Den svenska bristfälliga lösningen på tidig hemgång

Idag vill jag diskutera den svenska bristfälliga lösningen på tidig hemgång

Jag har många år följt utvecklingen kring ”tidig hemgång” efter förlossning. 2019 skrev jag en text om att friska omföderskor i Göteborg skulle bli erbjudna att åka hem sex timmar efter förlossningen. Jag var kritisk till detta då. Trenden att mammor ska åka hem tidigt efter födseln går över hela världen. Det finns numera en hel del forskning på ämnet. Men i Sverige har man valt en del av lösningen (att skicka hem mammor tidigt), men har inte mött upp med det som resten av världen verkar göra – flera hembesök.

Hur har det varit historiskt sett?

I Sverige var medellängden på BB-vistelsen 6 dagar under 70-talet. 2010 var motsvarande siffra 2,1 dag. Samma trend kan ses i nästan alla västländer. I Sverige verkar man nu prata om att tidig hemgång är efter 6 timmar. Men WHO menar att tidig hemgång är efter 24 timmar.

Vad är positivt med tidig hemgång?

Kortare tid på sjukhus ger en minskad risk för infektioner och verkar också göra så att partnern engagerar sig mer. Studien visar att kortare sjukhusvistelser efter förlossning, i kombination med ett strukturerat hemvårdsprogram, kan förbättra kvinnors tillfredsställelse med vården. Studier pekar också på att det är säkert för friska mödrar och fullgångna spädbarn att skrivas ut tidigt efter förlossningen om de blir uppföljda av en barnmorska vid ett hembesök.

Tidigt hemgång kan också leda till en förbättrad anknytning, om hemgången innebär en lugnare och mer fridfull miljö än på BB-avdelningen.

I studier har man sett att många uppskattar möjligheten att få gå hem tidigt. Men i dessa studier inkluderar man också en uppföljningsorganisation med upp till sex planerade hembesök av barnmorska.
I studier där en barnmorska gjort hembesök den tredje dagen har man inte sett att tidig hemgång påverkar amningsförekomsten negativt.

Vad kan vara negativt med tidig hemgång?

I vissa studier ser man att mammor behöver mer stöd med amningen. Om tidig hemgång inte blir ersatt med annat stöd kan amningen bli lidande. Man kan också få en försenad upptäckt av komplikationer, och i vissa studier ser man en minskad nöjdhet hos mammorna. Men nöjdhetsfrågan är komplex och påverkas av flera faktorer, inklusive vårdpersonalens beteende, information och den fysiska miljön på BB-avdelningen.
Det verkar också som att utskrivning inom 24 timmar kan öka risken för neonatal återinläggning. En stor retrospektiv kohortstudie fann att nyfödda till förstföderskor som skrevs ut samma dag som förlossningen hade 21 % högre risk att återinläggas än nyfödda till förstföderskor som skrevs ut senare.

Behovet av individanpassning

Förstföderskor upplever ofta större osäkerhet och oro efter förlossningen jämfört med kvinnor som har fött barn tidigare. Särskilt vanligt är att känna sig osäker kring amning och vård av barnet. Många förstföderskor söker också stöd från förlossningsavdelningen efter att de har blivit hemskickade, vilket antyder att tidig hemgång kan skapa en känsla av otillräckligt stöd. Kvinnor som haft en svår förlossning eller som saknar ett starkt socialt nätverk kan vara särskilt utsatta.

Det är därför viktigt att vårdpersonalen anpassar hemgång och uppföljning efter varje individs behov. För förstföderskor, särskilt de som är yngre, har en kortare utbildning eller begränsad hjälp hemma kan behöva extra stöd. Vi vet ännu för lite vika grupper som skulle har fördel av längre BB-vård eller ifall ett mer omfattande stöd med hembesök, lättillgänglig telefonrådgivning och tydlig information räcker eller till och med skulle vara bättre. Som med allt annat verkar det som att individanpassad vård kan minska oro och skapa trygghet.

Vad gör Sverige för fel?

Det omedelbara postpartumstadiet som pågår i just 24 timmar kan man behöva ha den nyfödda och den nyförlösta under bevakning för att minska risken för infektioner och komplikationer, samt ge stöd för amning och smärthantering.

Den tidiga postpartumperioden pågår upp till sju dagar. Här behöver man också följa den nyförlösta och bebisens mående för att säkerställa att komplikationer inte går obemärkta. Här kan man också behöva screena för psykiskt nedsatt mående och ge amningsstöd.

Den sena postpartumperioden är den där de flesta nyblivna mammor går till sin barnmorska på efterkontroll. Barnet följs fortsatt av BVC för att övervaka tillväxt och utveckling samt säkerställa att det får den näring det behöver.

WHO rekommenderar tre postpartumkontakter helst inom de första två veckorna för att säkerställa att komplikationer upptäcks: dag tre, mellan dag sju och 14 och vid sex veckor. I Sverige erbjuds kvinnor inte hembesök av barnmorskor på rutin under postpartumperioden, utan vården sker i huvudsak genom besök på MVC. Det finns inte heller en standard för regelbundna uppföljningar efter det första besöket, utan det handlar mer om att individen få ta kontakt vid behov.

WHO rekommenderar att nyförlösta och nyfödda får postpartumvård på sjukhus i minst 24 timmar. Men i Sverige anser vi att tidig hemgång kan vara mycket tidigare än så. En liten genomlysning av vad svenska sjukhus erbjuder så kan ”tidig hemgång” ske efter 6 timmar och då erbjuds telefonuppföljning och ett extra besök på BB-mottagning, i regel inga hembesök. Sedan går mamman på de sedvanliga efterkontrollerna på MVC (som hon bokar själv) och barnet följs upp av BVC.

Svensk eftervård är fortfarande bristfällig

I uppföljningar och enkäter framkommer fortfarande att en stor andel av svenska nyblivna mammor upplever eftervården som svår att navigera i. Många upplever att de blir lämnade ensamma med frågor och funderingar. Det är svårt att förstå hur vi har kommit hit, att vi erbjuder extremt korta vårdtider på BB (mycket kortare än vad WHO förespråkar) och ändå inte möter upp med rekommenderad nivå av eftervårdsbesök.
Hur kan de ha blivit så här? Och vad blir effekterna av detta? Det finns det inga studier på, vad jag vet.

Vidare läsning på bakingbabies

• Önskade förändringar i svensk förlossnings- och kvinnosjukvård
• Tips för en smärtande postpartumkropp
• Hur mår man första månaden efter snitt och förlossning?
• Hur mår man första sex månaderna efter snitt eller förlossning?
• Hur är normalt att må ett år efter graviditeten?
• 20 tips för att minska risken för ont i kroppen som småbarnsförälder
• Tillbaka till träning efter graviditet och förlossning
• Baby blues eller postpartumdepression?
• Alla borde få träffa en fysioterapeut postpartum

Referenser

• Broken expectations of early motherhood: mothers’ experiences of early discharge after birth and readmission of their infants.
• Early discharge of first-time parents and their newborn: A scoping review
• Early hospital discharge of newborn infants was associated with increased risk of hospital readmission during the first 28 days of life
• Early postnatal hospital discharge: the consequences of reducing length of stay for women and newborns
• Early postpartum discharge: maternal depression, breastfeeding habits and different follow-up strategies
• Factors affecting readiness for discharge and perceived social support after childbirth.
• How long women should be hospitalized after cesarean delivery.
• Maternal and Neonatal Outcome following Day Two versus Day Five or Seven Discharge after an Uncomplicated Elective Caesarean Section: A Randomized Control Study
• Maternal satisfaction with reduced postnatal length of stay in Brussels: evidence from the KOZI&Home program
• Primiparous women differ from multiparous women after early discharge regarding breastfeeding, anxiety, and insecurity: A prospective cohort study
• Theoretical concepts and instruments for measuring hospital discharge readiness: A scoping review
• Vaginal delivery: how does early hospital discharge affect mother and child outcomes? A systematic literature review.
• Very Early Discharge from Hospital after Normal Deliveries
• Women’s Utilisation, Experiences and Satisfaction with Postnatal Follow-up Care: Systematic literature review