Diskussionen om puboperinealis och puboanalis

Du kanske har sett diskussionen i förlossningsskade-fb-gruppen ang om att olika sjukhus lagar olika muskler vid perineorafier? Det gäller puboperinealis och puboanalis. Vet du om det finns djup muskulatur som borde sitta i mellangården men som vården inte lagar (den första kirurgen uppgav att det finns stor risk för smärtproblematik efteråt..) ?

Läsarfråga

Det här är en bra fråga. Och jag är inte säker på att jag kan ge ett riktigt bra svar. Jag vet, precis som du, åtminstone tre olika sätt att resonera kring kirurgi av puboperinealis och puboanalis. Men det är heller inte så enkelt. Jag vet också åtminstone två olika sätt att se på dessa muskler, rent anatomiskt. Det gäller främst puboanalis, det finns alltså olika åsikter om den tillhör huvudmuskeln puborektalis eller pubococcygeys. Jag tror därför att det finns olika kirurger som skulle beskriva att de opererar lite olika. I praktiken gör de nog också ganska lika. Och så finns det de som per definition aldrig går så djupt in i vävnaderna vid rekonstruktiv kirurgi att de inte någon av dessa muskler.

Eftersom det råder viss oenighet om puboanalis och puboperinealis anatomiska gruppering har de fått ett eget samlingsnamn – pubovisceralis. Detta beskriver de lägst belägna delarna av levator ani  (sett till den trattform som levator ani har). Man bör alltid ta exakta utpekanden av muskler i bäckenbotten med en liten nypa salt. Inget ser ut exakt som på anatomibilderna. Vid rekonstruktiv kirurgi jobbar man mer på att hitta olika fiberriktningar och försöka återställa anatomin enligt det man har framför sig. Om jag fattat det rätt. Allt detta behöver ni OCKSÅ ta med en nypa salt utifrån att jag aaaaabsolut inte syr muskler i bäckenbotten, någonsin. Jag är ju som bekant fysioterapeut och inget annat.

Vilken är vilken?

Man har länge ansett att pubococcygeus är uppdelad i pubovaginalis, puboperinealis och puboanalis. Pubovaginalis går från inre ytan av blygdbenet och fäster vid slidans sidoväggar. Puboperinealis omfattar fibrerna som fäster vid perinealkroppen och som vid kontraktion drar denna struktur mot blygdbenet. Puboanalis är de fibrer som fäster mot anus i den ”intersfinktriska skåran” mellan den inre och yttre analsfinktern.

De ska helst sys vid förlossning

När muskler går sönder vid en förlossning ska de sys. Puboperinealis kan fästas mot rectovaginala fascian och enligt beskrivningar jag läser så blir resten av anatomin lättare att se då. Ett omfattande klipp kan också skada puboanalis. Om man kan nå att sy puboanalis är det lite olika åsikter kring. Det kan vara så att om man gör en så omfattande lagning att man även syr kring analsfinktrarna, så har man utrymme att även sätta stygn i puboanalis. Men vid en mindre skada behöver man alltså ORSAKA mer skada genom att öppna upp så pass mycket för att försöka nå puboanalis, och det kan vara ovärt.

Defekter i puboanalis kan orsaka en instabilitet i bäckenbotten. Följden blir att det kan uppstå tarmtömningsvårigheter och en sämre stabilitet i analkanalen.  Det kan även bidra till en vidhetskänsla. En puboanalisskada känns som en grop eller avsaknad av muskelmassa ut mot sidan i vagina, någon millimeter från stället där man kan känna en grop vid en puboperinialisskada. Det är viktigt att veta att vi i praktiken aldrig kan pinpointa och särskilja muskler med någon överväldigande säkerhet, vid palpation.

Gör olika kirurger olika?

Min uppfattning är att det är så, ja. Men jag tror också att det kan vara så att olika vävnadsstråk benämns lite olika. Och att en del utföranden är mer lika än vad de journalmässigt ser ut att vara. Jag har uppfattat det som att det kan vara mycket svårt att särskilja på puboanalis och puboperinealis, av de muskelstråk som man når vid en perinealkroppsrekonstruktion. Jag har inte uppfattat det som att någon kirurg medvetet lämnar någon muskel ”fritt fladdrande” om de står vid ett öppet operationssår och ser trasiga muskler. Men det finns begränsningar i hur ”vitt och brett” man öppnar upp.

Alltså att man gör en bedömning för hur mycket skada det är värt att orsaka för den eventuella effekten av att laga ytterligare muskelstråk. Behöver man gå så långt som att komma innanför den externa sfinktern för att sy puboanalis så antar jag att man väljer att inte skada den externa sfinktern för att komma åt puboanalis. Puboanalis har dock delar som fäster mot perinealkroppen. Det är dessa jag gissar att helt enkelt benämns olika hos olika kirurger.

Vad är vinsten?

Det finns alltså kirurger som vid defektläkta mellangårdsdefekter aldrig går så pass djupt att de lagar de puboviscerala delarna av bäckenbotten. Detta gör de inte för att vara ondskefulla, utan det är faktiskt korrekt enligt rådande kunskapsläge. Vi har inte 100 % på fötterna att det är mer effektivt/symtomlindrande att gå djupare och ta med ytterligare muskler än exempelvis bara transversus och bulbocavernosus. Pluseffekten av att ta med levatorns delar av bäckenbotten skulle kunna vara att minska vidhetskänsla och få slidan att sluta mer tätt lite djupare. Och om möjligt ge lite bättre stöd för analkanalen. Som fysioterapeut är min känsla av att en lagning av mellangårdens djupare muskellager faktiskt ger en något förbättrad stabilitet och tolerans för fysisk belastning. Men allt detta är inget vi vet än.

Samlagssmärta och långvarig smärta

Det verkar som att det handlar om att omfattande suturering av vaginala slemhinnan och bulbocavernosus är det som oftast ger samlagssmärta. Men jag har också hört åsikter om att ju mer man öppnar upp och lagar, desto mer ökar risken för långvarig smärta i efterhand. Det här är inte något jag kan bekräfta utifrån de många hundra patienter jag följt postoperativt, men det är enbart min erfarenhet och inget jag har statistiska och vetenskapliga underlag för att påstå.

Referens

Perineal body anatomy seen by three-dimensional endovaginal ultrasound of asymptomatic nulliparae

Relaterad läsning på bakingbabies

Previous

Next

2 Comments

  • Blir det någon effekt av att sätta tillbaka puboanalis och puboperinealis om man har omfattande levatoravulsion som omfattar hela pubisbenet och bäckensidan (ATLA)? Det känns ju som att musklerna inte har något stöd där fram/åt sidan även om de skulle sättas tillbaka där bak…

    • Man vet nog inte alls egentligen. Muskler behöver ju generellt en fästpunkt i vardera ände för att kunna alstra kraft och vara stabil. Eventuellt kan det vara bättre än inget att åtgärda ena änden? Kan inte riktigt argumentera för hur och varför dock.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Integritets Preferens
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.