Hoppa till innehåll
Hem » Flödet » Vad gör man år preklimakteriebesvär?

Vad gör man år preklimakteriebesvär?

woman in black sportswear lifting a barbell

Vad gör man år preklimakteriebesvär?

Nu idag ska vi fokusera vad gör man åt preklimakteriebesvär. Som du märker ligger mitt fokus på egenvård och egenbehandling av symtom som kan vara förknippade med preklimakteriet. Jag kommer också nämna sjukvårdande behandling utifrån den evidens som finns idag.

Träning som behandling

  • Fysisk aktivitet och träning kan öka kroppens nivåer av serotonin, vilket kan minska depression. Fysisk aktivitet och träning kan påverka förekomsten och allvarlighetsgraden av depression till det bättre.
  • Det finns viss evidens som pekar på att fysisk aktivitet kan förbättra sömnkvaliteten för individer med klimakterierelaterade symtom.
  • Regelbunden fysisk aktivitet och styrketräning kan vara fördelaktigt för att främja muskelhälsa och minska risken för benskörhet (osteoporos) som kan öka efter klimakteriet.
  • Vissa studier pekar också på att träning kan minska förekomsten av besvär från värmevallningar.
  • Regelbunden viktbelastande träning (styrketräning) kan minska förlusten av benmassa.
  • Fysisk aktivitet kan också förebygga hjärt-kärlsjukdom som ökar i förekomst efter klimakteriet.
  • Träning kan också hjälpa till att lindra stress.

Individer vars fysiska aktivitetsnivå uppnår de rådande rekommendationerna har en bättre allmän livskvalitet. Individer vars fysiska aktivitetsnivå minskar under klimakteriet upplever en sämre livskvalitet.

I ganska många fall kan man använda fysisk aktivitet som alternativ till hormonbehandling. Fysisk aktivitet behöver ofta vara 60 minuter dagligen, styrketräning minst 30 minuter 3 gånger per vecka.

För att påverka effekten av värmevallningar bör träningseffekten ofta vara måttlig till hög.

Hormonbehandling

Jag är fysioterapeut och ska på intet sätt ge sken av att kunna ge råd och vägledning vad gäller hormonbehandling. Men det finns god och stabil evidensgrund för att individer med symtom som kan bero på övergångsåldern har god nytta av hormonbehandling.

Man behandlar i regel individer som är yngre än 60 år eller som är inom 10-årsspannet sedan den sista mentruationen. Hormonbehandling kan förbättra livskvaliteten, och doserna av hormon är i regel låga jämfört med de premenopausala hormonnivåerna.

Det finns idag hormonella preparat som inte påverkar risken för bröstcancer eller annan sjuklighet mer än till det bättre. Hormonell behandling kan hos vissa individer förbättra sexualfunktionen och lusten. När det gäller symtom som rör depression, ångest och sömnstörningar finns det andra behandlingsalternativ som visats vara mer effektiva.

Prata med din gynekolog eller läkare på din vårdcentral om du har frågor om hormonbehandling för symtom.

Annan läkemedelsbehandling

Vissa mediciner, som selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) eller serotonin-noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI), kan lindra symtom som depression och ångest. Prata med din läkare på vårdcentralen om du har frågor om medicinering för dessa symtom. Du kan alltid börja med fysisk aktivitet och träning som egenbehandling och se om det räcker. Ta hjälp av en fysioterapeut om du är osäker på hur du ska börja.

Nutritionsbehandling

Det finns ingen enhetlighet eller samstämmighet från studier som pekar på någon viss kost för att optimera sitt mående eller minska symtom under preklimakterie eller klimakterieperioden. Dock finns det studier där deltagarna uppger att den subjektiva sömnen förbättras vid kostinterventioner.

Det finns också spretiga studier som pekar på att kostbehandling kan påverka humör/ångestsymtom hos kvinnor före, under och efter klimakteriet. På grund av spretigheten och kvaliteten på studierna finns det ingen faktiskt vetenskaplig grund för att påstå att någon viss kosthållning skulle vara bättre än någon annan.

En hälsosam och balanserad kost som är rik på näringsämnen, inklusive kalcium och vitamin D, kan stödja benhälsa och minska risken för osteoporos.En balanserad kost kan ha en positiv effekt på humöret och energinivån. Försök att inkludera näringsrika livsmedel som frukt, grönsaker och fullkorn. Undvik överdriven konsumtion av socker och bearbetade livsmedel.

Var skeptisk till hälsokostpreparat – det finns ingen evidens för det mesta som marknadsförs till kvinnor för att optimera hormonbalans eller måendet runt omkring klimakteriet. En del kommer förstås med placeboeffekter. Beroende på individuella behov kan tillskott av viktiga vitaminer och mineraler övervägas, särskilt om kosten inte tillhandahåller tillräckliga mängder.

Andra råd

Dessa råd har du säkert redan listat ut på egen hand, men jag skriver dem ändå:

  • Stresshantering och sömnhygien är viktiga komponenter för att hantera de psykologiska och emotionella aspekterna av preklimakteriet. Yogan, meditationen och andra avslappningsmetoder kan vara användbara.
  • Svettas du mycket på natten, se över din sovsituation. Kan du få de svalare i sovrummet=
  • Skapa en regelbunden sömnrutin genom att gå och lägga dig och vakna upp vid samma tid varje dag.
  • Skapa en lugnande miljö i sovrummet genom att hålla det mörkt och tyst.
  • Gör annat för att optimera din nedvarning. Undvik koffein och skärmar innan läggdags.
  • Acceptera att övergången kan vara en utmanande tid och ge dig själv utrymme för självomsorg och acceptans.

Individanpassad behandling

Tiden före, under och efter klimakteriet är en naturlig biologisk händelse som inte ska ses som sjuklig, annat än när den är det, men mår du inte bra ska du söka hjälp och vård.

Vad gör man år preklimakteriebesvär?

Dela gärna med dig av tankar och erfarenheter i kommentarsfältet.

Vad händer sedan?

Jag vill hänvisa till de texter jag skrivit om klimakteriet:

2 kommentarer till “Vad gör man år preklimakteriebesvär?”

  1. Hej,
    Fantastiskt bra inläggsserie tycker jag, tack!
    Det du skriver om träningstider, är det just dagligen 60 minuter som gäller eller kan man också träna varannan dag 2 h (om man skulle träna på maraton tex)?vilken grad av fysisk aktivitet räcker? Är det promenad-nivå eller lättare joggning/cykling eller kan-inte-prata-andfådd nivån? Och styrketräning kan 2 ggr 45 minuter ersätta 3 ggr 30?

    1. Ofta går träning att dela upp i flera pass, man räknar ihop minuterna. För att räknas som träning ska man behöva byta om, bli lite svettig och flåsig. Annars räknas det som “fysisk aktivitet”, inte träning.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *