Hoppa till innehåll
Hem » Flödet » Förlossningsskadefrågor

Förlossningsskadefrågor

Här kommer svar på ett gäng förlossningsskadefrågor som jag nyligen fått in via dm på instagram. Jag hinner aldrig svara på varje individs fråga, men jag kan ibland göra så här – att jag samlar frågor i ett inlägg.

Smärta vid sexuell penetration

Jag fick en bristning (grad 2) under min förlossning som syddes ihop ”för tight” vilket har resulterat i att jag knappt kunnat ha sex sen dess. Min fråga är nu hur en eventuell nästa förlossning kommer gå, om ett helt barnhuvud ska passera ut där en snopp knappt kommer in?!

Läsarfråga

Som svar på den här frågan finns ju många olika aspekter. Och till att börja vill jag ju gärna svara: Det där behöver du få hjälp med. Det kan hända att ärrvävnaden kan mjukas upp med ärrmassage så att penetration inte ska behöva göra så ont. Det kan också vara så att du fått en överspänd bäckenbotten efter förlossningen/bristningen, vilket kan leda till smärta vid sexuell penetration. Detta kan också behandlas, med avslappningsövningar och egenmassage. Om detta inte räcker borde du kunna få behandling av en sådan som mig. Om det inte går att ordna med dylik behandling kan ju ärrvävnaden “fixas till” kirurgiskt. Det är ju typ en mänsklig rättighet att kunna ha fungerande sexuell penetration. Vill du kunna ha penetrerande sex och det inte fungerar så ska du kunna få hjälp med det.

Men till själva frågan. Slidans väggar är nästan hur töjbara som helst, det kan komma ut ett barn där. Det kan ju också komma in en snopp där, rent fysiskt. Det är ju smärtan som stoppar. Och smärtan behöver du få hjälp med. Om du känner att besvären efter din första förlossningen fortfarande påverkar dig mycket kan du be om en bedömning av en läkare, huruvida snitt eller vaginalt verkar lämpligast. Om du skulle vilja föda vaginalt brukar ju smärtlindring under förlossning finnas tillgänglig. Är det “bara” förlossningssmärta du oroar dig för, så tänker jag att det är ett i jämförelse mindre problem. Alltså, jag tycker att det är mer akut att lösa dina smärtor. Så får man fundera över hur ett eventuellt nytt barn ska komma ut senare. Var bor du och vilken hjälp har du fått hittills?

Svårt att kissa klart

Hej! Jag födde barn vaginalt för fyra månader sedan, fick en bristning grad två som har läkt fint. Har märkt att sedan jag födde barn så är det annorlunda att kissa. När jag kissat klart måste jag vänta ett par sekunder innan jag kan klämma ut det sista. Det skvätter också mer nu än innan förlossningen. Inget som är ett jättestort problem men är nyfiken på vad det beror på. Har hört om andra som berättat liknande.

Läsarfråga

Blåstömningsbesvär efter förlossning kan bero på att blåsan blev lite bortskämd av att ha ett barn som tryckte på sig, under graviditeten. Det saknar helt enkelt det där extra lilla trycket och kan därför ha svårt att tömma sig helt. Men besvär att tömma ut det sista kan också hos vissa vara ett symtom på andra saker, exempelvis en cystocele. Jag brukar rekommendera att du kissar klart, sedan böjer dig framåt, åt höger och åt vänster för att rent mekaniskt tömma ut det sista. Då brukar blåstömningen vara klar sedan. Hjälper inte detta ska du söka dig vidare, förmodligen till en uroterapeut i första hand.

Att det skvätter mer brukar höra ihop med att inre blygdläpparna ändrat utseende något. Det är blygdläpparna som styr strålen.

För mer relaterad läsning: Jag har skrivit mer om blåsbesvär efter förlossning här, samt om blygdläppar här.

Levatorskador

Jag funderar över skador på levator ani. Tycker mig förstå av dina tidigare inlägg att man kan man ha det utan att överhuvudtaget ha några symptom/besvär, stämmer det?

Läsarfråga

Kvinnor kan ha alla möjliga sorts gynekologiska diagnoser utan att veta om det. Är något inte ett problem rent symtommässigt så räknas det liksom inte som ett problem (obs, pratar inte här om så kallade tysta sexuellt överförbara sjukdomar som riskerar att göra kvinnor infertila ect). Levatorskador ökar risken för framfall på sikt och man tror alltså att det drabbar upp emot 20% av alla vaginalt förlösta kvinnor. Den insikten gör att jag ibland blir fundersam över att fler och fler kvinnor börjar träna riktigt tung och explosiv träning utan att ha fått en bedömning av sin bäckenbottenfunktion. Jag tror inte att jag generellt vill rekommendera kvinnor att vara försiktiga, men däremot är jag ganska ofta kritisk till hur lite träningsbranschen vet om bäckenbotten. Det vore ju bra om de kvinnor som faktiskt känner av tung träning i sin bäckenbotten får adekvata råd.

Riskfaktor för sugklocka

Sugklocka och tång ökar ju bland annat risken för sfinkterruptur, men finns det saker/moment/parametrar som ökar risken för att sugklocka behöver användas, om ni förstår vad jag menar?

Läsarfråga

Jag är inte helt säker på att jag kan svara på vad som ökar riskerna, eftersom allt går ihop med varandra här. Men indikationerna på att använda sugklocka är:

  • Utdraget utdrivningsskede
  • Uttröttad mamma
  • Hotande syrebrist hos barnet.

En förlängd andra fas och en uttröttad mamma handlar ofta om en brist på progress, och som jag kan läsa mig till sker detta av olika anledningar:

  • Bebisen är stor och har svårt att röra sig genom förlossningskanalen
  • Bebisen har inte optimal position till att börja med
  • Förlossningskanalen är för liten
  • Livmoderns kontraktioner är för svaga.

Vissa säger att det handlar om någon av “Tre P”:

  • Passenger (infant size, fetal presentation [occiput anterior, posterior, or transverse])
  • Pelvis or passage (size, shape, and adequacy of the pelvis)
  • Power (uterine contractility)

Stora barn, trångt bäcken och ren och skär utmattning efter en lång förlossning verkar vara några av riskerna i kombination.

Riskfaktorer för sfinkterskada

Om man inte kan peka på en specifik orsak till sfinkterruptur (alltså inte sugklocka, stort barn osv) innebär det då att man helt enkelt har en högre benägenhet att spricka och att risken att det sker igen är större?

Läsarfråga

Som du ser i tabellen ovan finns en lång rad riskfaktorer för att få en bristning. Att vara förstföderska är alltså en av de kända riskfaktorerna, och den kan alltså räcka om oturen är framme. Det kan indikera att risken är lägre andra gången, men dina individuella riskfaktorer behöver du diskutera med en barnmorska! Mer om risken att spricka igen vid en efterkommande förlossning har jag skrivit här.

Är det samma riskfaktorer som påverkar en eventuell andra sfinkterruptur om man haft en tidigare, som när man är förstföderska?

Läsarfråga

Ja, förutom att du inte är förstföderska är det samma saker som påverkar vad jag kan förstå.

Återhämtning

Jag har en fråga om återhämtning vid sfinkterruptur året efter förlossning: Är det större risk att en person som under det första året efter förlossningen har besvär av sin sfinkterruptur blir ”sämre” återställd på lång sikt, jämfört med en person som blir symtomfri innan barnet har fyllt ett år? Alltså, skulle den långsiktiga prognosen kunna tänkas bli sämre för en person som upplever symtom av skadan under lång tid?

Läsarfråga

Svaret som jag ger här nu är ju liksom baserat på statistik och forskning på gruppnivå, så ta nu inte detta som att “såhär kommer det bli för dig”. Vi vet ingenting om personerna bakom forskningen, om de har tränat bäckenbotten mycket, om de fått bra hjälp från vården och om hur deras situation i övrigt sett ut. Men:

De som har en större skada (3c eller grad 4) har sämre utfall vad gäller återhämtning än de med mindre sfinkterskador (grad 3a och 3b). Detta gäller främst symtom som anal inkontinens (vilket oftast innebär gas-läckage och så kallad soiling). Anala läckage 9 månader efter förlossningen är en prediktor för bestående besvär.

Symtom efteråt

Majoriteten av de kvinnor som är symtomfrita från anal inkontines vid en tidig uppföljning fortsätter att vara det upp emot tre år och de flesta som har symtom kort efter förlossningen får avklingande symtom under det första året. De procent som har kvarvarande anal inkontinens har ofta en bestående skada på ändtarmssfinktern, och detta påverkar livskvaliteten till det sämre.

En svensk studie som följt kvinnor 10 år efter en förlossning med sfinkterskador kom fram till att gas-inkontinensen hade ökat hos de kvinnor som fött fler barn vaginalt efter skadan. Kvinnor med lägre grad av sfinkterskador (grad 3a och 3b) hade bättre bäckenbottenfunktion än de med de större skadorna (3c= skada in till den interna sfinktern och grad 4=skada rätt igenom till analslemhinnan). Det som verkar höra samman med större grad av problem 10 år efter skadan var tunn perinealkropp och skada ända in i den interna sfinktern.

Referenser

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *