Kategori: Bäckenbottendysfunktion

I den här kategorin samlas inlägg som handlar om bäckenbotten och dess funktioner och dysfunktioner.

Bäckenbottens funktion handlar kortfattat om att hålla inne och släppa ut saker, vid olika tillfällen och när det bäst lämpar sig. Den ska kunna hjälpa till att hålla in kiss, bajs och gaser. Den ska också kunna slappna av och vara en huvudaktör när du har sex.

I den här kategorin hittar du inlägg om inkontinens, framfall, samliv och överspänning och smärta.

Läckande känsla efter bad

Läckande känsla efter bad. Önskemål om ett inlägg om det här kom in flera gånger när jag senast öppnade för önskemål/förslag på instagram.

Hur det går till

Vagina är inte hårt tillstängd och tanken är ju att flytningar och blod ska kunna passera när som helst. Kommer saker ut, så är det också rimligt att det ibland passerar in. För vissa kan det vara så att man börjar med att vara avslappnad i bäckenbotten, och då lättare släpper in vatten. Om man sedan kniper mer eller mindre omedvetet kan vattnet stanna kvar, och nästa gång man slappnar av åker vattnet ut. Men även helt o-relaterat till förändringar i spänningsgrad kan vatten åka in, och sedan ut med tyngdlagen.

Vem drabbas?

Vem som helst. I studien jag länkar till nedan påvisar de att både barn och äldre kvinnor kan drabbats. Det är inte helt ovanligt att fenomenet dyker upp i perioder i livet när slidan förändrats. Om man aldrig har upplevt fenomenet tidigare kan det dyka upp efter graviditet och förlossning.

När läcker det ut?

Ibland direkt när man klivit ur badet och ibland upp till 30 minuter efteråt. Det är tyngdlagen som för ut vätskan och det är inte ett symtom på svag bäckenbotten att den kommer ut. Även flytningar och mensblod passerar ju samma väg.

Händer det varje gång?

När jag frågar patienter upplever de flesta som känt av att de tar in, och läcker ut, vatten efter bad att det inte är exakt alla gånger. Ibland går det att se ett mönster, till exempel att grodsim med ganska yviga benrörelser ger upphov till att man tar in vatten. Vissa ser inget mönster alls, och upplever fenomenet både vid liggande i badkar och vid simning.

Hur mycket vätska pratar vi om?

Det finns inga egentliga studier, men min gissning är att det oftast rör sig om allt mellan teskedar till en halv deciliter. Är det väldigt lite märks det nog knappt.  

Läcker jag urin eller vatten?

Tampongtestet är nog det enklaste sättet att ta reda på. Sätt i en torr tampong, bada och ta ut den igen. Är den full med vatten är det ju troligt att du tagit in vatten i slidan. Om du inte heller läcker urin kan vi ju anta att vatten i vagina är hela förklaringen.

Kan man göra något åt det?

Det är svårt att svara på. För vissa individer hjälper det att bäckenbottenträna, för att liksom fylla upp med mer muskelmassa som kan ”stänga till”. En del blir hjälpta av krämer för att minska östrogenbrist eller torrhet i slemhinnorna. För en del är fenomenet helt enkelt inte ett symtom på någonting specifikt, och då går det heller inte att göra så mycket åt.

Referensläsning

Vaginal entrapment of bathwater: a source of extra-urethral incontinence

Tips för bäckenbotten-newbies

Jag fick en fråga om jag ville skriva ett inlägg med tips till kollegor som är nya med att jobba med bäckenbotten, och det ville jag ju absolut. Här är mina tips för bäckenbotten-newbies!

Jag försöker hålla dem någorlunda uppdaterade, men när det gäller böcker och sånt jag läser har jag gett upp. När jag ansökte om min specialistexamen lämnade jag in en 68-sidor lång läslogg (alltså bara referenser), och det har runnit många spaltmeter under broarna sen sist. Jag läser för mycket för att orka uppdatera listan där.

Jag tog nu hjälp av en av de fysios som jag faktiskt lärt upp själv ganska nyligen och bad henne om tips. Hennes spontana bidrag var

”Använd glidslem. Skaffa ett nätverk”.

Vi fnissade lite åt det, att det lät så enkelt. Men det summerar ändå en del.

1) Det är inte jättekomplicerat att börja palpera bäckenbotten.

2) Du kommer vara väldigt begränsad utan kollegor att fråga.

Men här kommer en rad andra tips:

Du måste palpera internt

Det här är grundläggande, men tyvärr vet jag fortfarande att det finns kollegor av ”gamla skolan” som tycker att de är jätteduktiga för att de pratar knipövningar med patienter, men som inte palperar vaginalt. Det här är så dumt att jag inte orkar med och det gör mig faktiskt både upprörd och arg. Ingen av oss skulle börja ge träningsprogram till knäpatienter efter att ha på sin höjd slängt ett getöga på knät genom jeansen.

Du måste jobba med smärta

En del som ändå jobbar mer ”hands on” med bäckenbotten tycker bara att de kan/vill behandla just typ ansträngningsinkontinens, alltså precis det som man kanske kan fixa med knipövningar. Men om du inte är beredd att jobba med vaginala och besläktade smärttillstånd så kan du lika gärna sluta innan du börjat, tycker jag. Att instruera knip är en typ yppepytteliten del av min yrkesvardag.

Du måste kunna prata om sex

På samma sätt kan du inte jobba med patienters könsorgan om du inte är intresserad av att prata om sexualfunktion. Du behöver inte vara proffs på lust, på alla samlagspositioner som finns eller om alla sorters avancerat sex, men du behöver kunna våga fråga och resonera utifrån anatomi och fysiologi.

Du måste faktiskt också palpera analt

Bäckenbottenfunktion inkluderar även de anala funktionerna, och du kommer sakna viktig information om du inte (där det är lämpligt och adekvat) är beredd att palpera också analt.

Läkare/barnmorskor kan inte det du kan

Vi behöver alla vara öppna för interprofessionella samarbeten och vara glada och tacksamma för våra närbesläktade yrken och kollegor. Det är dock viktigt att veta att det som du kan få fram i din bedömning är unikt. Vi kan muskel, tonus, spänning, avslappning, muskler i relation till leder, nerver, medrörelser och generell funktion som ingen annan profession kan. Lita på att din bedömning är ett viktigt komplement och kan bli precis den pusselbit som patienten saknat.

Patienterna har ofta blivit misstrodda

Det är också bra att veta att patienter kan ha haft besvär och funktionsnedsättningar i flera år utan att ha fått en bra bedömning eller behandling för sina symtom. De har ofta fått höra att ”allt ser bra ut” och en klapp på axeln, fast de i vissa fall behöver omfattande rekonstruktiv kirurgi och allt faktiskt inte alls ser bra ut. Eller så har de fått höra att ”det är normalt” att ha svårt hålla kiss, att inte kunna bajsa på ett okej sätt, ha sex eller träna. Den sortens normalisering av funktionsnedsättning är väldigt utbredd. Du har ett ansvar att lyssna, göra en bedömning och ta in patientens historia. Utgå från att patienten har rätt. Du gör sedan en professionell bedömning och gör en plan utifrån vad du hittar vid din bedömning.

Knip är inte allt

Jag var inne på det ovan, men om du tror att bäckenbottenträning är det du kommer syssla med när du jobbar med bäckenbotten behöver du tänka om. Det är som att tro att du enbart kommer syssla med typ knäflexion och knäextension för en elitidrottare efter en knäskada. Du behöver ta in leder och omkringliggande muskler, tänka de aktuella påverkade strukturerna i relation till en massa andra strukturer och vara kreativ och flexibel i rehabupplägg. Precis som du är alltid annars.

80 procent av det du gör är bemötande

Låter allt det här lite skrämmande? Var lugn. Lyssna nu noga: När jag ibland får panik över att problemen en patienten söker mig för känns övermäktiga brukar jag tänka så här: 80 % av allt jag gör är bemötande. Jag har inget vetenskapligt bakom den här siffran, men jag tror ofta att det är så. Det är sällan rocket science bakom själva rehabupplägget. Utan jag tror att min vilja att lyssna, att bekräfta, att ta på allvar, förmedla hopp, sätta konkreta mål och staka ut de första stegen framåt faktiskt kan göra mycket i sig.

Individanpassa alltid

Allt du behöver som bäckenbotten-newbie…

Det här tangerar också lite det jag redan skrivit. Men det tåls att sägas igen. Bara för att en person är 1) gravid 2) nyförlöst 3) mamma så finns det ingen one size fits all. Folk är lika mycket individer som vanligt, även om de är eller varit gravida.

Man kan alltid träna det som känns bra

Det finns inga regler, det finns inga förbjudna övningar. Även en person med magmuskeldelning kan träna magen. Även personer med framfall kan löpträna. Individanpassat – ja! Men allt som känns bra, är oftast bra. Även om det skulle råka vara situps eller någon annan ”förbjuden” övning.

Den bästa vårdgivaren är den som erkänner när den inte vet

Det här är nog kanske mitt viktigaste råd? Det är okej at säga ”jag vet inte, men jag tar reda på det till nästa gång”. Du behöver inte kunna allt, förstå allt, ha koll på allt. Det är omöjligt. Det är ALDRIG, jag säger ALDRIG, fel att vara ödmjuk. Du kommer kanske framstå som okunnig om du inte har någon aning om någonting, naturligtvis. Men är det något som dyker upp som du inte riktigt känner till – erkänn det. Och lovar du att kolla upp: GÖR DET. Att inte hålla det löftet som bara få dig att framstå som dryg. Men om du erkänner att du har en kunskapslucka, läser på och sedan återkommer med ett uppdaterat svar – det kommer visa att du är engagerad och intresserad av att lära. Det brukar uppskattas. Är man en bäckenbotten-newbie är det inte dåligt att erkänna det.

Ha dina repliker färdiga

”Vad kan jag hjälpa dig med?” ”Funkar sex som du vill att det ska funka?” ”Hur mår kroppen idag?” Ibland kan det vara svårt att formulera sig och det är bra att klura ut fraser som är öppna och tillåtande. Speciellt kring ämnen som är svåra är det bra att ha repliker färdiga, för att öppna upp ämnet för både dig och patienten.

Bäckenbottenutbildning

Förutom en viss blogg som jag råkar veta att är något av en faktabank så är Bäckenbottenutbildning.se ett måste. Den och Nikola är två bra hemsidor att göra sig hemmastadd i.

Tips för bäckenbotten-newbies

Jag har också fler inlägg på ämnet.

Vilka är dina bästa tips?

Vad händer med en trasig muskel?

”Jag och några vänner som alla delar med sig friskt av erfarenheter och förlossningsskador har diskuterat det här, men ingen av oss har fått svar av våra vårdgivare. Alla rekommenderas att föda färdigt sina barn innan operation av trasiga muskler i mellangården (vi har alla skador på Bulbo och transversus). Men vad händer med en trasig muskel som står trasig och oanvänd så länge? Kanske flera år? Som patient går tankarna snabbt till att det borde vara bättre att operera den så snabbt som möjligt för att hindra förtvining eller att det blir tokigt med återkoppling av nerver sen? Hur funkar det?”

Den här frågan är oerhört intressant, och ändå har jag ett ENORMT motstånd mot att ens börja ta tag i att försöka svara.

Varför då, kanske ni undrar?

Jo:

  1. Det finns noll forskning vad gäller bäckenbotten och detta. Har inte hittat en enda studie. Hur jag än gör kommer mitt svar på sin höjd bli en kvalificerad gissning.
  2. För att ens komma till att göra en kvalificerad gissning måste jag dyka ner i MASSOR av forskning inom idrottsmedicin. Att läsa forskning som är utanför min egen specialisering är något mer krävande än annan inläsning. Det är helt enkelt jobbigt!
  3. Även om jag försöker få information om andra muskler i andra kroppsdelar, så finns det en massa specialfaktorer i bäckenbotten. Jag känner mig osäker på att jag kommer kunna ta hänsyn till och värdera alla dessa på ett rimligt sätt.

Så. När du nu läser det här inlägget ska du i första hand skriva en snäll kommentar i kommentarsfältet. Och sen ska du genomgående läsa hela inlägget med grundinställningen ”VI VET INTE”.

Muskler

De flesta tvärstrimmiga skelettmuskler (de muskler vi viljemässigt kan styra) ser ut så här. Ben- sena – muskel – sena – ben. De allra flesta av musklerna I bäckenbotten är tvärstrimmiga skelettmuskler, men se lite annorlunda ut. De har ben – sena – muskel – sena – perinealkropp. De muskler som frågeställaren nämner har alltså ett ursprung på bäckenet och har sitt fäste i mellangården.

Muskelskador

Muskler generellt kan skadas genom tryck/slagskador, sträckning eller bristning. De allra flesta muskelskador är tryckskador eller sträckningar. Så har vi goda skäl att tro att det är i bäckenbotten också. Bäckenbotten sträcks ut över 300 % vid en vaginal förlossning, och sker det ingen bristning så har det med allra största sannolikhet skett flera mindre tryckskador och sträckningar. De mindre muskelskadorna (både vid idrottsskador och förlossningar) ger upphov till skador på ett fåtal muskelfibrer, svullnad och obehag men muskelns funktion i sin helhet är intakt.

De mellansvåra muskelskadorna innebär större funktionsnedsättning och involverar fler muskelfibrer. Jag skulle gissa att  de flesta mindre förlossningsbristningar är sådana. Men det är viktigt att särskilja bristningsgrad (1-4) och muskelskadegrad. Exempelvis kan en grad 3-bristning innebära en allvarlig muskelbristning på mellangårdsmusklerna men en mellansvår muskelskada på externa sfinktern. En allvarlig muskelbristning inkluderar hela genomsnittet av muskeln och ger upphov till en funktionsförlust och mer intensiv smärta. Dessa större skador brukar (i idrottssammanhang) följas av en lång och intensiv rehabperiod (3-6 månader).

När man ska sy muskler

När det gäller idrottsskador är indikationen för kirurgi (och inte konservativ läkning) följande:

  • Omfattande svullnad
  • Skador på hela muskelns tvärsnitt
  • Skador där mer än halva muskeln är trasig
  • Om muskelns skadade ytor ligger mycket långt ifrån varandra

Är skadan mindre än så kan man tänka att det finns tillräckligt mycket ihophållande muskelfibrer för att skadan också ska kunna läka ihop av sig själv.

Läkningsfaser

Musklernas läkningsfaser har jag skrivit ganska mycket om, bland annat här:

Muskelskadans olika faser.

Här finns en vägledning till rehab under de olika faserna.

Vad händer med muskelskador som inte blir sydda?

Alltså vi vet ju inte, när det kommer till bäckenbotten. Rent kliniskt vet vi att det hör ihop med funktionsbortfall i de muskler som inte blir lagade. Men allt det här är ganska nya kunskaper ändå. Jag hittar en studie som publicerades 2006 med rubriken ”Second degree tears: to suture or not? A randomized controlled trial”. Alltså, för inte alltför länge sen kunde man alltså ställa sig frågan om det ens var nödvändigt att sy grad 2-bristningar. I den studien drog de dessutom slutsatsen att det inte spelade någon större roll…

Vad händer med en trasig muskel?

I axeln har vi ett gäng muskler som går av ibland. Om dessa muskler vet vi att om de får ”bara vara” så blir muskeln atrofierad och blir omvandlad till en slags fettväv. Man har i studier tagit biopsier (vävnadsprov) på dessa axelmuskler när man kirurgiskt lagat dem och sett att ju större skada, desto mer omvandlad blir den. Muskelatrofi innebär en gradvis krympning av muskelvävnaden till följd av inaktivitet eller sjukdom. När det gäller axelmusklerna har man kunnat se att kirurgisk lagning av musklerna delvis har kunnat stoppa atrofin och till viss del kunnat gå i regress. Det innebär alltså att axelmuskler till en viss del kan återfå funktion efter en lagning, även om det gått lång tid. När det gäller axelnmusklerna är rehabprocessen efter kirurgi väldigt viktig, eftersom man behöver belasta precis lagom för att stimulera läkning och tillväxt utan att överbelasta. Det finns dock studier som säger motsatsen, så även här vet vi väl inte helt hundra än. Djurstudier verkar mena på att efter 24 månader har muskelomvandlingen nått ett steady state.

Musklerna i bäckenbotten

Jag hittar en studie där man menar att atrofin i bäckenbotten inte är signifikant, men det gäller generellt efter vaginal förlossning och inte specifikt efter missade eller defektläkta muskelskador. Vad som skulle kunna göra att bäckenbottens muskler är mer unika än andra skelettmuskler är deras stödjande funktion, som i vissa fall är större än deras kontraktila funktion. Det vill säga att mycket av funktionen kan komma åter bara av att få anatomin återställd så att bäckenbottens supportfunktion blir bättre, även om musklerna inte nödvändigtvis är fullt funktionsdugliga muskler.

Det som också är annorlunda är bäckenbottens muskelfästesfunktion. När andra muskler fäster in mot ben, fäster bäckenbotten in i ett eget nav i perinealkroppen. Jag tänker mig att mycket av funktionsåterhämtningen sker genom att andra muskler får en förbättrad kontraktil förmåga, genom att deras stöd i perinealkroppen blir bättre, av att andra muskler blir lagade.

Vad jag tror

Jag skulle tro, att det optimala för missade eller defektläka muskler vore följande:

  • Identifiera misstänkta skador tidigt, gärna av fysioterapeut.
  • Påbörja rehab för att minimera muskelmasseförlust.
  • Invänta 12 månaders kroppsegen återhämtning, i slutet av den perioden få diagnos fastställd av läkare.
  • Få kirurgisk lagning av skadorna helst 13-14 månader efter förlossningen.
  • Om det redan passerat 24+ månader verkar det inte spela så stor roll om man väntar flera år ytterligare, rent muskelfysiologiskt.
  • Långvariga skador bör lagas innan klimakteriet, för att minimera krångel med läkning som kommer av låga östrogennivåer och sköra slemhinnor.

Men allt det här är min kvalificerade gissning.

Referens

Läsarfråga om framfall och långt krystskede

Ett inlägg på en lite längre fråga om framfall och långt krystskede

“Hej! Jag födde barn för ett år sedan, krystade i tre timmar. Hade tidigt efteråt besvär med hade skav och tyngdkänsla, och inkontinens.  Hos gyn har man konstaterat cystocele, grad 1 av 3. Fick rekommendation knip och östrogentillskott.

Kan krystandet under en förlossning leda till framfall?

Har följt alla råd från läkaren men har inte märkt något resultat. Nu är dottern ett år och jag har börjat löpträna, lugnt och försiktigt. Kanske läcker jag mer urin, men tyngdkänslan och skavet känns bättre. Det känns värt för mig, jag blir lycklig av löpningen.

Om jag upplever det så bra som nu, ska jag våga fortsätta, eller kan smällen komma senare?

Jag är så delad i detta, taggad på att löpningen känns bra, att jag mår bättre, men rädd att det kan gå åt helskotta.

Till nästa fråga- försvinner någonsin det framfall jag har? Eller måste jag leva med det resten av livet?

Kan krystandet under en förlossning leda till framfall?

Om du hade en omfattande sänkning och utsträckning av bäckenbotten redan under graviditeten kan risken vara större att du drabbas av buktande slidväggar eller framfall efter förlossningen.

Om du efter förlossningen har en större genital hiatus eller väldigt utsträckt eller skadad levator ani kan risken vara större att du drabbas av buktande slidväggar eller framfall efter förlossningen.

Sänkningen och utsträckningen av bäckenbotten från graviditet och förlossning kommer i de flesta fall (om du inte drabbats av någon muskelskada) ha återhämtat sig när det gått 12 månader efter förlossningen.

Det verkar som att ett långt krystskede i sig själv faktiskt inte ökar risken att drabbas av framfall. Men, det är ett ganska förenklat svar.

Ett långt krystskede är en riskfaktor för att drabbas av en levatorskada, och levatorskador är en riskfaktor för att drabbas av framfall.

Här kan du läsa mer om vad en levatorskada är.

Här kan du läsa mer om levatorskada och risk för framfall.

Kan du springa?

Om du blir lycklig av att springa och du upplever att din bäckenbotten håller för det, spring! Du hittar jättemycket bra och matnyttig information om du läser inläggen i kategorin ”Löpning” här på bloggen. Läs många av de senaste inläggen där!

Här är ett inlägg som kan vara bra:

Kvinnor med framfall kan springa

Kommer framfallet försvinna?

Det här kan jag omöjligt svara på. Det är faktiskt inte alltid så att framfallsymtom är statiska, de kan både gå upp och gå ner under livet. Din muskelstatus avgör litegrann hur prognosen är. Det är dock viktigt att veta att ett framfall inte är liksom en kategorisk defekt. Många kvinnor har någon grad av framfall utan att ens veta om det, och lider aldrig därav. Går de omkring med ”en tickande bomb”? Njä. Alltså, det är klart att har man symtom som är besvärliga, så är det jobbigt. Men om du kan leva bra, inte har några symtom och har fullgod livskvalitet är du liksom inte trasig så pass att du alltid behöver vara försiktig. Om frågan är ”Kommer jag behöva kirurgi?” är svaret: ja kanske. Men det beror mest på dina symtom och inte på hur det är rent anatomiskt.

Här finns bra läsning om behandling av framfall

Behandling för framfall

Symtomlindring för framfall

Styrketräning som behandling för framfall

Läsarfråga om framfall och långt krystskede

Det här blev ett ganska kort svar. Den ena anledningen till detta är att det redan finns spaltmeter att läsa om detta här på bloggen. Den andra anledningen är att helt individanpassade svar kan jag inte ge utan att göra en fysisk bedömning och också ha en massa annan information.

Referenser

Risk factors for anatomic pelvic organ prolapse at 6 weeks postpartum: a prospective observational study

Change in pelvic organ support during pregnancy and the first year postpartum: a longitudinal study

The contribution of the second stage of labor to pelvic floor dysfunction: a prospective cohort comparison of nulliparous women

Proctalgia, levator ani-syndrom och dyssynergi

Dagens inlägg kommer handla om tre specifika tillstånd som hör ihop med spasm i bäckenbotten och som ger smärta och besvär- Proctalgia, levator ani-syndrom och dyssynergi.

Proctalgia fugax

Proctalgia står för att smärtan finns kring ändtarmen och fugax står för något flyktigt. Tillståndet innebär en återkommande skarp men flyktig smärta som återkommer regelbundet, är lokaliserad till anus eller nedre delen av tarmen och varar i sekunder eller minuter. Det är ett tillstånd som ligger under begreppet levator ani-syndrom, som jag återkommer till nedan.

Smärtan uppstår plötsligt och är skärande och intensiv. Den orsakas av spasm eller kramp i bäckenbottens muskler eller ringmusklerna.

Tid och lokalisation

Det finns en mer långvarig variant av proctalgia fugax som ger smärta i ca 20 minuter, och mer ofta. Då gör det ofta ont mellan kramptillfällena och det finns också ofta en smärta vid tarmtömning. Det är här som gränsen över till levator ani-syndrom blir flytande. Det är samma muskler som är involverade, men tiden du har smärta skiljer sig åt. Vid fugax är smärtan kortvarig och flyktig. Vid levator ani-syndrom har du ett pågående smärttillstånd över längre tid.

Det skiljer sig också åt vad gäller lokalisering av smärtan. Proctalgia känns framförallt kring ändtarmen. Levator ani-syndrom känns oftare i ett större och mer utbrett område i hela bäckenbotten och kan stråla ut mot låren och rumpmusklerna.

Orsak och diagnos

Proctalgia fugax kan triggas av stress, oro. Ibland är sex en utlösande faktor, liksom förstoppning. Menstruation kan också trigga besvären.

Detta är en uteslutningsdiagnos. Det betyder att du ska söka vård och se att det inte är någon annan fysisk orsak till besvären i första hand. Saker som kan ge liknande symptom är bland annat hemorrojder, fissurer, abcesser och inflammatorisk tarmsjukdom. Innan du går till doktorn kan du försöka föra anteckningar om när kramperna kommer, hur länge de håller i och om du ser några triggande faktorer.

Behandling

Behandlingen går ut på att minska smärtan och obehaget. Ibland finns det läkemedel du kan få, men oftast är det inte något som behandlas annat än med receptfri smärtlindring, råd om tarmtömning och avslappningsövningar.

Levator ani syndrom

Levator ani är den stora muskelgruppen i bäckenbotten, den som lyfter och bär bäckenorganen och stänger till bäckenet. Detta är en slags överspänningstillstånd i bäckenbotten. Syndromet är mer förekommande hos kvinnor än hos män.

Tid och lokalisation

Symtomen smyger sig ofta på över tid, och smärtan är ofta värre efter ansträngning och bättre efter vila. Det är dock inte alltid så att smärtan blir bättre på natten. Huvudsymtomet är molvärk främst kring ändtarmen och svanskotan, men smärtan kan stråla i hela bäckenbotten och ut mot lår och rumpa. Överspänningen kan också göra att du får svårt att tömma blåsa och tarm och att sex känns obehagligt eller svårt. Tillståndet kan också trigga blåsan så att du upplever smärta i blåsan och frekventa trängningar.

Orsak och diagnos

Tillståndet kan uppkomma av många olika anledningar. Att regelbundet låta bli att gå på toaletten när man är nödig är en faktor. Att stå ut med smärta vid sex triggar också ofta levatorspasm. Tidigare förlossningsskador, trauma eller sexuella övergrepp är också bidragande. Andra närbelägna smärttillståndkan också leda till detta – IBS, endometrios eller interstitiell cystit är några. Även levator ani-syndrom är en uteslutningsdiagnos.

Behandling

Allt som du kan hitta här på bloggen som gäller överspänd bäckenbotten gäller även för levator ani-syndrom. Jag föreslår att du börjar här:

Egenvård för överspänd bäckenbotten

Bäckenbottendyssynergi

Bäckenbottens muskler är viktiga när vi ska bajsa. För många går det hela utan att man behöver tänka på det så mycket, men när själva tarmtömningen krånglar blir det ofta en jättestor grej. Dyssynergi är en störning av muskelsamordningen, vilket resulterar i okoordinerade och abrupta rörelser. I bäckenbotten kan det hända att bäckenbotten och ändtarmsmusklerna spänner sig när den istället borde slappna av. Då blir det jättesvårt att bajsa. Problemen kan uttrycka sig i att du inte riktigt känner att du är nödig, att det blir som att tarmen är för trång när du bajsar och att du inte kan tömma helt.

Tid och lokalisation

Det kan vara så att du har ett generellt utbrett levator ani-syndrom med generell smärta och med en extra dyssynergi vid tarmtömning som extra twist. Eller så har du kanske enbart dyssynergin, at bäckenbotten låser sig vid tarmtömning.

Orsak och diagnos

Orsaken är överspänning och bristande koordinering i bäckenbotten. Det finns en rad andra olika orsaker som yttrar sig som liknande svårigheter att tömma tarmen. Ett besök hos gyn kan vara en bra start om du är kvinna för att uteslut en rectocele. Diagnosen går att sätta som uteslutningsdiagnos men man kan också göra en defekografi (du får bajsa under röntgen) och en rad andra undersökningar.

Behandling

Om du har ett generellt spänningstillstånd i bäckenbotten är det klokt att börja där. Annars brukar behandlingen i första hand består av att optimera mat- och vätskeintag, gå direkt på första signal och minska stress. Du behöver ofta få en grundlig genomgång av anatomin och fysiologin och rådgivning kring sittställning och krystteknik. Räcker inte detta kan du via vården få hjälp med biofeedbackträning med elektrisk apparat, ballongtömningsträning och känselträning.

Här får du en massa bra råd om tarmtömning:

Förstoppning och tarmtömning

Tarmtömningstips

Proctalgia, levator ani-syndrom och dyssynergi

Dela gärna med dig av dina erfarenheter av proctalgia, levator ani-syndrom och dyssynergi i kommentarsfältet!

Amning och läkning

Ska göra en perineorafi och hör olika bud om amning och läkning. Jag förstår såklart att östrogenbrist kan vara negativt. Men när barnet är dryga året, mensen är tillbaka sedan flera månader (den kom första halvåret), slemhinnorna mår bra och man ammar lite då och då? Spelar det verkligen någon roll? Finns det ändå fördelar av att sluta helt? Jag vill inte sluta, men såklart inte äventyra resultatet heller. Finns det någon konsensus på området?

Läsarfråga

Hej och tack för din fråga

Nej, någon enkel konsensus har jag inte hittat. Jag har också uppfattat det som att de kirurger jag har gemensamma patienter med gör en individuell bedömning vid behov. Har haft patienter som haft kvar enstaka tillfällen av amning per dag som genomgått kirurgi, men då har det föregåtts av att man konstaterat att slemhinnorna ser välmående ut. Du ska få ett vidare resonemang – vi tar en lite vidare djupdykning i det här med östrogen, slemhinnor och kirurgi.

Vad är det här med östrogen?

Östrogen är ett könshormon som framförallt produceras i äggstockarna. Östrogen är med och styr menstruationscykeln och har en superstor roll under graviditeten. Vid amning har man väldigt låga nivåer av östrogen, på grund av at prolaktinet (hormon som är viktigt för amning) håller ägglossningen borta och östrogenniåverna låga. Man brukar säga att så länge man ammar ligger man högt på prolaktin och lågt på östrogen, men vi alla vet ju at det finns personer som ammar och har regelbunden mens. Det verkar vara så att det kräver ganska täta amningstillfällen och nattlig amning för att hålla östrogenet nere/mensen borta. Östrogenbrist ger sig ofta uttryck i torra slemhinnor i underlivet.

Torrhet i underlivet efter graviditet

I en studie av 832 nyförlösta personer uppgav 43 procent att de hade torrhet i underlivet 6 månader postpartum. Amning specifikt visade sig i samma studie vara kopplat till smärta vid samlag och minskat sexlust. Östrogen kan ha en viktig roll när det kommer till upphetsning eftersom det är med och styr blodflödet till genitalierna.

Östrogen i p-piller

Många p-piller innehåller östrogen. De vanligaste p-pillren är de som kallas ”kombinerade” och som innehåller både östrogen och gestagen. Länge har man bara rekommenderat gestagenpiller för ammande individer, men på senare tid har man kunnat se att även kombinerade p-piller är säkra för ammande/ammade barn. Däremot finns en ökad blodproppsrisk med östrogen-piller, så dessa ska man inte börja med alltför tidigt efter förlossningen (före 6 veckor postpartum).

Spelar amningen roll för återhämtningen efter graviditet?

Det verkar vara främst stunsen i slidväggarna och slemhinnornas fuktighet som påverkas av amning/östrogenbrist. En studie från 2020 på 119 nyförlösta kvinnor påvisade ingen skillnad vad gäller återhämtning av bäckenbottenfunktion hos kvinnor som ammade/inte ammade. Individer med framfall postpartum får ofta höra att symtomen kommer förbättras efter amningsslut. Det verkar i första hand vara tiden som ger den lindrande effekten, amning verkar inte bromsa återhämtningen så att det blir några effekter av amningen på längre sikt.

Undersökning

Utredning av torra slemhinnor görs av en vanlig gynekolog. Hen kommer titta och känna på slemhinnorna och undersöker vid behov östrogennivåerna, ifall orsaken till besvären är okänd. Amning och menopaus är ju kända orsaker till östrogenbrist och torra slemhinnor, så då behöver man inte utreda vidare. Behöver man behandla finns både receptfria och receptbelagda krämer samt östrogenringar.

Östrogenbrist och kirurgi

Det finns alltså inget som säger att det är omöjligt att operera en person med torra vaginala slemhinnor. Men om slemhinnorna är tunna, mindre elastiska och mer sköra har du inte en optimal förutsättning för en bra återhämtning. På så vis kan amning och läkning påverka varandra.

Torrhet i slidan efter kirurgi

Ärrvävnad i slidan fungerar inte lika optimalt som annan vävnad, och det kan vara så att slidans förmåga att hålla sig fuktig försämras kortvarigt. När ärret har läkt helt kan man smörja med mjukgörande kräm, östrogenkräm eller bara använda glidmedel vid införande av tamponger, fingrar eller vid sex. Det brukar sedan ge sig med tiden, ju mer ”moget” ärret är. Det kan ta lång tid, upp emot ett år.

Amning-mens-välmående slemhinnor

Spelar amningen verkligen någon roll om mensen är tillbaka och slemhinnorna mår bra? Är amning ändå en stoppkloss för kirurgi? Finns det fördelar att sluta helt, även om man inte vill sluta? Finns det någon konsensus?

Amning och läkning

Jag har inte hittat någon konsensus, eller ens någon medicinsk litteratur som tar upp frågan amning och läkning efter kirurgi. Jag tror att det fortfarande är

 1) ganska ovanligt att operera individer för defektläkta förlossningsskador så pass ”tidigt” efter förlossningen,  och

2) ganska ovanligt med långtidsamning

att forskningen inte har kunnat omfamna just detta riktigt än. Men min GISSNING är att välmående slemhinnor är det avgörande, inte amningen i sig.

Referenser

Vidare läsning på bakingbabies

Hur du påverkas av låga östrogenniåver

Omoperation av grad 2-bristning

Laga eller vänta?

Skada på rectovaginala fascian

Bäckenbotten och mens

Måste träning vara symtomfri?

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Bäckenbotten-och-träning-550x306.jpg

Måste träning vara symtomfri?

Får bäckenbotten aldrig säga någonting efter träning?

Min generella inställning till träning och bäckenbotten är så här:

  • Allt som känns okej, är okej.
  • Allt som inte känns okej, kan ändå vara okej om symtomen försvinner inom 24 timmar.
  • Känns det ändå inte okej, testa att halvera dosen (tid, sträcka för promenad, kg för lyft, antal repetitioner för övning osv). Håll den nivån (om den fungerar) i tre veckor, och öka sedan lite, lite grann.

Du kan inte gå från 0-100

Med bäckenbottenbesvär kan man aldrig hoppa från noll till hundra. Du kan inte vänta in den dagen så du vaknar och känner att kroppen är redo för en 5 kilometare eller ett styrkepass med skivstång. Är du inte där, behöver du ta dig dit. Gör en plan.

Gör en plan

Så här brukar jag visa mina patienter. Ta ett a4-papper och lägg det ner vågrätt. Längst upp till höger ritar eller skriver du dit du vill. ”Springa 5 km tre gånger i veckan”. ”Lyfta 50 kg i marklyft”.

Längst ner på vänster sida av pappret befinner du dig nu. Kanske utan att du vågar springa eller lyfta alls.

Nu sa du skapa en trappa/tidsaxel.

Du kanske ska vara på ditt mål om 6-12 månader, beroende på hur högt det är ställt.

Vad behöver du göra för att komma dit?

Räkna på en stegring från där du är idag och att du kommer kliva upp ett steg på trappan/tidsaxeln var tredje vecka. Gör stegringen konkret i kilo, km eller antal träningspass i veckan.

Det kommer garanterat komma tillfällen då trappstegen behöver bli mer än tre veckor långa. Ibland får man symtompåslag i mitten av sin resa. Ta det bara lugnt, gör stegringen ännu långsammare. Ofta kan man överkomma sina hinder då.

Jag kommer inte vidare!

En del märker på vägen att de faktiskt har nått ett tak. Det gick inte att springa mer än 7 km, sen kommer faktiskt symtomen. Jag har personligen upplevt att jag får värk i analsfinktrarna om jag pressar mig för mycket i styrketräning. Jag är för rädd om min sfinkterfunktion för att pressa förbi den punkten. Men har hittat en nivå där jag kan ligga strax under och ändå vara tillfreds.

Önskar du mer vägledning?

Att ta hjälp av en fysioterapeut brukar vara bra. Här hittar du fysioterapeuter inom kvinnors hälsa.

Här finns också mina webbkurser.

Läs fler inlägg i samma serie:

Löpning efter graviditet

Mår bäckenbotten dåligt av löpning?

Får man aldrig springa med svag bäckenbotten?

Bäckenbottensnäll löpteknik

Bör jag undvika tunga lyft?

Hur ska jag tänka om buktryck och svag bäckenbotten?

Hur blir man stark med svag bäckenbotten?

Måste träning vara symtomfri

Hur blir man stark med svag bäckenbotten?

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Bäckenbotten-och-träning-550x306.jpg

Hur blir man stark med svag bäckenbotten?

Hur gör man för att klara av styrketräning om bäckenbotten brukar säga ifrån?


I ett inlägg som kommer om några dagar ger jag mer konkreta tips på hur du faktiskt lägger upp en plan för stegring av belastning. Här kommer några grundläggande tankar om att bäckenbottenanpassa sin styrketräning.


Hur tränar du dig stark?


✳️ Utsätt dig för belastning. Träna, helt enkelt.


✳️ Variera utgångspositioner. När jag tränar personer med svag bäckenbotten växlar vi mellan liggande, stående, fyrfota, sidliggande och alla möjliga sorters positioner. Bara för att skapa belastning från olika håll, och låta olika delar av kroppen och bäckenbotten få återhämta sig mellan övningar.


✳️ Håll käkarna mjuka, andas fritt när du kan. Om du vill eller behöver ta i med ökat bruktryck kan du försöka sprida trycket i buken åt alla håll (360 grader) och att undvika att bara låta trycket gå ner mot bäckenbotten.


✳️ En del mår bra av att andas ut (pysa eller pusta) på momentet tyngsta del.


✳️Att spänna magen väldigt mycket, med en känsla av att vilja skona bäckenbotten, ger ofta motsatt effekt. Jobba med att vara PRECIS SÅ spänd om en övning eller rörelse kräver, absolut inget mer.


✳️ På samma sätt ska du inte tok-knipa under alla övningar, alltid. Det spär ofta på trötthetskänslan i bäckenbotten efter träningen, om du spänt bäckenbotten överdrivet hårt eller överdrivet länge. Bäckenbotten har en naturlig “range of motion”, den ska gå upp och ner litegrann med belastning.

✳️ Att vara trött i bäckenbotten efter träning är lika rimligt som att vara trött i biceps efter träning. Utvärdera din bäckenbotten-känsla först 24 timmar efter träningstillfället, så behöver du inte katastroftänka över exakt alla förnimmelser som bäckenbotten möjligen kan ge dig.

Vidare läsning på bakingbabies

Bäckenbottensäker träning

Konditionsträning som är snäll mot bäckenbotten

Bäckenbottensäker tyngdlyftning

Hur blir man stark med svag bäckenbotten?

Dela gärna med dig av egna tips och tankar i kommentarsfältet!

Läs fler inlägg i samma serie:

Löpning efter graviditet

Mår bäckenbotten dåligt av löpning?

Får man aldrig springa med svag bäckenbotten?

Bäckenbottensnäll löpteknik

Bör jag undvika tunga lyft?

Hur ska jag tänka om buktryck och svag bäckenbotten?

Hur blir man stark med svag bäckenbotten?

Måste träning vara symtomfri

Bör jag undvika tunga lyft?

Bör du som har svag eller skadad bäckenbotten alltid undvika tunga lyft?

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Bäckenbotten-och-träning-550x306.jpg

Undvik tunga lyft?

Jag började den här inläggs-sviten med att man inte kan ge råd till nyblivna mammor eller personer med skadad bäckenbotten att inte lyfta tungt. Livet kommer innebära tunga och repetitiva lyft. Säg det till en mamma som står med en gråtande tvååring, en tung springcykel och en fullastad matkasse i handen. Ni hör ju, det är helt världsfrånvänt att säga att mammor inte ska lyfta och bära tungt. Jag har också skrivit ett inlägg på bloggen tidigare där jag tagit upp detta med vad ett tungt lyft ens är, det hittar du här: Bäckenbottensäker tyngdlyftning

Håll dig stark och frisk

Att styrketräna och att hålla sig generellt stark är viktigt för många hälsoaspekter. Att vara stark kan också öka toleransen för vardagliga aktiviteter. Om jag är stark i resten av kroppen kanske 2 km med tvååring i ena armen och en springcykel i den andra inte är så jobbigt för min bäckenbotten.

Kroppen anpassar sig

Kroppen fungerar generellt så att den anpassar sig till tryck, drag och belastning. Vi vill ofta att dosen av belastning ska vara lite lagom tung och stegras långsamt. Överbelastning eller en hastig stegring/ökning är ju det som ofta orsakar skador och besvär hos idrottare och hos oss vanliga dödliga.

Undvika belastning blir bara dumt

Men om vi UNDVIKER all belastning kommer kroppen också svara med att bli svagare.

Har du en svag eller skadad bäckenbotten behöver du bli stark!

Bör jag undvika tunga lyft?

Jag kommer återkomma i flera poster om hur du ska resonera kring buktryck och hur man blir stark, trots en svag bäckenbotten.

Det finns en hel del “å ena sidan, å andra sidan” resonemang på detta spår. All tung träning är hellre inte friskvård för bäckenbotten. Jag rekommenderar vidare läsning för dig som är intresserad!

Vidare läsning på bakingbabies

Kvinnor med framfall kan hoppa, lyfta och springa

Är all träning alltid bra?

Varför kan det vara dåligt att belasta bäckenbotten för tungt?

Läs fler inlägg i samma serie:

Löpning efter graviditet

Mår bäckenbotten dåligt av löpning?

Får man aldrig springa med svag bäckenbotten?

Bäckenbottensnäll löpteknik

Bör jag undvika tunga lyft?

Hur ska jag tänka om buktryck och svag bäckenbotten?

Hur blir man stark med svag bäckenbotten?

Måste träning vara symtomfri

Bäckenbottensnäll löpteknik

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Bäckenbotten-och-träning-550x306.jpg

Bäckenbottensnäll löpteknik

Kan man springa mer eller mindre snällt för bäckenbotten?

Ja!

Jag skrev i ett tidigare inlägg om att det dels är buktrycket som uppstår vid löpning, och dels är stötarna från när foten slår i marken, som är utmanande för bäckenbotten. Kan vi påverka dessa? Delvis i alla fall!

Mjuk mage

När det gäller buktrycket kan du försöka att vara så mjuk i magen som möjligt. Undvik att försöka aktivt hålla in eller spänna magen när du springer. Här gäller riktlinjen ”tension to task”. Löpning i sig kommer kräva aktivitet i bålmusklerna. Du behöver dem, men du ska inte spänna dem mer än absolut nödvändigt. Det är också ofta fördelaktigt att ha en mjuk roterande medrörelse i bålen när man springer.

Rotera bålen

Ett knep som jag lärt mig av kollegor internationellt är att tänka att du har en klocka framför dig när du springer. När du tar fram vänster fot ska höger hand gå i riktning mot ”klockan 11”. När du tar fram höger fot ska vänster hand gå mot ”klockan 1”.

Dämpning!

Att minska ”dunseffekten” kan du göra på många olika sätt. Min bestämda åsikt är att personer med bäckenbottenbesvär ska ha bra dämpade skor. Inga minimalistskor! Du kan också välja så mjukt underlag som möjligt. Jag har i princip bara asfaltsvägar runt där vi bor, men där det går springer jag ofta i gruset precis bredvid.

Välj uppförsbacke

För en del blir stötarna också mindre besvärliga i uppförsbackar. Det gör att en del som inte kan springa långt, eftersom bäckenbotten inte är så uthållig, ändå kan träna svinjobbiga/härlig backintervaller. Spring upp och gå ner för backen.

Spring fult!

Om du bildgooglar löpare kommer det upp svinsnygga människor som springer med upprätt hållning och jättehögt uppdragna ben. Den sortens löpning ger ofta väldigt långa steg, och kraftiga stötar. Vi vanliga dödliga mår ganska bra av att lufsa, med ganska låg benföring och med många, korta löpsteg. Att ta många steg per minut är bra!

Bäckenbottensnäll löpteknik

Dela med dig av dina tips och tankar i kommentarsfältet

Läs fler inlägg i samma serie:

Löpning efter graviditet

Mår bäckenbotten dåligt av löpning?

Får man aldrig springa med svag bäckenbotten?

Bäckenbottensnäll löpteknik

Bör jag undvika tunga lyft?

Hur ska jag tänka om buktryck och svag bäckenbotten?

Hur blir man stark med svag bäckenbotten?

Måste träning vara symtomfri

Integritets Preferens
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.