Det här är kategorin där du hittar inlägg om förlossningar (både vaginala och kejsarfödslar), förlossningsskador och rehab efter graviditeter, både okomplicerade och komplicerade.
”Vad vet man om ålder och risk att skadas vid förlossning? Jag har sett att ålder nämns som riskfaktor för bristningar, men jag förstår inte vilken ålder det gäller. Vet du?”
Läsarfråga
Vilka åldrar?
När vi pratar om förlossningar och ålder så brukar man landa i begreppet ”avancerad ålder” (advanced maternal age) och det är när den gravida/födande är över 35 år. Det finns också begreppt ” extremely advanced maternal age” som gäller över 45 år. Jag hoppas ingen av er tar det här som förolämpningar, utan det är ju helt enkelt ålder i relation till ämnet (fertilitet framförallt).
Det är vanligt
Många gravida och födande är numera över 35, det är inget ovanligt. Därför tycker jag att detta är lite svårt att skriva om, jag vill liksom inte vara den som lägger skuld eller skrämmer upp. Vad vi vet från forskning och statistik behöver ju inte nödvändigtvis gälla dig som individ. Men från forskning så ser vi att åldern kommer påverka och det kan enligt vissa faktorer vara bättre att vara gravid och föda barn i yngre ålder. Hög ålder kan påverka missfallrisken, behovet av igångsättning, behovet av kejsarsnitt, risken för instrumentell förlossning och risk för blödning efter förlossningen. Störst ökar risken för högt blodtryck och havandeskapsförgiftning. Att vara gravid och föda över 45 ökar också vissa risker för bebisen.
Yngre ålder då?
Att vara yngre
än 19 kan också påverka risken för komplikationer under graviditet och förlossning
på ungefär motsvarande sätt – risk för prematur förlossning, stressat foster
och att bebisen inte växer som den ska. Det som skiljer de unga från de äldre
föderskorna är att de också har en ökad risk för vissa infektioner jämfört med
de äldre.
Hur påverkar
åldern själva förlossningen?
Livmoderns
funktion och arbete kan påverkas av högre ålder, på så sätt att sammandragningen
vid värkarna kan bli mindre effektiva jämfört med hos yngre.
Hur påverkar
åldern förlossningsskador?
Att vara över 35 år vid första förlossningen ökar risken för förlossningsskador signifikant, statistiskt sett. Att vara under 25 minskar risken för just detta. Man tror att detta beror på en minskad stretch-tålighet och elasticitet med ökad ålder. När barnet ska passera ut från magen, genom bäckenet och ut i världen kommer både bindväv, muskler och nerver få ett oerhört tryck på sig. Det finns många olika faktorer som påverkar hur mycket ”trauma” förloppet innebär (hastigheten, bebisens storlek, bindvävsfaktorer osv) utöver ålder. Om man är äldre och mindre flexibel i både bindväv och muskler kan risken för skada öka.
Många olika faktorer påverkar
Det här är ett inlägg som djupdyker i EN av riskfaktorerna för att få en förlossningsskada. Det betyder inte att det är självförvållat om du skadas och du behöver inte känna att ansvaret ligger hos dig. Däremot, OM du kan välja att bli gravid tidigare eller senare, så kan ju detta vara en av sakerna att ta med i beräkningen. Liksom fertiliteten – vi alla kan inte vänta hur länge som helst heller för den sakens skull. Jag vet inte hur mycket vårdgivare pratar om detta, men jag vet att man mer och mer börjar prata om det här med graviditetsplanering utifrån åldersperspektivet.
Jag har skrivit en del om tyngdkänsla efter förlossning tidigare, men har nu också fått in några frågor om bäckenbotten under graviditet som jag tänkte besvara.
Frågor:
”Jag är gravid i vecka 16 och har ett barn sedan tidigare. Jag vet att trycket ökar på bäckenbotten vid en graviditet och min är nog inte så vältränad från början. Men de senaste veckorna känner jag ofta tyngdkänsla i bäckenbotten utan att jag gjort nåt speciellt ansträngande. Och allra värst är det efter sex. Kan förstå om det känns efteråt men till och med dagen efter. Är det normalt? Tacksam för svar/förklaring/tips.”
Läsarfråga
”Försvagas bäckenbotten mycket redan under graviditeten? Jag är nu gravid i vecka 30 och för har försökt knipa så ofta jag kommer ihåg under hela graviditeten. I princip blir det åtminstone någon gång per dag, ofta fler. Men tycker verkligen att det är plötsligt börjar bli stor skillnad. Tycker uthålligheten är bedrövlig plötsligt. Och liksom mer svårkontrollerat, och svårare att koncentrera till bara den muskelgruppen på nåt sätt. Allting börjar ju bli tungt, och livmodern gör lite ont varje dag, vag mensvärk liksom. Och jag är fysiskt mycket tröttare, så det kanske bidrar.”
Läsarfråga
Graviditeten påverkar bäckenbotten
Graviditeten påverkar bäckenbotten på tre grundläggande sätt
Trycket och tyngden från magen stretchar bäckenbotten nedåt.
Graviditetens hormon gör bäckenbotten och dess omkringliggande stödjevävnad benägen att mjukas upp och försvagas.
Trycket i bäckenet kan också påverka det venösa återflödet och ge upphov till åderbråck som ger en känsla av tyngd i området.
Kvinnor som föder med kejsarsnitt får urininkontinens i nästan samma utsträckning som kvinnor som föder barn vaginalt, med ökad ålder. Knipövningar är förstahandsrekommendationen för urininkontinens under graviditet och för att stärka upp bäckenbotten generellt.
Bäckenbottens anatomi
Jag brukar ju likna bäckenbottens arbetsuppgifter med en armbrytning. Bålens tyngd och buktrycket du utvecklar utgör en kraft och bäckenbotten utgör en lyftande motkraft. Under perioder när du går upp vikt och ökar på belastningen på bäckenbotten kommer den inte riktigt hänga med att bli motsvarande stark – och resultatet blir då istället en försvagning. Bäckenbotten har en svag punkt och det är ”slitsen” i det muskellager i bäckenbotten som kallas levator ani. Vid graviditet ökar trycket mot bäckenbotten och ”u:et” blir vidare. Viddökningen kan ge sig till känna som en trötthet eller svajighet.
Varför urinläckage?
Ansträngningsinkontinens, alltså urininkontinens då det blir ett ökat tryck mot bäckenbotten (som när vi hostar eller nyser) anses vara ett resultat av att bäckenbotten och dess stödjevävnader samt tillhörande nerver blir tröttare och svagare. Den försämrade funktionen drabbar i det här fallet urinröret och blåshalsen, och resultatet blir urinläckage.
Tyngdkänsla?
Att en kvinna upplever tyngdkänslor i bäckenbotten under graviditet är egentligen inget konstigt. Det brukar dyka upp som symtom senare i graviditeten när magen är stor och tung och tynger nedåt. Men redan tidigt under graviditeten får den gravida en topp av de uppmjukande hormonerna som ska möjliggöra en förlossning senare, och dessa kan påverka så att även stödjevävnaden i bäckenbotten blir lite ”svajigare”. Att försöka motverka uppmjukningen och graviditetens ökade tyngd och belastning på bäckenbotten med knipövningar kan vara en god idé. Speciellt om du faktiskt upplever besvär.
Ökade besvär efter sex?
Det är det här med ökad tyngdkänsla efter sex som får mig att fundera om det kan vara något ytterligare annat med i bilden. Här är min gissning lika god som din. Åderbråck inne i underlivet kan ge motsvarande känsla. Eftersom sex gör att underlivet blir med blodfyllt än vanligt är det den närmaste anledningen jag kan komma på på rak arm, och om det finns åderbråck är det venösa återflödet påverkat och svullnaden kan kännas av längre.
Råd för åderbråck
Åderbråck är en vidgning av de blodkärl som för blodet tillbaka till hjärtat. Det vanligaste är ju åderbråck i benen och för att minska besvär av dessa brukar rekommenderas generellt stödstrumpor och träning av vadmusklerna för att genom muskelpump pressa tillbaks blod till hjärtat. En person med besvär av bristande venöst återflöde till hjärtat (svullna ben under graviditete som exempel) rekommenderas att ha benen högt i sittande och inte så för långa stunder. Jag tänker att det är rimligt att träning av bäckenbottens muskler kan motverka känslan av tyngd även om det skulle bero på åderbråcksbildning.
Bäckenbotten vid förlossning
Det finns inga kända nackdelar med att ha starka bäckenbottenmuskler vid en förlossning. Om inte din barnmorska säger något annat kan du med fördel använda en bäckenbottenträningsapp. Man hittar många om man söker på ”kegel” i sin app-store, och sen får man testa sig fram, kvaliteten varierar.
Vissa kvinnor har tendenser att vara överspända i bäckenbotten. Även en överspänd bäckenbotten har också försämrad funktion. Lägg därför precis lika mycket krut på att slappna av mellan knipen som att faktiskt knipa!
Bäckenbotten under graviditet
Fråga dina barnmorska om råd!
Ett blogginlägg med tips och råd kan på intet sätt ersätta en kontakt med en vårdgivare.
Vad kan man göra åt foglossning som ligger kvar efter förlossningen?
Den här rubriken är en slags click-bait för dig som googlar. Jag ska tillhandahålla dig bra information om det du söker, så jag har inte lurat hit dig onödan. Men klickbetet handlar om begreppet foglossning.
Bäckenet har visserligen fogar (=leder), men de kan inte lossa. Foglossning anses inte längre vara ett korrekt uttryck, men många lekmän och en del ouppdaterade vårdgivare använder det fortfarande. Nu förtiden kallas det graviditetsrelaterad bäckensmärta.
Hormonernas påverkan
Muskler och leder blir påverkade av både hormonella förändrinar, livmoderns tillväxt och viktuppgången under graviditeten. De hormonella förändringarna som graviditeten orsakar kan medföra en förhöjd rörlighet i lederna. Viktuppgången kan också leda till att skelett, muskler, leder och ligament belastas hårdare. Samtidigt sker en förskjutning av kroppens tyngdpunkt framåt och ryggmusklerna belastas mer vilket skapar en ökad kompression på de bakre delarna av ländryggen.
50% av alla gravida kvinnor upplever bäckensmärta
50% av alla gravida kvinnor upplever bäckensmärta i någon grad. Man vet inte helt varför bäckensmärtan uppstår överhuvudtaget, men en del belägg finns för att det handlar om en biomekanisk ändring som försvårar kraftöverföringen mellan ländrygg och bäckenet. Musklerna kring bål och bäcken spelar viktiga roller i kraftöverföringen i detta område.
Kvarvarande smärta
För många minskar eller försvinner besvären snabbt efter förlossningen. Ibland upplevs förbättringen nästan magiskt i samband med att hormonnivåerna i kroppen normaliseras. Det finns dock kvinnor som upplever kvarstående smärta i flera år framöver. Kvinnor som hade besvär med ländryggssmärta redan innan graviditeten lider också större risk att ha kvarvarande besvär av bäckensmärtor ett år efter förlossningen. För majoriteten av dessa försvinner smärtorna inom tre månader efter förlossningen. Besvären finns dock kvar hos vissa, upp till 7% har smärta som de upplever som svår och funktionsnedsättande.
Behandlingsapproach
Du som lider av bäckensmärta behöver ofta få fysioterapeutisk behandling där du får råd och hjälp att träna dina muskler på en lagom nivå. Du behöver kanske också ergonomiska råd och det vi ofta kroppsmedvetenhetsträning. Kanske behöver du på nytt lära känna din kropp. När den är spänd och avspänd? Var går dina fysiska och orkesmässiga gränser nu? För vissa är det också bra att jobba med rörlighetsträning och stretching, men muskelstyrketräning är oftast där vi börjar.
Varför går det inte över automatiskt?
Forskningen menar på att tidigare ländryggssmärtor och bäckensmärtor kan vara en faktor att en kvinna får fortsatta besvär även efter den aktuella graviditeten. Vissa studier menar att nedsatt uthållighet och styrka kring bål och bäcken hör ihop med kvarvarande besvär av bäckenledssmärta tre månader efter förlossningen. Även emotionell stress och kvinnans totala psykiska hälsa kan bidra till att smärtan kvarstår längre. Man ska inte glömma att graden av tillfrisknande är hög! De allra flesta blir också spontant bättre utan behov av behandling.
Se det som en idrottsskada
Tänk dig dina besvär som en en idrottsskada. Rehab efter en idrottsskada är ofta långsam och innehåller väldigt väl utvalda moment. Det kräver både smärtlindring, lagom dos av träning och ibland andra behandlingar för att optimera en balans i muskler och leder. I lagom hastighet ökar man belastningen och kroppen anpassar sin tålighet till belastning. Successivt leder rehabiliteringen fram till återgång till aktivitet och full funktion. Så tänker jag att rehab även för bäckensmärta ska vara.
Fysisk aktivitet ska inte göra ont, men får göra lite ont
De här var ett konstigt budskap, va? Jag ska förtydliga. Har du kvarstående besvär av bäckensmärta efter graviditet bör du se över hur du rör dig. Kanske är det viktigt att börja röra dig överhuvudtaget om graviditeten innebar mycket inaktivitet. Rör du dig alldeles för mycket kan du iställe behöva dosera ner träningen. Vi brukar förklara det här så:
Måla upp en 10-centimeters linje för din inre syn.
Ena änden står för 0=inte ont alls, och andra änden för 10=värsta tänkbara onda.
Vi brukar säga att träning och motion kan få kännas upp till 5 på den linjen. Smärtan ska gärna ge sig inom 24 timmar.
Om din grundsmärta är på 3 kan du kanske inte förvänta dig att träning ska vara helt smärtfri, eftersom du ju redan har ont till att börja med. Men vi vill inte heller att du ska komma upp i några nya smärthöjder genom träning. Men det är fortfarande okej att komma till 5 på skalan, bara ökningen lägger sig inom 24 timmar.
Jag brukar förklara det som att om du får ett jättesmärtgenombrott av att promenera 10 minuter, då kanske du klarar 5 minuter. När du legat stadigt på dessa 5 minuter dagligen utan att få mer ont i ett gäng veckor, då stegrar vi till 7,5 minut. Och sedan vidare till 10, 20, 30, 40 och timmar… Samma slags stegring kan du tänka för vilken slags aktivitet som helst.
Psykiskt mående och sömn
Stress, psykisk ohälsa och sömnbrist kan alla bidra till att smärta upplevs värre och dessutom stannar kvar längre. Ett tips också att tänka över hela sin hälsosituation. Är det något annat som skaver i livet kan det vara en del av rehabiliteringen att ta tag i dessa bekymmer. Förhandla om sömnen med en eventuell partner. Be BVC eller vårdcentralen om en samtalskontakt.
När ska man söka vård?
Ser du ingen ljusning efter 16 veckor efter graviditeten är det läge att söka vård hos en fysioterapeut.
Alla tränings-webbkurser jag har är anpassade för dig med bäckensmärta och innehåller samma slags övningar som jag ger till patienter för at behandla bäckensmärta.
Ps: För dig som vill läsa ännu mer om ämnet har jag gjort en hel serie inlägg om bäckensmärta efter graviditet, den finns att läsa här.
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
Bild på ett av de bälten jag testade under senaste graviditeten
Både vårdgivare och patienter har väldigt skilda åsikter och erfarenheter av bäckenbälten under graviditet. Det är väldigt nyttigt att höra sig för vad ”vanliga kvinnor” har för erfarenheter. Jag gjorde därför en lite koll hos våra instagramföljare för ett tag sen.
Här har jag sammanfattat alla de svar som kom in. Även om det inte var en vetenskaplig studie så tyckte jag mig ana att det var ungefär 50 % positiva och 50 % negativa erfarenheter.
Negativa erfarenheter
Bökigt att använda, inte värt om man inte ska gå någon längre sträcka.
Begränsar rörelseförmågan mer än själva bäckensmärtan.
Hjälpte tyvärr ingenting för smärtorna.
Kunde inte sitta med det på, då mådde jag illa.
Lyckades aldrig spänna det så hårt som det hade behövts för att hjälpa mot smärtorna.
Positiva erfarenheter
Det var fantastiskt, jag kunde gå!
Jag kände mig instabil och med bältet kunde jag röra mig mer som vanligt.
Fick färre sammandragningar vid promenader.
Sååå skönt när jag fick till den perfekta spänningen (varken för hårt eller för löst).
Väldigt skönt stöd, hjälpte mycket mot smärtorna framförallt baktill.
Vad är syftet med bäckenbälten?
Bältet syftar till att ge ett mekaniskt tillskott vad gäller stöd på själva bäckenlederna. Det är alltså INTE ett stöd för magen. Om detta är det du önskar så finns det sådana slags stödgördlar på marknaden, men det är alltså inte samma sak som det som vi fysioterapeuter rekommenderar som stöd för bäckenlederna.
När behövs bäckenbälte?
När du är gravid och en fysioterapeut bedömt att du har bäckensmärta från bakre bäckenlederna rekommenderas du ofta ett bäckenbälte. Det kan hända att du behöver få annan behandling i första hand, före bäckenbältet.
Du kan också behöva få råd om hur bältet ska sitta på just dig. Det händer med jämna mellanrum att vi träffar personer som har fått mer ont av bältet. Ofta beror det på att bältet placeras för lågt eller för högt.
Bäckenbälte är en kompletterande behandling, och har du fått övningar rekommenderade för dig är dessa alltid minst lika viktiga som bältet. Eller kanske viktigare!
Hur ska jag välja bälte?
Här kommer vi till det svåra! Det finns lite olika bälten på marknaden och vi resonerar lite olika om de flesta. Min egen uppfattning (som jag gärna reviderar om ni övertygar mig till annat) är att de grå/svarta ganska smala och hårda bältena generellt sett ger enormt bra mekaniskt stöd, men att de också är hyfsat obekväma att ha på sig. Därför upplever jag att många köper dem, säger ”aaah, vad skönt” när de tar dem på sig, men sedan använder dem ganska lite.
Därför har jag hamnat i att oftare rekommendera bälten av typen som är lite bredare, med dubbla lager och lite mjukare kanter. De är ofta lite mindre hårda och ger därför mindre stöd, men är också bekvämare. Ett dyrt men bra exempel på ett sådant bälte är Nordicares Mamma Mia. (OBS ej reklam).
Hur ska bältet sitta?
Bältet ska sitta så att de håller ihop bäckenlederna. Framtill är det ofta ganska uppenbart, det blir liksom under gravidmagen och tvärs över ljumskarna. Baktill har forskning visat att bältet gärna ska sitta ganska högt, men ändå över bäckenlederna. Det är alltså inte ett extra ländryggsstöd du behöver. Om bältet går tvärs över ”skrattgroparna” som finns på var sida om ryggen/bäckenet så har det oftast hamnat ganska rätt.
När ska jag ha bältet?
När du ska stå och gå
Korta stunder åt gången, 20 minuter eller så länge det känns bekvämt.
Aldrig när du sover
Anledningen till att ha bältet ganska korta stunder är att det ska vara så tight och hårt spänt att det är viktigt att ta av sig ibland. Men om du har ett bälte med två lager så kan man ofta justera bara den övre spänningen för korta lägesförändringar. Exempel är om du ska sitta en stund på bussen mellan två promenadsträckor.
Främre smärta är svårare
Främre bäckensmärta som sitter i blygdbenet är svårare att nå med bälten. Jag vet att vissa testar att använda smala (grå) bälten och ha dem bakåfram, dvs att ha omlottkorsningen framtill istället för baktill. Det är inte säkert at det hjälper, men kan vara värt att testa för en del.
Det är svårt med bälten
Min högst personliga erfarenhet är att bälten har gett mig något längre gångsträcka, men att de också varit lika sköna att ta av efter en stunds användning som de är att ta på. Man ska inte tro att de liksom löser problemet, men de kan lindra en del besvär.
”Jag väntar tvillingar! Jag har märkt att det innebär en hel del extra kontroller och saker hos mödravården. Det är bra, men jag har fler frågor om vad som händer med min kropp än vad barnmorskan kan svara på. Vad innebär tvillinggraviditeten för mig? Med bäckenet, bäckenbotten, smärta och risker för besvär?”
Läsarfrågra
Jag har personligen ingen egen erfarenhet av tvillinggraviditeter, men min mamma är tvilling och jag har en syster som har tvillingar. Det här är ändå frågor som varit uppe för diskussion i min absoluta närhet. Jag har också jobbat med en del tvillinggravida som patienter, och som fysioterapeut är min erfarenhet att det är ganska stora skillnader sett till hur kroppen påverkas med ett eller flera foster.
Självklarheterna
Det självklara under en tvillinggraviditet är att den
gravida bär på två foster. Födseln kommer också vara annorlunda, eftersom det
är två som ska komma ut. Många tvillinggravida upplever att de får fler och
tydligare tidiga graviditetssymtom, och att graviditeten sedan är lite ”extra
allt” både vad gäller symtom och uppföljningar inom vården. En tvillingmage
blir ofta större och viktuppgången kan bli lika så.
Risken för komplikationer
Tvillinggraviditeter innebär en viss riskökning vad gäller
tidiga förlossningar, havandeskapsförgiftning, högt blodtryck och
graviditetsdiabetes. Dessa statistiska riskökningar innebär att den
tvillinggravida kommer ha fler kontroller hos barnmorskan än en gravid med bara
ett foster. Även om du som gravid med tvillingar mår tipptopp kommer du mötas
av en del extra omsorger i mödravården. En del uppskattar detta och andra
upplever det som enormt frustrerande. Ultraljudsundersökningarna kommer vara
fler.
Tröttheten
Att bygga en människa inuti sin kropp kan vara utmattande, och att ständigt ha en pågående process av att utveckla två nya små bebisar kan ta ännu mer på kroppen. Min erfarenhet som fysioterapeut är att tvillinggravida behöver hushålla med sin energi. Att vila är en viktig prioritering.
Stöd för magen
Jag är ingen som normalt förespråkar ”magstöd” för gravida, men för dem med väldigt stora magar tycker jag faktiskt att det kan vara en riktigt bra ide! Köp något elastiskt som kan ge dig ett litet lyftande stöd när magen börjar bli riktigt tung. Det verkar som att tvillinggraviditeter (eller fler) ökar risken för att få en större delning av magmusklerna. Det finns inte något vetenskapligt stöd för att en gördel eller liknande kan minska risken för kvarvarande symtom av detta. Men kan ett stöd få dig att må bättre och kunna röra dig lättare är det absolut en vinst i sig.
Belastningssymtom
Ländryggssmärta kan vara värre i en tvillinggraviditet än i en graviditet med bara ett foster. Jag har inte hittat någon motsvarande information om att tvillinggraviditeter ökar risken för smärta från bäckenlederna. Den ökade belastningen kan oavsett vara tung att bära på, och spä på symtom som finns. Det kan också vara svårare att hitta bekväma sovställningar.
Bäckenbotten
Bäckenbotten reagerar på belastningen under graviditeten, men kan inte läsa av om det är ett eller flera barn i magen. Men ju tyngre du blir, desto tröttare kan din bäckenbotten bli. Bäckenbottenträning kan hjälpa mot urinläckage under graviditeten, och även efter.
Kejsarsnitt
Det finns inget som säger att tvillingar behöver födas via kejsarsnitt, men sannolikheten att födseln blir en kejsarfödsel ökar om du bär på mer än ett foster. Att läsa på om kejsarsnitt kan vara en viktig del av förberedelserna. Tips! Jag vet en bra bok om snitt! =)
Kan jag träna om jag är gravid med tvillingar?
Det är viktigt för din generella hälsa att vara så fysiskt aktiv du kan, men det kan vara olämpligt med tung eller intensiv fysisk träning. Lågintensiv fysisk aktivitet är oftast bara bra. Funkar simning, vattengympa, cykling eller promenader kan det vara lämpliga alternativ. Målsättningen är att vara fysiskt aktiv minst 30 minuter om dagen eller 150 minuter i veckan. Så länge du inte har några komplikationer kan du också företa dig lättare styrketräning några gånger i veckan.
Om du är osäker på hur du kan eller ska motionera kan jag rekommendera kontakt med en fysioterapeut!
Postpartumdepression
Att föda tvillingar eller fler barn kan öka risken för
depression postpartum. Är du orolig för detta, ta upp detta med barnmorskan
direkt under graviditeten och be att bli extra uppföljd även med hänsyn till
din psykiska hälsa.
Kroppen och tvillinggraviditeter
Ät tillräckliga mängder av näringsriktig mat, se till att du
får tillräckligt med folsyra och välj att prioritera vila framför mycket annat.
Korta stunder utspridda över veckan med fysisk aktivitet kan täcka behovet av
motion.
Egna erfarenheter?
Har du egna erfarenheter av kroppen och tvillinggraviditeter? Dela gärna med dig i kommentarsfältet!
”Jag är gravid i vecka 23 och förra veckan bestämde jag mig för att kolla in underlivet med spegel. Jag fick en total chock, blygdläpparna var stora, svullnad och nästan lila. Jag känner egentligen inte mig så svullen, men det såg väldigt, väldigt svullet ut. Är det normalt?”
Läsarfråga
Blygdläpparna
De yttre blygdläpparna kan vara upp till 12 cm långa, och är ofta inte lika långa på båda sidor. Av de inre blygdläpparna ofta upp till 10 cm långa och strax över 6-7 cm djupa (eller hur man nu ska uttrycka det), där höger oftast är större än vänster. Båda uppsättningarna är blygdläppar brukar vara mörkare än omkringliggande hud, och färgnyansen kan variera från individ till individ. Det är vanligt att de inre blygdläpparna sticker ut utanför de yttre. Det är dock lika normalt att de inre är helt täckta av de yttre.
Graviditeten och blygdläpparna
Förändringarna som din kropp genomgår under graviditeten gör bland annat att du får en ökad blodvolym och ett ökat blodflöde till bäckenområdet. Precis som andra kroppsdelar kan bli svullna så kan trycket från magen göra att blydläpparna också sväller. Samma anledning gör också att färgen kan bli mörkare. Förhållandet mellan de inre och yttre blygdläpparna kan bli något annorlunda, så att de inre blygdläpparna nu ser större ut i förhållande till de yttre.
Svaret på läsarens fråga är alltså: Ja. Det är helt normalt.
Åderbråck
Något som kan förstärka förändringen i färg/form är åderbråck i underlivet.
Vävnaden i och omkring blygdläpparna är mycket elastisk och kan sträcka ut sig otroligt mycket under en vaginal förlossning. De yttre blygdläpparna brukar inte påverkas lika mycket, men de inre kan bli drabbade av både utsträckning och bristningar. Beroende på hur omfattande skadan är och hur mycket du blir sydd, kan utseendeförändringarna vara stora eller små. Det som kan avgöra hur utseendet blir i efterhand är hur anatomin återställs om du blir sydd.
Hur förändras det efteråt?
Färgförändingen från graviditeten kommer gå över när ditt generella tillstånd med svullnad och blodvolym går ner. Vissa upplever att de inre blygdläpparna är något mindre efter förlossningen än de var innan. Om du ammar kan du uppleva att alla slemhinnor blir torra och sköra, vilket också kan påverka upplevelsen av blygdläpparna och området däromkring. Prata med din barnmorska om detta, det finns hjälp att få om du har besvär.
Om det ser konstigt ut?
Förhållandet mellan blygdläppar och mellangård är en av de saker som kan se annorlunda ut efter att du fött barn vaginalt. Om du upplever att du har en mycket längre slidöppning och en mycket kortare mellangård efter att du fött barn kan det vara en sak som du behöver få undersökt av en vårdgivare. Ytliga och små bristningar i slidan och blygläpparna är vanliga och förekommer hos de allra flesta. De läker snabbt och behöver inte betyda att du får några symtom alls i efterförloppet. Om du har haft en större bristning som också inkluderat musklerna i mellangården kan utseendeförändringen och funktion gå hand i hand. Upplever du att du har symtom från bäckenbotten och att utseendet är väldigt förändrat tycker jag att du ska söka hjälp. Mer om funktion i bäckenbotten kan du läsa här.
Blygdläpparna och graviditet
Har du egna erfarenheter? Dela gärna med dig i kommentarsfältet!
Jag träffar många gravida, både privat i bekantskapskretsen och i mitt arbete. Utifrån att jag ofta följer mina patienter länge och hör vad de kämpar med både fysiskt och psykiskt har jag numera en bank av åsikter, tips och råd inför förlossning. Här kommer de! Fyll gärna på i kommentarsfältet.
Det handlar inte om vad du kan packa i BB-väskan eller om förlossningsbrev. Utan det handlar om det där som är svårt att ta på, lite mer flytande saker. Jag tänkte att ni därför ska få hjälpa mig att fylla på listan!
Planera inte för mycket
Forskning har visat att om det blir för stora missmatchningar mellan kvinnans förväntningar och utfallet av förlossningen ökar risken för att den kommer upplevas som traumatisk. Komplikationer som tillstöter går inte att planera för, och händer det så händer det. Det handlar inte om ett misslyckande om förlossningen inte går som du tänkt dig.
Slappna av på kommando
Det jag som fysioterapeut kan rekommendera är att träna på att aktivt slappna av på kommando. Jag träffar så OTROLIGT många patienter som inte kan slappna av ens när muskeltestning kräver avslappning. Ibland tänker jag på att det kan bli en svårighet under förlossningar. Det är en enorm fördel att kunna slappna viljemässigt mellan värkarna, att inte fastna i ett överspänt läge där kroppen gör av med onödig energi bara i väntan på nästa smärtvåg.
Om du är van att knipa med bäckenbotten vid maximal ansträngning (som vid tunga lyft) kan du behöva träna på motsatsen. Under förlossningen kanske du behöver ta i med magmusklerna för att bistå vid krystarbetet, men bäckenbotten behöver ändå slappna av.
Visualisera målet
En del vill ha målbilden av att få upp bebisen till bröstet som målbild. Andra har målbilden av första mackan efter förlossningen, eller fjällvandringen tillsammans med barnet när hen är större. Hitta styrkan i det du drömmer om där och då.
Gör upp en kommunikationsstrategi
Prata igenom hur du vill bli peppad och bemött med din partner eller medföljande. Du kanske inte kan VETA, men du kan ana. Jag brukar likna det vid hur jag vill bli bemött när jag har blödande skoskav och lågt blodsocker efter en promenad på stan (alltså en aktivitet jag inte blir direkt peppad av). När du mår pest och pina, vill du bli bemött med käcka hejarop, tysta klapp på armen, en kokt med bröd från kiosken, eller peppad av gangsta rap i bakgrunden? Jag tror att du kan hitta situationer, inte som liknar en förlossning, men från vilka du kan dra paralleller till hur du bäst tar emot stöttning.
Var en besvärlig patient
Förstås vet vi alla att förlossningsvården är enormt pressad. Allt som är rimligt att din partner eller medföljande kan göra, lös det själva. Men allt som faktiskt gäller personalens expertis: våga be om det.
Bit inte ihop och var så himla duktig under förlossningen! Vill du ha något så försök be om det utan att känna att du är till besvär. Behöver du smärtlindring eller något annat, ring på klockan och be om hjälp. Tänk inte att du inte vill störa dem och att de har mycket att göra. Just i den situationen får man lov att vara självisk! Angående smärtlindring så våga be om det i ett tidigt skede om du vet att du vill ha det.
Följ dig själv
Den bästa smärtlindringen kan vara den du själv upplever att du behöver. En del vill klara sig utan. Andra är supernöjda med lustgas. En del vill ha epidural eller pundendusblockader – andra blir skrämda av bara tanken. Det finns inget rätt eller fel här. Det som känns bra för dig angående smärtlindring, är antagligen bra för just dig.
Hur kan du signalera att du ändrat dig?
Tänk igenom hur du ska kunna signalera om du byter önskemål om stöd helt plötsligt. När förlossningen sätter igång kanske du inser att den skrämmer skiten ur dig, och du istället vill bli omhållen ömt och tröstad med en sval hand på pannan? Eller så inser du att du är som gjord för att föda barn. Att du blir topp tunnor rasande om den där ömma handen närmar sig dig överhuvudtaget? Bestäm en signal för hur du signalerar nej, stopp, byt taktik!
Om du känner att din plan vad gäller smärtlindring inte håller heller – det är okej att ändra sig! Att behöva massor med smärtlindring är inte ett misslyckande.
Släpp kontrollen
Det här är ju naturligtvis jätteläskigt. Men om du ser det som att du själv väljer att släppa kontrollen, att följa hur förlossningen går framåt och att ta värkarna en i taget så kan det kännas bättre. Du har valt att släppa kontrollen, den togs inte ifrån dig. Det kan bli en viktig mental skillnad.
Fundera på worst case scenarios
Prata igenom en del worst case scenarios med den som ska vara med dig på förlossningen. Hur vill du bli hjälpt om du plötsligt blir rädd? Hur vill du göra för att påkalla personalens uppmärksamhet om ni vill veta alla möjliga alternativ till det som håller på att hända? Om du vet att ni har svårt med det, bestäm er för ett tillvägagångssätt hur ni vill göra för att berätta att ”nu är vi inte bekväma med vad som händer, finns det några möjliga alternativ?”.
Att vara föreberedd på sugklocka och snitt kan hjälpa ifall det händer. Läs på om kejsarsnitt även om du inte ska göra ett planerat. Skulle det komma till läget att ett akutsnitt behövs så är det skönt att veta vad som ska hända och hur det går till. För i det läget är väldigt svårt att ta in och bearbeta en massa ny information.
Använd dig av BRAIN
När personalen föreslår att man ska göra något specifikt kan akronymen BRAIN vara hjälpsam för att ta reda på vad som kan hända. BRAINS står för
Benefits
Risks
Alternatives
Intuition
Nothing
Om du förmår kan du försöka fråga så att du förstår. Varför föreslås en specifik åtgärd? Vad är de tänkta fördelarna? Vad kan det finnas för risker, för dig som födande eller för barnet? Vilka alternativ kan finnas till den föreslagna åtgärden? Vad säger din intuition om det du hör? Om man väljer att avvakta eller inte göra något alls, vad kan hända då? Vad finns det för risker eller fördelar med detta?
Vad har du med dig för erfarenhet från förlossning som kan bli ett konstruktivt råd till någon annan? Berätta!
Hjälp mig att fylla på listan!
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
Bör kvinnohälsa vara en del av öppenvården? Det här är för mig en retorisk fråga, och svaret är ja. Den här frågan är fortfarande aktuell, nära tio år sedan jag skrev om ämnet första gången.
Jag nås regelbundet av information från kollegor ute i landet som jobbar inom öppenvården (förenklat: inte på sjukhus eller specialistklinik) som blir ifrågasatta av sina arbetsgivare om de har rätt att jobba med bäckenbotten.
Vem har ansvar för gravida och nyförlösta?
Det här är inte helt enkelt, för det ser helt olika ut på olika ställen i landet. Men generellt är det så här:
Det slutenvården inte har hand om, ansvarar öppenvården för.
Därför måste vi först veta vilket ansvar som kvinnoklinik och förlossningsvården har över patienterna. Finns det fysioresurser för gravida med besvär från rörelse-stödjeorganen på kvinnokliniken? Ja, då kanske inte ansvaret hamnar i öppenvården. Rätta mig nu gärna om jag har fel – men jag har aldrig hört talas om kvinnokliniker med så pass mycket fysioresurser att de kan ta hand om de kanske 50 % av alla gravida i regionen med smärta i ländryggs- eller bäckensmärta.
Eller resurser till att ta hand om de upp till 80% av alla förstföderskor som faktiskt får bristningar som inkluderar muskelskador vid sin vaginala förlossning? Ibland finns fysioresurser för att följa upp de procent som får sfinkterskador, men alla med besvär från levatorskador eller grad 2-bristningar får mer än sällan uppföljning av sjukhusen.
Vem har ansvar för smärtpatienterna?
Om jag minns rätt så konstaterade man i de nationella riktlinjerna för endomteriosvård att det behövdes 100 fysioterapeuter för att räcka till bara för endometriospatienterna i Sverige. Dessa (imaginära) fysioterapeuter kommer inga omständigheter kunna jobba inom slutenvården.
Det finns en rad till diagnoser som ALDRIG kommer fungera att vården ska ske inom slutenvården.
Nära vård
Det pågår en omstrukturering av vården som innebär att öppenvården kommer behöva ta mer och mer ansvar. Samarbetet mellan olika vårdaktörer behöver utvecklas och primärvårdens fysioterapeuter ska vara första instans för patienter med besvär från rörelse-stödjeorganen. Specialiserade kompetenser ska även finnas i primärvården, det gäller alltså alla våra specialistkompetenser.
För att optimera samarbetet med kvinnosjukvård och MVC bör det alltså finnas även fysioterapeuter med kompetens inom gynekologi, obstetrik och urologi inom primärvården. Detta hittar jag alltså inte på själv, utan hämtar från skriften Fysioterapeutens roll och uppdrag. Smärtor och besvär från rygg, bäcken och bäckenbotten hör också till rörelse- och stödjeorganen, även om de hör till nischen ”gynekologi och obstetrik”.
Hälso- och sjukvårdslagen
I hälso- och sjukvårdslagen står det att primärvården ska
vara en del av den öppna vården utan att göra skillnad mellan folkgrupper,
sjukdomar och ålder. Jag antar att kön även borde vara med där? Jag ser det så
här:
Ifall det inte finns ett officiellt uppdrag att
slutenvården ska ta hand om graviditets- och förlossningsrelaterade behov av
fysioterapi…
…så ligger ansvaret hos primärvården –
Allt annat är diskriminering.
Så ser jag det.
Fysioterapeutens uppdrag
Vi som fysioterapeuter har som uppdrag att ha en dialog med patienten och i enlighet med vår kompetens bedöma individens behov. Fysioterapeuten ska upprätta en plan framåt tillsammans med patienten och erbjuda individuellt anpassad rehabilitering. Vi ska också stödja och utbilda patienten för att de ska känna sig trygga och vara delaktiga i besluten som rör vården. Jag kan inte NÅGONSTANS i någon fysioterapeut-ansvars/rollbeskrivning se att bäcken/bäckenbottenrelaterad ohälsa inte går in under vad vi faktiskt har i uppdrag att göra.
Hör graviditetsrelaterade besvär till mödravårdens uppdrag?
Nej, inte de fysioterapeutiska besvären. Det kan ju inte en
barnmorska undersöka eller behandla. Finns det en fysioterapeut anställd hos
mödravården blir det ju förstås en annan grej. Mödravårdens uppdrag är
graviditetsövervakning, upplysning om levnadsvanor och hälsovanor, föräldrastöd
och preventivmedelsrådgivning. Lika lite som vi fysioterapeuter kan göra en
barnmorskas jobb, kan de göra vårt.
Specialistmödravården då?
När jag googlar och letar hejvilt över Sverige hittar jag att det på några ställen finns fysioterapeut ansluten till specialistmödravården och kvinnokliniken. Jag skulle gissa att det är en begränsad procent fysioterapeutresurs och inte ens en heltid, på de flesta av dessa (få) ställen. Jag tänker då att det måste vara något speciellt med de patientfall som kommer hamna på specialistmödravårdens bord, det kan omöjligt vara alla med besvär från rörelse- stödjeorganen eller bäckenbotten. Inte ens vi som finns och får verka ute i primärvård räcker ju till för alla som behöver oss.
Vems är ansvaret om ingen vill ha det?
Om slutenvården inte kan/ska ta hand om en patientgrupp hamnar ansvaret på öppenården. Gravida med ländryggs- eller bäckensmärta och uppföljning av kvinnor efter förlossning med funktionsnedsättning eller smärtproblematik TILLHÖR oss. Att påstå att vi inte ska ta hand om kvinnor med graviditetsrelaterade åkommor i rörelse-stödjeorganen är för mig lika orimligt som om primärvårdsfysioterapeuter skulle sluta behandla alla med KOL (för de hör ju till lungkliniken!) eller för all del alla artrosknän (det måste väl finnas ortopedsjukgymnaster på sjukhuset, va?). Det ÄR diskriminering att påstå att bara för att det är åkommor som drabbas kvinnor, så skulle det inte vara något som hör till primärvård.
Det här gör mig väldigt, väldigt upprörd
Ni ska veta att jag ansträngt mig för att skriva det här
inlägget med en någorlunda neutral och konstruktiv ton, men det här gör mig så
upprörd. Jag är beredd att kämpa vidare för detta. Berätta om ni är fler som möter
den här problematiken/attityden från era chefer. Ska vi kämpa tillsammans? Kan
man anmäla till typ DO?
En del av pågående kris?
Det finns regioner i Sverige som helst enkelt inte tycker att kvinnohälsa är deras ansvar. Nä, bra, då vet vi! För om ingen har ansvaret för att kvinnor ska få må bra – hur ska vi då komma vidare?
Idag svar en läsarfråga om framfall och graviditet.
”Jag har framfall efter min tidigare förlossning för två år sedan. Livmodertappen är precis innanför eller utanför slidmynningen (det varierar lite). Nu är jag gravid igen. Jag har flera släktingar som har opererat bort sina livmödrar, så kanske är det här ärftligt. Jag har svårt att både kissa och bajsa (kanske mest för att jag är spänd) och är jätteorolig inför nästa förlossning. Vill helst ha kejsarsnitt men är orolig för att behöva kämpa för det. Hur ska jag göra?”
Läsarfråga
Framfall och graviditet
Att ha slidväggar som sackar neråt mot slidöppningen är ganska vanligt men livmoderframfall under graviditet är förhållandevis ovanligt. Det beror ofta på en sammansättning av flera orsaker – hur många barn du fött, om du haft vaginala förlossningar och fått några förlossningsskador, belastning på livmoderns stödjevävnad och påverkan på livmodertappen bland annat. Rent fysiskt så brukar symtomen av detta vara jobbigast i tidig och sen graviditet, med ett fönster i mitten av graviditeten där livmodern har vuxit upp i magen tillsammans med fostret. Att symtomen återkommer senare i graviditeten har med den rena tyngden och belastningen. Livmoderframfall under graviditet kan ge komplikationer, så det är viktigt att din vårdgivare känner till dina symtom och ditt tillstånd. Det är ofta rekommenderat att använda en prolapsring under graviditeten och låta den sitta inne ända fram till förlossningen, förutom vid regelbundna uttag för rengöring av ringen.
Förlossningssätt
Du som födande ska få vara med och bestämma i sådana här
fall. De medicinska aspekterna kring val av förlossningssätt handlar om din
generella hälsa, om livmoderns och livmoderhalsens status. Vill du föda
vaginalt är det ofta möjligt. Ett planerat kejsarsnitt kan också vara ett
lämpligt och säkert alternativ. Min erfarenhet är att det skiljer väldigt
mellan olika förlossningssjukhus och läkare vad gäller resonemang kring det här
med att bevilja snitt. Jag tänker att du ska börja med att få en bra undersökning
och ett utlåtande om dina individuella risker och fördelar med respektive förlossningssätt.
Inget av förlossningssätten är riskfria, men vaginala förlossningar ökar risken
för just att framfallet kommer bli kvar eller förvärras. Snitt kommer med en
annan uppsättning risker. Hur du än ska föda behöver du kunna landa tryggt i
det beslutet, så lyssna inåt och var en besvärlig patient om du behöver vara
det.
Hur blir det sen?
Det här är mycket svårt att förutse. Det du kan påverka som gäller din bäckenbottenhälsa just nu är kanske din avföringskonstistens och kanske din viktuppgång. Att vara väldigt hård i magen och att behöva krysta väldigt när du bajsar ökar belastningen på bäckenbotten samt kan påverka risken att få kvarvarande besvär av framfall. Fråga din barnmorska om råd för att hålla avföringen mjuk! Viktuppgång under graviditet är inte ett enkelt område. Min personliga erfarenhet är att jag faktiskt inte kunnat styra det, alls. Men OM du kan, om det är rimligt inom ditt både fysiska och psykiska hälsotillstånd, så kan det också vara en grej som påverkar hur bäckenbotten kommer orka lyfta bäckenorganen, både nu och sedan.
Låt oss återbesöka ett ämne jag senast skrev om för ett gäng år sedan. Då kallades det fortfarande Pelvic Congestion Syndome, men nu omtalas det oftast som Pelvic venous reflux (PeVR) eller Pelvic venous disorder (PeVD). Reflux är latin för återflöde och handlar om att vätska rör sig mot den normala riktningen. Det är en sammansättning av olika symtom och förhållandet mellan avvikelser i det venösa blodkärlen i bäckenet och upplevda symtom är komplicerat och svårt. Men när diagnosen är korrekt så är den bakomliggande orsaken en långsamt flöde och återflöde av venöst blod i och kring äggstockarna och venerna inuti bäckenet, med eller utan åderbråck inuti bäckenet. Venerna är de blodkärl som för syrefattigt blod tillbaka till hjärtat. Om blodkärlen får nedsatt klaffunktion eller om det finns betydande utvidgningar av kärlek kan det alltså bli ett försämrat återflöde av blod och det uppstår känsla av svullnad och smärta. I bäckenområdet kan det här problemet likna en rad andra gynekologiska symtom.
Den typiska patienten
De flesta patienter med det här syndromet är i fertil ålder och har oftast fött flera barn. I familjehistoriken finns ofta tecken på ärftlighet vad gäller åderbråck och inre bäckensmärta. Det kan också höra samman med PCOS, framfall eller tidigare bäckenkirurgi. Övervikt är inte en riskfaktor.
Troligen orsakas syndromet av en kombination av olika faktorer, däribland:
Ärftlighet
Anatomiska avvikelser
Hormonella faktorer
Skador på venerna
Högt blodtryck
Typiska symtom
På grund av hur blodkärlen är placerade är smärtan oftare belägen på vänster sida än höger, djupt inne i bäckenet eller nedre delen av buken. Besvären debuterar oftast inom de första månaderna efter graviditet. Smärtan kan dyka upp efter sexuell penetration och kännas pulserande eller dunkande och hålla allt ifrån timmar till dagar. Det kan också finnas en i övrigt oförklarlig smärta i cervix. Smärtan kan också kännas ner i benen.
Besvären kan triggas av stående, gående och sittande och av ökning av bruktryck som vid tunga lyft eller vid graviditet. Besvären ökar ofta före och under menstruationens första dagar.
Den kroniska smärtan kan leda till depression och ångest. De neurotransmittorer som frigörs från åderbråck är också kända för att i övrigt vara involverade i regleringen av känslor.
Vanligtvis försvinner besvären efter klimakteriet.
Hur får man diagnos?
Diagnosen ska gå att sätta efter en anamnes där du har typiska symtom, det finns en förekomst av åderbråck och där man hittar fynd med ultraljud som tyder på venös problematik inuti bäckenet. Ultraljudet kan ske genom vagina, från mellangården eller via magen. Det som syns på ultraljud är bland annat bäckenvener med diameter som är större än 4 mm. Man kan också undersöka med MR eller CT eller göra en kontrastundersökning av blodkärlen.
Behandling
Det finns ingen standard för behandling för det här tillståndet och det saknas också forskning med bevisad långsiktig effekt. I vissa fall finns det hormonella behandlingar som kan fungera. Antiinflammatoriska läkemedel kan minska symtomen, men bidrar inte till att fixa problemet. Läkemedel för att påverka venerna kan också minska symtomen. Kompressionshorts kan minska smärta och svullnad. Stödstrumpor kan ha en begränsad effekt. Det finns också kirurgiska alternativ för de med svårare smärtor och besvär.
Hur får man vård?
Blodkärl hör till kärlkirurgens område, men ofta hamnar man som patient först hos gynekologen. Om gynekologen inte hittar något men du tycker att dina besvär verkar höra ihop med en venös problematik kan du be om vidare undersökning.
