Hoppa till innehåll
Hem » Flödet » Vad händer i preklimakteriet?

Vad händer i preklimakteriet?

woman smiling while standing beside fence

Vad händer i preklimakteriet?

Vad är egentligen förklimakteriet? Hur ser livet ut andra sidan när man tagit sig igenom det? Vad säger forskningen om för klimakteriet och klimakteriet?

Dessa frågor landade i min inbox för en tid sedan och jag tänkte svara på dem i flera delar, med start idag.

När vi nu ska dyka ner i preklimakteriet bör vi till en början slå fast att nästan ingen har en tydlig övergång mellan preklimakteriet och den riktiga övergångstiden. Det är också rent vetenskapligt en vagt definierad tid.

Preklimakteriet

Förklimakteriefasen representerar de sista åren före klimakteriet då man kan börja ha oregelbundna menstruationscykler och få symtom som värmevallningar.

Förklimakteriet är alltså den period som föregår den faktiska övergången till klimakteriet och menopaus. Det är en övergångsfas som kan sträcka sig över flera år innan menstruationen faktiskt upphör helt. Förklimakteriet kan vara en utmanande tid för många kvinnor eftersom kroppen genomgår betydande hormonella förändringar, och en del av de symtom som sedan förknippas med klimakteriet kan börja många år i förväg.

Hormonella förändringar

Under förklimakteriet börjar äggstockarna gradvis minska produktionen av östrogen och progesteron, de två viktiga kvinnliga könshormonerna. Detta leder till oregelbundna menstruationscykler och kan ge upphov till olika symtom som värmevallningar, nattliga svettningar, sömnproblem och humörsvängningar.

Oregelbunden menstruation

Ett av de mest framträdande tecknen på förklimakteriet är oregelbundenhet i menstruationscyklerna. Blödningarna kan bli mer sparsamma eller kraftigare och kan också variera i längd. Vissa kvinnor kan uppleva kortare cykler, medan andra kan ha längre perioder mellan menstruationerna.

Vad händer i kroppen?

Fler år före sista mensen minskar östrogenproduktionen från äggstockarna. Detta innebär att livmoderns slemhinna inte längre stimuleras och mensblödningarna upphör. En mindre östrogenproduktion fortsätter ofta några år efter menopaus tills alla ägganlag tagit slut.

Kroppen producerar progesteron i corpus luteum (gulkroppen) efter ägglossning och progesteronbildningen upphör när ägglossningen tagit slut. De sista åren före menopausen förekommer vissa cykler utan ägglossning, det är detta som kan ge oregelbundna blödningar.

Perioden med oregelbundna blödningar pågår i regel i 3-4 år och återfinns hos 90 % av alla kvinnor före klimakteriet.

Fertiliteten minskar gradvis

Fertiliteten minskar gradvis under förklimakteriet, och chansen att bli gravid minskar. Även om det fortfarande är möjligt att bli gravid under den här perioden, bör kvinnor vara medvetna om fertilitetsminskningen. Det kan vara svårare att bli gravid jämfört med tidigare i livet.

Övergångsperioden

Övergången in i klimakteriet kan vara en utmanande tid. Den är förknippad med en rad psykiska och fysiska symtom som kan drabba olika individer i olika grad. Övergångsperioden i sig börjar när mensen börjar bli oregelbunden och slutar då mensen upphört helt.

Sista mensen kommer vanligen någon gång mellan 45 och 55 års ålder, med ett genomsnitt på 51 år. Upp till 70% av alla individer som genomgår klimaktieriet har värmevallningar, svettningar och sömnstörningar, och upp emot 30% har svåra besvär. Hos ca 10-20 % av dessa kvarstår besvären i 10-15 år.

Man kan dela upp övergångsperioden i två faser:

  • Den tidiga övergångne då cyklerna mestadels är regelbundna och har ett fåtal avbrott.
  • Den sena övergången då uppehållen mellan menstruationerna blir mer långvariga och varar minst 60 dagar.

Övergången till klimakteriet kännetecknas av dramatiska förändringar i nivåerna av könshormoner som östrogen. Specifikt är östrogen känt för att interagera med serotonin, en signalsubstans som hör ihop med humöret. Förutom serotonin interagerar östrogen med noradrenalin, en signalsubstans som är förknippad med energinivåer, sömn och upphetsning.

Hur vet jag vad som är vad?

Du kan skatta dina besvär på Menopause Rating Scale (se här). Det är ett validerat självskattningsinstrument där du skattar dina besvär från 0 (=inga symtom) till 4 (=mycket svåra symtom). Utifrån detta kan du ta en dialog med din gynekolog eller läkare. Har du många symtom på den skalan är du alltså troligen förbi preklimakteriet.

Är du i normal klimakterieålder och har typiska symtom behöver man inte bekräfta att du är i klimakteriet med exempelvis prover. Är du yngre än 45 kan man misstänka tidigt klimakterium, och då kan man behöva ta prover.

Vad händer i preklimakteriet?

Dela gärna med dig av tankar och erfarenheter i kommentarsfältet!

Vad händer sedan?

Jag vill hänvisa till de texter jag skrivit om klimakteriet:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *