Ont i svanskotan

Vad är svanskotan?

Svanskotan är slutet på ryggraden och består av tre till fem kotpartier som oftast sitter helt ihop. Svanskotan heter coccyx på medicinskt språk, och smärta i svanskotan kallas coccycyni eller coccygodyni. Svanskotan har flera olika funktioner i kroppen. Den är fästet för en rad viktiga muskler och stödjevävnad i och i närheten av vår bäckenbotten. Många som har besvär från svanskotan känner av smärta när de tömmer tarmen, och detta har att göra med bäckenbottens muskler som fäster i svanskotan.

Förutom att vara ett viktigt fäste för muskler och stödjevävnad har svanskotan också en mekaniskt viktig roll i vårt sittande. Vid upprätt sittande sitter vi med vikten fördelad på tre punkter: vardera sittbensknöl och svanskotan. Vid bakåtlutat sittande ökar trycket mot svanskotan.

Svanskotans normala rörlighet omfattar att den böjer sig framåt/inåt  i sittande och en relativ sträckning bakåt i stående. Samma sträckning sker också när du ska tömma tarmen, genom en aktiv  avslappning i bäckenbotten. Det finns olika studier som har mätt rörligheten i svanskotan hos individer med och utan besvär och man har inte hittat ett samband mellan rörligheten och smärta generellt. Svanskotans utseende eller riktning verkar inte vara sammanhörande med symtom.

Varför får man ont i svanskotan?

Smärta i och kring svanskotan kan uppstå som följd av ett fall eller trauma eller vid en vaginal förlossning. Det finns också individer som får smärta kring svanskotan efter långvarigt sittande eller som en bieffekt av kirurgi i området. Symtomen visar sig ofta i form av smärta vid sexuell penetration och smärta i sittande. Besvären kan även refereras ut till smärta ut i rumpa, rygg och bäckenlederna och hör dessutom ofta samman med muskulära obalanser om området. Kvinnor drabbas av svanskotesmärta tre till fem gånger så ofta som män. Övervikt är också en bidragande orsak till dessa besvär på grund av mekanism belastning främst i sittande. Det finns studier som menar att psykisk ohälsa kan vara samhörigt med svanskotesmärta och att oro och ångest kan bidra till något försämrad prognos. Nyare forskning verkar menar att svanskotesmärta antingen primärt eller sekundärt är förknippat med överspänning i bäckenbottenmuskulaturen. Det är, enligt mina erfarenheter, också väldigt vanligt att personer som har en muskelskada på bäckenbottens ”levator ani” har symtom av svanskotesmärta. Om ena muskelsidan är trasig kommer muskeln på andra sidan bäckenbotten eventuellt överkompensera med spänning, en spänning som kan orsaka ett kraftigt drag och smärta kring svanskotan. Se mer om levatorskador här.

Långvarigt sittande på hårt underlag är ibland en orsak

Det är långt ifrån alla fall av smärta kring svanskotan kan förklaras med trauma eller förlossning. Smärta kan upplevas kring svanskotan när den egentligen kommer från ländryggen eller bäckenbotten. Svanskotesmärta provoceras av sittande (framförallt på hårt underlag), smärta vid längre tids stående och smärta vid förflyttning från sittande eller stående (eller motsatt). Smärtan i sittande kommer från att svanskotan är en av tre punkter som vi faktiskt använder i vår sittbalans. Svanskotan tillsammans med bäckenets sittbensknölar utgör den ”tripod” som vår sittande balans grundas på. Sittande bakåtlutat ger mer belastning på svanskotan. Sittande rakt upp eller något framåt avlastar svanskotan. Att ständigt sitta på ett ”konstigt sätt” för att avlasta det smärtande området kan också skapa sekundära smärtor i ryggen eller i andra områden.

Hur sätts diagnosen coccydyni?

Diagnoskriteriet är smärta som kommer från svanskotan. Först behöver vårdgivaren utesluta rygg- och bäckenledssmärta. Sedan måste det göras en direkt undersökning av svanskotan, genom analen. Även om du som patient berättar att smärtan kommer från svanskotan behöver vårdgivaren verifiera detta genom denna förhållandevis obekväma undersökning. Det finns nämligen en del andra saker i området som kan ge liknande smärtor. Att ta reda på exakt vilka strukturer som smärtar är en viktig del i att kunna lägga upp en behandlingsplan.

Om du ska besöka en vårdgivare för att få din svanskota undersökt, var då redo att svara på följande frågor:

• Vad tror du själv att orsakar smärtan?
• Vad gör besvären bättre?
• Vad förvärrar dina besvär?
• Berätta om dina graviditeter och förlossningar – bäckensmärta, förlossningsförlopp, efterförlopp…
• Berätta om eventuella symtom från blåsa och tarm. 
• Berätta om eventuella symtom i samband med sexuella aktiviteter
• Analysera gärna också ditt eget sittande  – sitter du ofta med korsade ben, i skräddare, halvskräddare… och vilket ben brukar vara överst eller böjt? Vad händer med ryggen och hållningen överlag? Berätta om något av detta kan höra ihop med mer eller mindre smärta för din del. 

Undersökning av svanskotan

Var också beredd på att först ta av dig i underkläder och få rygg, höfter och bäcken undersökta. För att få en bra koll på musklerna i bäckenbotten och svanskotan  är det bra att genomgå både en vaginal och en anal undersökning.  En anal undersökning görs ofta genom att du ligger på sida på en brits med knäna uppdragna. Undersökaren kommer ta på handskar, glidmedel och försiktigt föra upp ett finger tills hen når din svanskota. Genom att lägga ett litet tryck på svanskotan kan undersökaren få svar på om det är just där du har ont. Den här undersökningen är inte helt rolig för dig som patient, men faktum är att denna manuella undersökning oftast säger mycket mer än exempelvis en röntgenbild.

Ont i svanskotan -undersökning och diagnos

Summeringen från detta inlägg är att det inte måste vara själva skelettdelen svanskotan som gör ont, även när det känns som just det. Det finns muskler och nerver i området som kan ge ungefär samma smärta. Du kan behöva bli ordenligt undersökt av både läkare och fysioterapeut för att hitta smärtorsaken och få en effektiv behandling. Det saknas generellt välgjorda och tillräckligt stora studier för att ha till grund för fysioterapeutiska eller generellt medicinska riktlinjer för behandling av svanskotesmärta. Läkare kan ofta erbjuda behandling med smärtlindrande läkemedel och ibland injektioner. Fysioterapeut kan erbjuda både manuell behandling och hemövningar samt råd. Sådan behandling är effektiv i 90 % av fallen.

REKLAM/TIPS

Kursen ”Bli fri från smärta och överspänning” är en webbkurs på 6 månader som riktar sig till dig med smärtor och besvär i bäckenbottenområdet . Läs mer här: Webbkurser

Referenser för alla inlägg i denna serie:

• Obstetric and Gynecologic Care in Physical Therapy
• Coccydynia: an overview of the anatomy, etiology, and treatment of coccyx pain.
• Coccydynia.
• Clinical anatomy of the coccyx: A systematic review.
• Coccygeal movement: assessment with dynamic MRI.
• The Treatment of Chronic Coccydynia and Postcoccygectomy Pain With Pelvic Floor Physical Therapy.
• Coccydynia: a woman’s tail.
• Postpartum coccydynia: a case series study of 57 women.
• Clinical decision making for the evaluation and management of coccydynia: 2 case reports.
• Ice therapy: how good is the evidence?
• Heat or cold packs for neck and back strain: a randomized controlled trial of efficacy.
• The treatment of chronic coccydynia with intrarectal manipulation: a randomized controlled study.
• Effects of Extracorporeal Shock Wave Therapy on Pain in Patients With Chronic Refractory Coccydynia: A Quasi-Experimental Study.
• The Effects of Extracorporeal Shock Wave Therapy in Patients with Coccydynia: A Randomized Controlled Trial.
• Comparison of three manual coccydynia treatments: a pilot study.
• A comparison of conservative interventions and their effectiveness for coccydynia: a systematic review.
• Racial/ethnic variations in perineal length and association with perineal lacerations: a prospective cohort study.
• Assessment of the pelvic floor muscles in women with sexual pain.

Bäckensmärta, Kvinnohälsa