens
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.