Kategori: Vaginala födslar

Inlägg om VAGINALA FÖDSLAR

Under denna kategori hittar DU tips inför vaginala förlossningar och hur du kan förvänta dig att må efteråt. Du får praktiska tips och råd, men också vägledning om du känner att du inte mår riktigt bra.

Fysioterapi inom förlossningsvård handlar om kroppen, om smärta, om positionering och om hur återhämtningen ska vara efteråt. Här är fokus på ditt mående, inte på barnets.

Fokus ligger på vetenskapligt baserade faktatexter, men en del inlägg är mer resonerande och vägledande utifrån beprövad erfarenhet.

Välkommen att läsa!

Kan träning under graviditet minska risken för förlossningsskador?

person s tummy and hand

Jag blev intaggad i en diskussion i en Facebookgrupp där den här frågan ställdes: Kan träning under graviditet minska risken för förlossningsskador? Jag lovade att återkomma. För som alltid så är finns det lite ”å ena sidan, och å andra sidan” och ett längre resonemang bakom svaret.

Hur vet vi saker utifrån forskning

När vi analyserar forskningsläget kan vi läsa enskilda studier eller systematiska översiker. De systematiska översikterna innehåller alltså både sammanställningar och kvalitetsanalyser av enskilda studier. Där kan man ofta dra slutsatser. ”Vi vet x, grundat på ett litet antal av halvbra studier”. Eller ”vi vet y, grundat på ett antal studier av riktigt bra kvalitet”. Där kan man alltså anta att ett antal studier som säger samma sak pekar på att resultatet stämmer. Men studiernas kvalitet kommer också avgöra trovärdigheten och sannolikheten i att x eller y stämmer.

På det här området, liksom inom många andra områden, så finns det motstridiga resultat. Men det vi vet bäst är alltså grundat på nygjorda systematiska översikter. Även om det finns enskilda studier som säger annat.

Hjälper bäckenbottenträning?

Den nyaste systematiska översikten (1) har som slutsats: Pelvic floor muscle training does not prevent perineal laceration. På svenska: Bäckenbottenträning förebygger inte vaginala bristningar.

Det här gäller alltså bäckenbottenträning specifikt.

En annan systematisk översikt har som slutsats att bäckenbottenträning under graviditet kan vara effektivt för att förkorta förlossningen. Men bäckenbottenträning påverkar inte risken för klipp, sugklocka/tång eller vaginala bristningar. Däremot är bäckenbottenträning effektivt mot urinläckage både under och efter graviditet.

Annan, generell fysisk träning då?

Här finns det spretig evidens. Studier på elitidrottare visar att de har varken fler eller färre vaginala bristningar än oss andra, vanliga dödliga (7). En systematisk översikt från 2019 (8) undersökte om träning under graviditet kan påverka risken för komplikationer hos den födande. Man kunde inte se något dos-responsförhållande mellan frekvens, intensitet, varaktighet eller träningsvolym och någon positiv eller negativ effekt på en rad faktorer, däribland vaginala bristningar eller andra skador på den födande.

Jag hittar en enstaka studie (9) som kan påvisa en positiv effekt med ett webbaserat träningsprogram under graviditet och risken för förlossningsskador. Det är väldigt svårt att dra slutsatser från den här studien eftersom den inte redogör riktigt för vad träningsupplägget innehöll. De nämner ett stort bäckenbottenfokus och konditionsfrämjande träning, bland annat. Det går heller inte riktigt att veta hur väl studiedeltagarna följde det webbaserade träningsprogrammet. Jag hittar också en studie där man sett att kvinnor som själv rapporterar att de är mer fysiskt aktiva i vardagen får färre och mindre bristningar vid förlossningen. Det här är problematiskt på lite olika sätt, dels för att människors självrapporterade fysiska aktivitetsnivå inte alltid är tillförlitlig och dels för att det kan finnas en rad andra faktorer som spelar in. Kan det finnas andra faktorer som hör ihop med att vissa är mindre fysiska aktiva och det är dessa faktorer som spelar större roll för risken för bristning?

Kan träning under graviditet minska risken för förlossningsskador?

Jag skulle säga att min slutsats efter en djupdykning i forskningsläget är att vi inte riktigt vet. Vi vet att fysisk aktivitet och fysisk träning inte ökar risken för förlossningsskador och det finns några, enstaka studier av bristande kvalitet som menar på att det kan minska förekomsten av förlossningsskador. Fysisk aktivitet och träning är bra för många andra saker, så jag tycker att det finns goda skäl att träna generellt sett.

Men vi vet också att elitatleter får bristningar i ungefär samma utsträckning som andra födande, så det verkar inte vara någon kraftigt skyddande effekt.

Du som har tänkt ”om jag bara hade varit mer vältränad, då hade jag inte spruckit så här mycket”, du kan andas ut. Det var inte din träningsgrad som var avgörande. Det är väldigt få av riskfaktorerna för bristningar som vi överhuvudtaget kan påverka själva.

Referenser:

  1. Can pelvic floor muscle training prevent perineal laceration? A systematic review and meta-analysis
  2. The effect of antenatal pelvic floor muscle training on labor and delivery outcomes: a systematic review with meta-analysis
  3. Pelvic floor muscle training for prevention and treatment of urinary and faecal incontinence in antenatal and postnatal women
  4. Prevalence, incidence and bothersomeness of urinary incontinence in pregnancy: a systematic review and meta-analysis
  5. Prevalence, incidence and bothersomeness of urinary incontinence between 6 weeks and 1 year post-partum: a systematic review and meta-analysis
  6. Systematic review of pelvic floor interventions during pregnancy
  7. Elite Athletes and Pregnancy Outcomes: A Systematic Review and Meta-analysis
  8. Impact of prenatal exercise on maternal harms, labour and delivery outcomes: a systematic review and meta-analysis
  9. Influence of a Virtual Exercise Program throughout Pregnancy during the COVID-19 Pandemic on Perineal Tears and Episiotomy Rates: A Randomized Clinical Trial
  10. Physical activity during pregnancy is associated with a lower number of perineal tears

Vidare läsning:

Är sammandragningar att livmodern tränar?

Förberedelse inför förlossning

Vikt och förlossningsskador

Ålder och förlossningsskador

Undvika och förebygga förlossningsskador

Samlingsinlägg om bäckenets rörlighet

Det här är ett samlingsinlägg om bäckenets rörlighet och det är kanske det nördigaste samlingsinlägget som världen har skådat. Det handlar om bäckenet som sådant, om bäckenhalvornas rörlighet, om smärtor och om bäckenets rörlighet i relation till födande. Det här är inte ett inlägg för ”halvintresserade”, det här är ett inlägg för yrkespersoner eller andra som är sjukligt insatta i ämnet bäckenet, haha. Det här är ett ämne jag återkommer till då och då, eftersom det finns så sjukt mycket svårdödade myter och missuppfattningar om ämnet.

Samlade inlägg om bäckenet rörlighet:

Du har inte ett roterat bäcken

Höftböjarmuskeln under graviditet och förlossning

Fyrfotastående vid skulderdystoci

Roterat bäcken

Bäckenrörelser och förlossning

Du har inte ett instabilt bäcken

Kan höftrotation öppna bäckenet?

Funkar spinning babies?

Bäckenet och förlossning

Finns det evidens för spinning babies?

Samlingsinlägg om bäckenets rörlighet

Har du någon fråga eller fundering du inte fått svar på trots läsningen här kan du ställa den i kommentarsfältet. Då kanske frågan får ett svar i ett nytt inlägg till hösten.

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Samlingsinlägg om levatorskador

Det här är ett samlingsinlägg om levatorskador. Om du vill läsa de mest grundläggande texterna rekommenderar jag att du börjar längst ner i listan och tar dig uppåt successivt. Ju nyare texter, desto mer avancerade brukar de ha blivit.

Levatorskada eller inte, är det svartvitt?

Levatorskada och orgasm

Behöver man diagnostisera levatorskador?

En serie om bäckenbotten och träning

Vågar jag träna med levatorskada?

Att acceptera en levatorskada

Nutid och framtid – operation av levatorskador

Kan en levatorskada läka?

Svanskotesmärta på grund av levatorskada

Levatorskada och ländryggssmärta

Bäckenbottenfunktion vid levatorskada

Levatorskada och ny graviditet

En serie om levatorskador

Grunderna om skador på levator ani

Samlingsinlägg om levatorskador

Hittar du, trots eget letande och läsande, inte svar på en fråga får du gärna ställa en fråga i kommentarsfältet. Då kan det hända att den frågan besvaras i ett eget inlägg framåt hösten.

Tips

Här finns också kursen Träna dig stark (med levatorskada!) som innehåller 8 månaders träning och en omfattande vägledning för att kunna leva med levatorskada.

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Samlingsinlägg om förlossningsskador

Det här är ett samlingsinlägg om förlossningsskador. Det kommer ett separat samlingsinlägg om levatorskador, och det har redan publicerats ett inlägg som handlar om det första året efter förlossningen. Inläggen som är samlade här handlar alltså mestadels om kvarvarande symtom eller följdsymtom av förlossningsskador, om defektläkta eller missade skador och om vad följderna av dessa blir.

Grundläggande inlägg att börja med:

Hitta orden för dina besvär

Vilka skador ger vilka symtom?

Förlossningsskador grad 1 till 4

Samling av inlägg från bakingbabies:

Det här är på intet sätt allt som finns om dessa ämnen på bakingbabies.se, men det är en bra start för dig som är intresserad. Börja med att klicka runt och läsa. Är du vidare intresserad finns det referenslistor till många inlägg också.

Hittar du, trots eget letande och läsande, inte svar på dina funderingar får du gärna ställa en fråga i kommentarsfältet. Då kan det hända att den frågan besvaras i ett eget inlägg framåt hösten.

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Bäckenbotten efter förlossning

I det här inlägget samlar vi texter om bäckenbotten det första året efter förlossning. Det finns många fler än dessa på bakingbabies.se, så behöver du mer information är det ofta bara att klicka dig vidare mellan inlägg eller använda sökfunktionen.

Det kommer inlägg som handlar om symtom och besvär av förlossningsskador på längre sikt.

Det kommer också inlägg som handlar om framfall.

Grad 2-bristningar

Här är inlägg som handlar om olika sorters bristningar inom grad 2.

Sfinkerskador

Här hittar du inlägg som berör just sfinkterskador. Mycket av informationen som berör grad 2-skador kan också överföras hit.

Symtom och mående

Här är texter om mående och symtom som kan uppstå med eller utan en bristning. Botanisera gärna här!

Buktande slidväggar

Buktande slidväggar drabbas många efter en vaginal förlossning och går oftast över av sig själv med tiden. Här får du tips, råd och information.

Bäckenbotten efter förlossning

Det finns tusentals inlägg här på bakingbabies, men hittar du inte det du söker kan du ställa en fråga i kommentarsfältet. Ha dock gärna lite respekt för att vi har semester – så leta gärna lite själv först!

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Läsarfrågor om slidförsnävning

Läsarfrågor om slidförsnävning

Hej! Jag har sett reklam för plastikkirugiska kliniker som erbjuder så kallad slidförsnävning. Vad innebär det rent anatomiskt? Är de ens kvalificerade till att utföra operationer i underlivet? Jag är lite rädd att de syr igen slidöppningen för att göra ingången mindre. Detta borde leda till mer smärta och obehag, framför allt vid penetrerande sex. Tas någon hänsyn till anledningen till att en kvinna känner sig ”för stor” i underlivet,  ex muskler som inte har blivit lagade? Och kan ett ingrepp som slidförsnävning ställa till med större skada för en som är förlossningsskadad? Eller kan det hjälpa?

Läsarfråga

Hej och tack för frågan!

Jag har skrivit om detta tidigare i tre äldre inlägg och jag tror att det fortfarande är ganska aktuella.

Estetiska könsingrepp – vad handlar det om?

Estetiska könsingrepp – enkla att fördöma?

Bör vi förbjuda estetiska könsingrepp?

Vad är en slidförsnävning?

Jag skulle säga att det är omöjligt att veta. Jag har, i research-syfte för det här inlägget, surfat runt på i princip alla hemsidor till kliniker som utför liknande ingrepp. Ingenstans talas det klarspråk om vilka vävnader som åtgärdas. Själva syftet är ofta att åtgärda slapphet, vidhet och minskad känsel vid sex. I beskrivningen av vissa operationer verkar det ingå någon slags framfallsoperation (som en tummy tuck fast för slidväggarna) och vissa kirurger nämner också att man syr i muskler. Om man åtgärdar muskler, stödjevävnad och slidväggar borde resultatet rimligen bli ungefär samma som en mellangårdsrekonstruktion inom den offentliga vården.

Problemet här är ju bara att man inte riktigt kan veta. Om jag skulle lägga mig under kniven så skulle jag vilja att den bebedömande och sedan opererande läkaren skulle kunna pinpointa mer specifik. ”Muskel x och muskel y sitter inte riktigt där de ska och de ska vi sy ihop”. Och den djuplodade bäckenbotten-anatomiska kunskapen tror jag få plastikkurirger besitter. I de flesta fall handlar operationerna bara om att skära bort en snut vaginal slemhinna och tighta till slidöppningen.

Vad du betalar för och vad du får

Om du söker för vidd och nedsatt känsel vid sex och betalar 50-70 000 ur egen ficka för operationen är det ju sedan tråkigt att inse att symtomen beror mer på en muskelskada som inte åtgärdats och därmed kanske symtomen och besvären kvarstår, en tightare slidöppning till trots. Operationerna marknadsförs för att de ska ge bättre sexliv, ökad känsel vid samlag och att de till och med kan åtgärda inkontinensbesvär. Här vill jag flika in att inte ens de seriösa operationerna inom offentlig sjukvård garanterar detta.

Det patriarkala fokuset

På flera av plastik-klinikernas hemsidor står också att operationen (på dig) hjälper din partners sexuella tillfredsställelse. Och då vill jag bara kräkas. Alltså visst att man i en parrelation har en ömsesidighet i önskan om att båda ska uppleva samlivet tillfredsställande. Men att kvinnor ska behöva genomgå och bekosta dyra operationer för mannens skull, det är bara så sjukt.

Läs om tiden efteråt


En riktig operation där man åtgärdar muskler, stödjevävnad och slemhinna i slidans bakre delar kommer medfölja ganska mycket smärta och en sjukskrivning på några veckor. De allra flesta tycker inte att återhämtningen efter en sådan operation är som en promenad i parken. Det är ju förstås jobbigt, men det är ju också ett tecken på att man åtgärdat ganska mycket. De flesta slidförsnävnings-operationer hos plastikkirurg verkar innebära ett ”visst obehag upp emot en vecka”. Detta säger mig att ingreppet i sig måste vara väldigt mycket mindre omfattande och djupgående.

Vad innebär det rent anatomiskt?

Det är svårt att veta, men troligen inte lika omfattande åtgärder som en ”riktig” rekonstruktiv kirurgi innebär.

Är de ens kvalificerade till att utföra operationer i underlivet?

Ja, det är inte olagligt eller olämpligt på något sådant sätt.

Syr de ihop slidöppningen för att göra ingången mindre?

Ja, i många fall.

Leder de till mer smärta och obehag vid penetrerande sex?

Jag har inte lyckats hitta någon statistik på detta. Men i och med att det är en av de risker man tar upp till och med vid seriös rekonstruktiv kirurgi inom offentliga vården, så borde risken finnas för slidförsnävningarna med och kanske är risken då ännu större.

Tar man någon hänsyn till anledningen?

Igen, det skiljer sig säkerligen mellan kliniker. Men jag skulle gissa att de allra flesta inte kan bedöma förekomsten av exempelvis levatorskador, vilket ju i övrigt är en stor anledning till ökad vidd och minskad känsel vid penetration.

Kan ett ingrepp som slidförsnävning ställa till med större skada?

Ett ingrepp kommer alltid innebära ärrvävnad. Om man gör en plastikoperation/slidförsnävning och sedan inser att detta inte var rätt väg att gå och att man sedan önskar exempelvis defektläkta muskelskador åtgärdade, då kan ärrvävnaden i vissa fall bli ett hinder för ytterligare operationer.

Kan det hjälpa?

Jag skulle gissa att en del faktiskt blir hjälpta, men det är nog oklart om det är placebo eller en verklig effekt i en del fall. Har man betalt åtskilliga tusen för en operation är man nog ofta benägen att uppleva att den var verksam, sådär i efterhand.

Berätta gärna om egna erfarenheter eller diskutera vidare!

Kommentarsfältet är ert!

Relaterad läsning:

Vilka skador ger vilka symtom

Påverkas förmågan att bli upphetsad av muskelskador?

Påverkas förmågan att bli upphetsad av muskelskador?

Orgasm

”Jag undrar om själva förmågan att bli upphetsad/ bli våt kan påverkas av att man har just muskelskador. Dvs den rent fysiska förmågan, inte bara kopplat till smärtupplevelse efter skada eller trauma.”

Läsarfråga

Det här är en väldigt bra fråga!

Stånd-funktionen

Bäckenbottens muskler har flera viktiga funktioner bland annat för kontinens och att lyfta och bära bäckenorganen. De har också sexuella funktioner hos både män och kvinnor. De ytligaste musklerna har bland annat en strukturell koppling till klitoris hos kvinnor och mot penis hos män, och musklerna är med och skapar och upprätthåller stånd. För kvinnor handlar det om stånd både i klitoris och ”stånd” i själva slidan.

Man kan ibland påverka sin fysiska upphetsningsnivå genom att knipa aktivt, tack vare att muskelkontraktionen styr dit ännu mer blod. Vid muskelskador här kan klitoris stånd bli mindre och det kan krävas mer för att uppnå orgasm. Orgasmerna kan ibland också kännas futtiga. Uteblir ”kuddningen” vid slidöppningen (slidans stånd) kan också penetration kännas obekvämt och hårt.

Friktions-funktionen

De djupare lagren av bäckenbottens muskler har en tydlig funktion för att ge lite motstånd och friktion vid penetration. Vid muskelskador här kan penetration kännas för lite. Om musklerna är starka och hela kommer de också stretchas vid penetration, vilket också kan öka på förnimmelsen. Det här är anledningen till att en del vill knipa lite vid penetration, kanske framförallt lite senare under ett samlag då det generellt är mer vått och glidigt.

Upphetsningen då?

Det är jättejättesvårt att plocka ur de fysiska funktionerna från andra när det gäller upphetsning. I studier har man kunnat se kopplingar mellan försvagade eller skadade bäckenbottenmuskler med minskad vaginal känsel, lägre sexuell upphetsning, lägre frekvens av orgasmer och smärta vid sex. Men om just det som gäller upphetsning gäller fysisk funktion eller om det gäller kroppsuppfattning, lust i stort osv osv, det är ju väldigt svårt att veta.

Det man har sett att kvinnor med svag eller skadad bäckenbotten har sämre sexuell funktion är kvinnor med hela och välfungerande bäckenbottnar. Det är dock inte lika starkt bevisat att just bäckenbottenstyrkan är det som påverkar detta. För både njutning och orgasm är de anatomiska , fysiologiska, psykologiska och känslomässiga komponenterna kanske lika viktiga.

Påverkas förmågan att bli upphetsad av muskelskador?

Jag skulle tro att i vissa fall finns det kanske en ren anatomisk/fysiologisk koppling mellan muskelskador och upphetsning. Men i den flesta fall behöver det nog inte sitta ihop med kroppen på det sättet. Däremot om sex blir tråkigt (pga muskelskador) så uteblir ju belöningen och nästan hela grejen med att ha sex. Och då kan det ju uppstå problem med upphetsning eftersom kroppen och psyket inte förväntar sig några större fyfverkerier i orgasmen. Nu gissar jag alltså bra.

Berätta gärna!

Dela gärna med dig av egna erfarenheter och tankar (anonymt om du vill, ta då bara ett valfritt hittepånamn) i kommentarsfältet!

Referenser

Nekad bäckenbottenoperation pga ”fel” symtom

Vet att du har några resonemang om detta. Men vårdgivare som inte tycker begränsad fysisk aktivitet är nog för operativ åtgärd. Har fått diagnos defektläkt skada omfattande mer än halva perinealkroppen och rektovaginala fascian (puboperinealis skadas. Jag tror fler muskler, plus litet främre framfall). Största besväret värk och tyngdkänsla efter fysisk aktivitet. I perioder är t. om. en promenad jobbigt.

Är det värt att ligga på om operation när vårdgivare säger att det inte är säkert det blir bättre med symtomen? Att värk och tyngdkänsla inte är kopplat till muskelskadorna? De verkade förvånade över att jag hade svårt med träning och tyckte jag kunde komma långt med anpassad träning.

Kan man propsa på operation just utifrån den påverkan på fysisk aktivitet (kan kissa, bajsa okej om ej hård i magen och ha sex)? Träning har varit min största hobby och även en bisyssla. Vården verkar inte tycka det är ett tillräckligt stort problem men för mig är det stort.”

Läsarfråga

Nekad bäckenbottenoperation pga ”fel” symtom

De tidigare resonemangen finns att hitta här:

Vänta med bäckenbottenoperation

Laga eller vänta

Operera framfall ja eller nej

Jag vill börja med att säga att jag kan komma med ett resonemang, men att jag ju inte vet någonting mer om dig än det som står här. Alltså det är ju alla gånger vettigare att gå på vad en vårdgivare som faktiskt träffat och undersökt dig bedömer, än vad en bloggare som inte träffat dig skriver eller tycker.

Bedömning inför kirurgi

Det viktigaste när man gör en bedömning om det är lämpligt med kirurgi eller inte är att ta ställning till frågan ”Kommer det här symtomet lindras av den kirurgiska åtgärden?” I och med att det alltid finns risker med operationer så vill man vara ganska säker på att fördelarna överväger riskerna. Jag gissar därför att din läkare bedömt att dina symtom inte helt säkert kan bli bättre med kirurgi. Det vi vet om mellangårdsrekonstruktioner är att de i första hand hjälper mot tarmtömningsbesvär och ganska ytlig öppenhetskänsla. (Ytlig i motsats till djupare vidhetskänsla alltså, inte ytlig=fåfäng alltså)

Dina symtom

Perinealkroppen är den sista utposten i bäckenbotten som står emot tryckökningar uppifrån. Så på ett sätt kan man tänka att den är viktig för bäckenbottens totala lyftande och bärande funktion. Men i det stora hela är det levatormusklerna som utgör den stora lyftande och bärande kraften i bäckenbotten. Om du har hela levatorer kan man alltså tänka att du kanske kan bli mer eller mindre symtomfri om du får hjälp att rehaba upp levatormusklerna. I och med att du inte har ”typiska” symtom på mellangårdsdefekt så kan detta vara en rimlig bedömning.

Om du istället har trasiga levatorer kan man tänka två motsatta tankar:

  1. Det är bra att laga allt som går för att optimera det anatomiska läget utifrån de förutsättningar du har. Om det finns saker som ohjälpligt är trasiga kanske det är bra att laga det som går, även om det inte finns en direkt koppling mellan dina symtom och det som går att laga.
  2. Det spelar ingen roll om man lagar de defekter som finns i mellangården, för dina symtom kommer kanske ändå ifrån levatorskadan. Då opereras du kanske i onödan och utsätts för de risker som medföljer kirurgi, med låg sannolikhet att något blir bättre.

Utan att veta mer kan jag bara spekulera

Jag upplever det som att läkare är olika restriktiva med operationer. Alltså att vissa tänker med som 1 och andra som 2. Dessutom är det ju såklart inte bara tyckanden. Det kan alltså vara samma läkare som gör dessa båda olika slutsatser i för olika patienter. Men om du känner dig osäker på den bedömning just du fått så ska du kunna få en second opinion av någon annan. Som grund tänker jag att det är viktigt att utgå från att din läkare har gjort en god bedömning utifrån dina individuella förutsättningar. Jag brukar alltid fråga patienter ”har du förtroende för de undersökningar som tidigare har gjorts och har du förstått hur resonemanget har gått?”. För har man inte förstått kanske man snarare behöver få mer information om bakgrunden till läkarens resonemang. Och har man inte fått förtroende alls, då behöver man få en ny bedömning hos en annan läkare.

Börja med rehab?

Om du vore min patient hade jag också börjat i andra änden. Om man tror att du kan bli bättre utan operation – vad har du testat i rehabväg? Kan man lägga in fysioterapeutiska resurser för att du ska kunna bli mer eller mindre symtomfri utan kirurgi? I de fall där man testat allt och det inte gett önskar resultat tycker jag ofta att det är lättare att argumentera för att det kan vara värt att testa kirurgi.

Tips

Här hittar du fysioterapeuter inom kvinnors hälsa om du behöver hjälp med rehab.

Finns det ingen tillgänglig nära dig kan jag också rekommendera min webbkurs ”Bli stark med svag bäckenbotten”.  

Diskutera gärna vidare i kommentarsfältet

Jag gissar att ni är många med erfarenheter och tankar kring ämnet! Dela gärna med er!

Förlossningssätt efter grad 3-bristning?

Läsarfråga om förlossningssätt efter grad 3-bristning

Står inför valet av vaginal förlossning eller kejsarsnitt med nr 3. Grad II med 1:a och grad III med 2:a. Hur mkt sämre blir själva läkningen ju fler bristningar man får? Går det att få helt normal läkning trots att det finns ärrvävnad sen tidigare?”

Läsarfråga

Tack för frågan!

Det här är en otroligt svår fråga och jag vill på inget sätt att du tar mitt resonemang här som ett skräddarsytt svar till dig. Bara du och dina vårdgivare vet vad som är bäst för dig.

I ditt fall beskriver du att då haft en bristning grad 2 första gången och en bristning grad 3 andra gången. Bara det är lite ovanligt, statistiskt sett får man oftast den största skadan första gången. Fanns det några specifika faktorer som ledde fram till grad 3-bristningen som man tror att man på påverka vid en ytterligare förlossning? Var barnet väldigt stort? Kan du få gå på extra kontroller och kanske bli igångsatt tidigare om barnet verkar bli stort? Kom barnet felvänt? Fanns det andra faktorer som ökade risken för större bristning – sugklocka, långdraget förlopp osv? Kan man ta hänsyn till och planera för att minimera dessa risker? Om det går att se en mer eller mindre tydlig orsak till varför du fick din grad 3-bristning kanske man också kan se möjlighet till att minska risken att du drabbas igen.

En annan sak som jag nu heller inte vet om dig som frågeställare är om du har några besvär efter dina bristningar, och hur du har mått kring förlossningarna överlag. En riktlinje som finns gäller att vid kvarstående besvär av anala läckage efter 6 månader efter en förlossning, så rekommenderas kejsarsnitt. Det har att göra med att man inte vill orsaka en försämring av anal inkontinens, och detta kan bli sämre även vid en mindre bristning.

Går det att få okomplicerad förlossning trots tidigare ärrvävnad?

Ärrvävnad är mindre elastisk än annan vävnad. Brister du på exakt samma ställe så kan det bli mer komplicerat att få ihop igen. Men alla kroppar är unika även när det kommer till ärrvävnad. Vissa kan få djupa och stora bristningar och trots detta fortsätta ha mjuka och flexibla mellangårdar med välläkta ärr. För andra kommer ärret bli mer tjockt och hårt, och då blir vaginas flexibilitet begränsad i det området. Det här innebär att det kan vara rimligt för vissa att föda utan ny stor bristning, och för andra är det mer riskabelt. Prata med din vårdgivare om detta! Risken att få en ytterligare sfinkterskada (grad 3 eller fyra) är ungefär stor för dig om omföderska med tidigare sfinkterskada, som för en förstföderska – dvs ca 6-7 %.

Går det att få normal läkning trots tidigare ärrvävnad?

Det här med läkningen är en ännu svårare fråga. Det handlar nog inte så mycket om ärrvävnad som det handlar om omfattningen av bristningen. Får du en ny, eller en till, grad 3-bristning är ju risken för kvarvarande anala besvär kanske större. Här kan man tänka lite olika:

  • Har du inga besvär så kan du föda vaginalt om du vill det.
  • Vid kvarvarande besvär så rekommenderas ofta kejsarsnitt.
  • Har du sfinkterdefekt som syns på ultraljud eller onormalt låg spänningsgrad i sfinktrarna rekommenderas ofta också kejsarsnitt, även om du inte i dagsläget har symtom. Vid grad 4-bristningar är det ovanligt med efterföljande vaginala förlossningar.

Referenser

Risk factors for recurrent obstetric anal sphincter injury (rOASI): a systematic review and meta-analysis

Maternal outcomes in subsequent delivery after previous obstetric anal sphincter injury (OASI): a multi-centre retrospective cohort study

Levatorskada och orgasm

Orgasm

Läsarfråga om levatorskada och orgasm

När jag fick mina första orgasmer efter förlossningen kände jag obehagliga ryck och fadder längst fram långt ned i buken. Det kändes konstigt och omfattade hela bäckenmuskulaturens koordination på något vis. Jag diagnostiserades senare med bilateral totalavulsion vilket fått mig att fundera på om förnimmelserna i nedre delen av buken kan förklaras av detta, dvs. om levatorn kontraherade som vanligt vid orgasm då styrkan var god sedan den suttit fast relativt nyligen? Men att den inte höll fast i framändan utan snarare fladdrade lite klent fritt tills den till slut blivit försvagad och då inte märks av på samma sätt vid orgasm? För visst är det så att levatorn har en roll i förnimmelsen vid orgasm då den ska kontrahera?

Läsarfråga

Levator anis funktion vid sex

Bäckenbottens främsta funktion är hållningsrelaterad, den lyfter och bär bäckenorganen och hjälper till med bålens stabilitet. Utöver detta hjälper den till med kontinens och tillåter penetration vid införande av föremål eller vid samlag. Vid orgasmer drar levator ani ihop sig, det är de rytmiska pulserna man kan känna vid orgasm.

Sex efter förlossningen

De flesta nyförlösta har nedsatt lust och nedsatt sexuell förmåga i ungefär 6-12 månader.

Efter komplicerade förlossningar eller bristningar är smärta vid sex vanligare under det första halvåret.

Levatorskada och orgasm senare

Volymen i slidan ökar vid en levatorskada och bäckenbotten kan få minskad kraft i sammandragningarna som hör ihop med orgasmen. Det verkar inte som att en levatorskada alltid och nödvändigtvis innebär nedsatt känsel vid samlag, minskad upphetsning eller nedsatt orgasmförmåga, men det kan göra det.

Svar på frågan

Jag tycker att det låter som en rimlig tolkning från din sida! Jag har i alla fall ingen bättre hypotes än den du själv har!

Nu blir jag otroligt nyfiken!

Finns det fler levatorskadade som vill dela med sig av sin orgasm-erfarenhet på kort och lång sikt efter skadan?

Referenser

Integritets Preferens
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.