Kategori: Bäckenbottendysfunktion

I den här kategorin samlas inlägg som handlar om bäckenbotten och dess funktioner och dysfunktioner.

Bäckenbottens funktion handlar kortfattat om att hålla inne och släppa ut saker, vid olika tillfällen och när det bäst lämpar sig. Den ska kunna hjälpa till att hålla in kiss, bajs och gaser. Den ska också kunna slappna av och vara en huvudaktör när du har sex.

I den här kategorin hittar du inlägg om inkontinens, framfall, samliv och överspänning och smärta.

Bäckensmärta och bäckenbotten

Bäckensmärta och bäckenbotten. Graviditetsrelaterad bäckensmärta är alltså samma sak som det som man förr kallade foglossning.

Två läsarfrågor om bäckensmärta och om överspänning i bäckenbotten

” Jag har 15 månader efter andra barnet fortfarande problem efter foglossning. Har ont över blygdbenet, på sidorna av blygdbenet, ”undertill” (bäckenbotten?) precis var insidan av låren möter bäckenbotten samt svanskotan. Kan bara gå kortare sträckor. Vad är det egentligen som gör ont i bäckenbotten där vid insidan av låren måntro? Muskler? Ligament? Där börjar det värka och kan hugga till om jag rör på mig för mycket. Där knakade det också hemskt när jag var gravid. Smärtan i svanskotan kom först efter förlossning.

Läsarfråga

”För 9 månader sedan födde jag vårt första barn med ett planerat snitt. Slapp foglossning och mådde bra under graviditeten. Allt gick bra och jag tycker att jag ”fått med mig kroppen” på att vilja börja träna igen. Jag har varit noggrann med bäckenbottenövningar och har tränat med både fysioterapeut och en pt som ska vara duktig på postpartum-träning. Men.. vareviga gång jag kniper och /eller kopplar på bäckenbottenmusklerna så får jag så infernaliskt ont i svanskotan. Jag har fått höra att detta nog ska gå över men det gör det verkligen inte. Det blir inte ens bättre. Jag tänker på min hållning och hur jag sitter för att inte belasta svanskotan men har ändå så ont. Har du någon uppfattning om vad det kan vara som ger sån smärta.”

Läsarfråga

Svar till första frågan

Jag vill till att börja med hänvisa till en  serie om bäckensmärta efter förlossning. Där tror jag att det finns mycket bra input till den första frågeställaren.

Behövs en bedömning

Det här är frågor  som är svåra att svara på utan att jag själv gjort en bedömning, så det bästa svaret får du om du faktiskt bokar tid hos en fysioterapeut som kan klämma och känna på dig!

Svar till andra frågan

Min gissning är att bäckenbottens muskler som fäster vid svanskotan drar i den och provocerar en rörelse som ger smärta. Jag skulle därför rekommendera att du söker upp någon som gör en bedömning av din bäckenbotten. Är den generellt för spänd så kanske du överhuvudtaget inte ska knipa just nu, utan fokusera på avslappning och sänkning av bäckenbotten snarare än knip. Om det istället är ett problem i just svanskotan så kan bäckenbottenträning vara bra för att öka blodcirkulationen i området, men då tror jag att du ska försöka hitta en spänningsnivå som ändå känns smärtfri.

I det sista inlägget i ovan nämnda serie så skrev jag även om överspänd bäckenbotten. Om du har en överspänd bäckenbotten rekommenderar jag inte knipövningar utan istället avslappning, egenmassage och andra åtgärder. Tips på dessa hittar du här:

Egenvård vid överspänd bäckenbotten

Här finns läsning om smärta i svanskotan:

Boka in ett besök hos en fysioterapeut är min rekommendation! Oftast hittar du bra hjälp om du ringer runt till de fysioterapimottagningar som finns i din närhet och frågar efter någon som jobbar med kvinnohälsa, bäckenbotten eller svanskotor!

Kvarvarande bäckensmärta och bäckenbotten

En annan aspekt är att man i en ny studie har sett att individer med kvarvarande bäckensmärta i större utsträckning har nedsatt spänningsgrad i bäckenbotten. De kan även kan ha bukväggsdiastas i större utsträckning än personer som tillfrisknar från sin graviditetsrelaterade bäckensmärta direkt efter graviditeten. Här kan alltså generell bäckenbottenrehab och även bålstyrka spela roll för att återfå funktion och få mindre smärta.

Tankar, erfarenheter och vidare funderingar? Dela gärna med dig!

Referens

The Association between Postpartum Pelvic Girdle Pain and Pelvic Floor Muscle Function, Diastasis Recti and Psychological Factors-A Matched Case-Control Study

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

REKLAM/TIPS

Kursen ”Bli fri från smärta och överspänning” är en webbkurs på 6 månader som riktar sig till dig med smärtor och besvär i bäckenbottenområdet . Jag har också webbkurser som mer är riktad för dig som har svag bäckenbotten eller är nyförlöst. Alla kurser är anpassade för din med kvarvarande bäckensmärta.

Läs mer här: Webbkurser

Överspänd bäckenbotten och förlossningar

Överspänd bäckenbotten och förlossningar

Bäckenbotten, anspänningsgrad och förlossning

”Stämmer det att risken för skador på bäckenbotten under förlossning om man spänner sig? Skulle pundendusblockad eller EDA kunna minska risken för skada”

”Kan man knipträna sig till en för spänd bäckenbotten?”

”Varför blir överspänd muskler svaga?”

”Har någon med överspänd bäckenbotten ökad risk att skadas vid förlossning?”

Det trillar med regelbundenhet in frågor som dessa, och jag tänkte samla dem och ge ett så enkelt och tydligt svar jag kan.

Stämmer det att risken för skador på bäckenbotten under förlossning om man spänner sig?

affection baby birth black and white

Skulle pundendusblockad eller EDA kunna minska risken för skada?

Att smärtlindra bäckenbotten med pundendusnervblockad  är en metod som man använder under och efter vaginala förlossningar och vid mindre operationer. Bäckenbottens hela känselinput kommer från pundendusnerven, vilken kommer ut från korsbenet. Nerven grenar sedan ut sig till klitoris, bäckenbottenmusklerna, blygdläpparna, vaginalöppningen, mellangården och analsfinktrarna. En blockering av nerven gör att varken motoriska eller sensoriska signaler går fram. Metoden kan därför användas vid förlossningens senare steg för att lindra smärtan eller för att hjälpa bäckenbotten att slappna av. Det tar ungefär 5-10 minuter innan man uppnår full effekt och lindringen håller sedan i 20-60 minuter.

En möjlig komplikation

En komplikation av blockaden kan vara att krystfasen blir längre eftersom kvinnan kan ha svårt att trycka på med bäckenbotten. Det finns dock studier som tyder på att både pudendusblockader och epiduraler kan verka skyddande mot levator ani-skador. Detta talar för att en smärtlindrings-inducerad avslappning i bäckenbotten kan öka tåligheten för passiv stretch, och därför skydda mot skada. Epiduraler har i äldre studier visats ökar risken för att man kommer behöva använda sugklocka (och därmed sekundärt kunna öka risken för förlossningsskador), men nyare studier verkar inte längre påvisa samma samband.

Det kan handla om utveckling av både sammansättning av läkemedlet och nyare teknik. Ifall epidural bidrar mer utdraget förlossningsförlopp vet vi fortfarande inte riktigt. Det kan ju vara så att födande som har långdragna förloppp i större utsträckning får epiduraler, för att de ska orka med.

Man ska förstås göra en vettig analys av förloppet, behovet, individens önskemål och möjliga risker med epiduralen. Precis som med alla andra insatser.

Något som är intressant i sammanhanget är det  kommersiellt tillgängliga redskapet ”epi no” eller ”ani ball” som man kan använda för att töja ut vagina de sista veckorna av en graviditet. Forskningen är trevande kring detta, och absolut inte samstämmig. Jag själv skrev ett förhållandevis kritiskt inlägg om ämnet här. Men en del tänker  att en uttöjning av bäckenbotten innan förlossning hjälper till och minskar risken för skada.

Knipträna sig till en för spänd bäckenbotten? Varför blir överspända muskler svaga?

Här vill jag ta avstamp i lite teori kring spända muskler och tonus. Tonus är begreppet vi använder för anspänningsgrad i muskler i vila, och hyper- och hypotonus anger en över eller underspänning. Hypertonus är normalt ett sjukligt tillstånd som vi använder mest i sammanhang som har att göra med neurologisk sjukdom, där nervsystemets styrning av musklernas grundspänning  är felaktig. Detta ses hos Parkinson-patienter som får kugghjulsliknande rörlighet eller hos personer med cerebral pares som får spastisk och ofrivilliga rörelser.

Bäckenbottens överanspänning är inte alls neurologiskt betingad på samma sätt hos de allra flesta, utan handlar mer om en överaktivitet i musklerna som är omedvetet viljemässig. I en fysioterapeutisk vardag benämner vi ofta muskler som överspända, förkortade, strama  och ibland överaktiva. Det behöver inte vara alls samma sak. En bäckenbotten som är överspänd är ofta aktivt spänd, medan strama muskler på lårets baksida mer är för korta och gör ont vid stretch.

Om tonus har att göra med muskelns anspänningsgrad i vila, har ”stramhet” mer att göra med muskelns passiva längd. En muskel med normalt tonus har en lagom anspänningsgrad i vila och kan viljemässigt spänna sig på en adekvat nivå anspänning efter den aktuella aktiviteten.  Du kan alltså tala om för din muskel att ”starta” och ”stoppa”, med en adekvat kraft i den aktuella aktiviteten. För högt tonus medför att din muskel kanske varken kan ”starta” eller ”stoppa” i och med att den redan håller på att jobba för fullt, även om du är i vila. Och eftersom den kör på ständigt, kanske den heller inte har något utrymme att anpassa sin spänningsgrad till aktiviteten du sysslar med.

Tonus

Hos en frisk person med ett välfungerande nervsystem (dvs de flesta av oss) bör bäckenbottens vilotonus vara avslappnat i liggande läge, med en viss låggradig grundaktivering så snart vi sätter eller ställer oss upp, och en mer höggradig anspänning när vi gör något mer högintensivt.

Hos personer med smärttillstånd, som har varit med om smärtsamma samlag eller av annan mer eller mindre känd orsak kan bäckenbottne liksom ”haka upp sig” på att stänga till alla kroppsöppningar. Ständigt och jämt. Då blir det en höggradig anspänning när det inte är adekvat att ha en sådan, utan de kanske finns både i vila och som grundaktivering.

Bildresultat för bakingbabies överspänning

Överspänd bäckenbotten

En överspänd bäckenbotten kan orsakas av en rad olika orsaker, ofta som ett försvar mot trauma eller smärta. Det händer också att vi inte kan veta om överspändheten är orsak eller verkan till ett smärttillstånd.

Om du aldrig släpper ner bäckenbotten mellan knipen, eller alltid går omkring med din bäckenbotten för högt anspänd, kan du ”knipa dig till en överspänd bäckenbotten”.

För att muskler ska fungera optimalt behöver de vara både starka och flexibla. En muskel som generellt är okej stark men överspänd kommer funktionellt sett att verka som en svag muskel. Flexibiliteten för att hantera buktrycksökning, lägesändringar och olika aktiviteter blir nedsatt så att muskeln inte reagerar på ett adekvat sätt. Därför kan en överspänd bäckenbotten ge upphov till viss inkontinens eller överdriven känsla av kissnödighet, svårt att tömma tarmen eller göra att samlag blir smärtsamma. Ibland är vaginism, vestibulit och vulvodyni åkommor som hör ihop med ett för högt grundtonus i bäckenbotten, men det är ofta inte enda besväret.

En överspänd bäckenbotten behandlas inte i första hand med knipövningar, utan med avslappning och ibland manuella behandlingar för att öka förmågan att reglera ner spänningen i bäckenbotten. 

Överspänd bäckenbotten ökad risk för skador?

Forskningsmässigt sett verkar det inte som att bäckenbottens styrka påverkar utfallet av förlossningen. Både kring myten att en ”stark bäckenbotten kan försvåra förlossningen” och studierna som gjorts, så tycker jag dock att det finns en viss begreppsförvirring. En stark bäckenbotten underlättar kanske förlossningen, men gör en stram/spänd bäckenbotten verkligen det? Varför skulle annars pundendusnerv-blockader minska risken för skador?

Att ha en stark bäckenbotten kan kanske antingen underlätta eller försvåra en förlossning. Bäckenbotten är den muskelplatta som lyfter ändtarmen, vagina och urinblåsan. När du föder måste musklerna i bäckenbotten slappna av, för att låta barnet passera genom vaginalkanalen. Att ha en stark bäckenbotten ger ingen motsättning mot att kunna slappna av under en förlossning. Men en överspänd bäckenbotten som du inte riktigt kan reglera ner spänningen i, kan möjligen försvåra.

Kvinnor med högre viloaktivitet i bäckenbotten kan få en längre krystfas än de som kan reglera ner spänningsgraden i bäckenbotten enligt den enda studie jag har hittat som fokuserat på just detta. Det finns en rad studier som inte påvisar något samband mellan en stark bäckenbotten och en svårare förlossning. Observera alltså att vi särskiljer mellan starka och överspända bäckenbottnar!

Det här är alltså ett långt resonemang men mycket få tydliga  svar.

  • Stämmer det att risken för skador på bäckenbotten under förlossning om man spänner sig? Jag tror att det är fördelaktigt att aktivt slappna av i bäckenbotten under förlossningen, ja.
  • Skulle pundendusblockad eller EDA kunna minska risken för skada? Ja, eventuellt kan smärtlindring minska risken för levatorskador.
  • Kan man knipträna sig till en för spänd bäckenbotten? Om du under en längre tid spänner din bäckenbotten alldeles för mycket, ja.
  • Varför blir överspänd muskler svaga? De blir funktionellt sett svaga på grund av att de är oflexibla.
  • Har någon med överspänd bäckenbotten ökad risk att skadas vid förlossning? Vi vet inte.

Berätta oändligt gärna hur du som läser tänker!!

Referenser

REKLAM/TIPS

Kursen ”Bli fri från smärta och överspänning” är en webbkurs på 6 månader som riktar sig till dig med smärtor och besvär i bäckenbottenområdet . Läs mer här: Webbkurser

Frågor om framfall

Samlade frågor om framfall och framfallsoperationer

Hur vanligt är det med framfallsoperationer på yngre människor och hur ska man hitta andra i samma situation (t ex forum etc) för man kan ju inte vara helt ensam om detta?

Jag kan inte hitta några exakta siffror på detta hos just yngre kvinnor, men jag träffar ju en del sådana kvinnor så helt ovanligt är det ju inte. Har för mig att totalt sett kommer var femte kvinna att genomgå en opereration för någon slags framfall. Det finns Facebookgrupper för detta, både på engelska och svenska. Den jag hittar när jag söker snabbt bara heter ”Pelvic Organ Prolapse Support (POPS), men jag har för mig att jag läst någonstans om att det finns någon svensk grupp också. Någon läsare som vet? I Facebookgruppen för Förlossningsskadade finns också ett bra gäng, både i antal (tyvärr) men bra framförallt pga trevliga och stöttande. 

Vad är de senaste metoderna och rönen kring operation av framfall, främst på lite yngre människor?

Jag vet inte exakt vilka rön som du frågar efter, men som jag förstår det så har historien gått ungefär som så:

  • Förr opererades framfallen med bara att sy ihop kroppsegen vävnad. Resultaten var halvbra.
  • Man testade då att använda kirurgisk mesh för att stadga upp slidväggarna med, men resultaten var nästan sämre då meshen började jazza runt och ge upphov till komplikationer
  • Vi verkar vara tillbaks till att man främst och oftast syr ihop kroppsegen vävnad. Men att tekniker, handhavande och också kunskaperna runt omkring gör operationerna mer lyckade idag än vad de var förr i tiden.

Bakre slidväggsframfall opereras i högre utsträckning på unga kvinnor, ofta tillsammans med att det lagas muskler och förstärks stödjevävnad i mellangården. Dessa lyckas ofta och blir hållbara. Främre slidväggsframfall väntar man gärna med så länge man kan, eftersom resultatet inte blir lika hållbart. Livmoderframfall kan man operera med flera olika tekniker på lite olika sätt beroende på hur läget är och åldern på individen. Mer om detta här.


Kirurgisk mesh

När man började operera med nätmaterial var det för att man hoppades på bättre hållbarhet. Amerikanska läkemedelsverket drog sedan in tillståndet för att dessa fick användas sedan en del patienter fick komplikationer med att nätet eroderade in i annan vävnad och gav upphov till funktionsnedsättning och smärta.

Komplikationer är vanligare när nät används vid framfallskirurgi än när man använder nät-liknande materal vid operationer för urininkontinens. I vissa fall finns idag inga andra alternativ än att antingen låta bli att operera helt eller använda nät, och då behöver du som patient får vara med och fatta beslutet. Min erfarenhet är att nät används sparsamt nuförtiden, och på goda grunder. Nyare studier visar också låg komplikationsnivå och nöjda patienter även vid nätkirurgi.

Utmaningen med att operera och ”bota” framfall

Till att börja med kan det vara en utmaning att hitta ”rätt kandidater” för operation. Graden av framfall behöver inte alltid stämma överens med de upplevda symtomen. Alltså man kan ha jättemycket symtom och litet framfall, eller inga symtom och ganska stort framfall. Framfallskirurgi syftar till att återställa bäckenorganen till sina ursprungliga positioner men också till att minska symtomen såklart. Det som avgör om operationen blir lyckad handlar om dina symtom, om du är nöjd och du inte fått några obehagliga biverningar. Det är inte alltid alla dessa parametrar går att uppfylla, men patientens symtom ska vara det viktigaste utfallsmåttet.

Frågor om tiden efter operation

Tiden efter operation, vad kan man vänta sig? Jag har hört flera olika saker och vet inte vad som stämmer (allt ifrån att jag aldrig mer kommer kunna lyfta något till att kunna springa igen).

Fysisk återhämtning efter operation? Har hört allt ifrån 1-2 veckor till 2 månader. Har småbarn hemma så lite orolig att inte kunna lyfta den lille alls på flera månader.

Att du har hört så olika beror helt enkelt på att det inte finns något generellt svar. Alla opererande läkare svarar olika, och alla kvinnors förutsättningar är dessutom individuella. Jag har skrivit dessa inlägg om tiden efter gynekologiska operationer, och jag har ”bestämt mig” att de är dessa råd jag utgår ifrån i brist på vetenskapligt grundade restriktioner.

Återgång till träning efter gynekologisk operation; teori

Träningstips efter gynekologisk operation

Där hittar ni det närmaste jag faktiskt kan svara vad du kan vänta dig av tiden efter operationen!

Tajmingen för operationen

Vet inte om du kan svara på detta men undrar varför läkarna har börjat rekommendera att operera framfall/förlossningsskador innan man skaffar fler barn? Tidigare var rekommendationen att skaffa alla barn först och sedan operera? Finns det någon forskning som tillkommit?Förstår ju att man opererar muskler som är sönder, men framfall?

Så som jag uppfattat det är det inte jättemycket beroende på ny forskning rent medicinskt sett som tillkommit. Jag tror däremot att det handlar om livskvalitet-begreppet och att det har framgått hur dåligt kvinnor kan må av detta. Livet ska inte hamna på paus bara för att du måste vänta på en framfallsoperation då du blir äldre.

Operation enbart på grund av patientens symtom

Det är möjligt att ha framfall och vara symtomfri, och då behöver du ju inte bli opererad. Istället kan man testa bäckenbottenträning, pessar/ringar och optimering av påverkansfaktorer som övervikt, rökning och förstoppning. Bäckenbottenträning kan minska symtomen från ett framfall, samt förebygga förvärrande men liksom inte ”fixa” framfallet.

Våga prata om det

Jag undrar också hur man ska prata om förlossningsskador eller som i mitt fall framfall och operation. Du är ju öppen med din men det har inte jag varit… Jag måste ju berätta på jobbet att jag ska vara borta 4-5 veckor och för min familj (inklusive litet och stort barn) vad sjutton berättar man?

Här tar jag gärna in alla kloka läsares svar. Jag har ju varit öppen med min skada från dag ett, och vet liksom inget annat. Men mitt råd, som jag förstår att alla inte pallar, det är att tänka ”hur skulle jag gjort om jag åkt skidor och dragit av massa grejer i ett knä?”. Då hade du ringt arbetsgivaren och berättat för vänner och kollegor att ”jag har skadat mig och kommer få opereras för detta inom kort, kommer vara fysiskt konvalecent i 4 veckor och kommer ta det lite lugnt”.

Jag fattar att det inte är så du kommer göra, och förespråkar kanske inte direkt det heller. Men så kan du tänka. När du börjar vara öppen och berätta så kommer du få sååå mycket erkännanden från andra, andra har också problem och en del har genomgått operationer och inte pratat om det. När jag blir osäker på hur jag ska prata om mina skador så tänker jag ”tillsammans är man mindre ensam”. För ensamma om det här, det är vi aldrig.

Referenser:

Hur påverkas bäckenbotten av sittande?

woman on online meeting

Att sitta ner är en slags balansakt. När vi sitter upprätt sitter vi på tre punkter – vänster sittbensknöl, höger sittbensknöl och svanskotan. Tänk dig som en tripod, som ett kamerastativ. Vi kan rullar framåt på sittbensknölarna och då minska trycket mot svanskotan. Vi kan också rulla bakåt och sitta mindre på svanskotans spets, men med mer belastning högre upp. Då behöver vi, för balansens skull, ha mycket mer kroppsvikt mot ett ryggstöd.

Bekvämt och avslappnat sittande innebär att du har en bra balans. Du har stöd för rygg och armar och en belastning som känns bra på de olika belastningspunkterna. Ett bra sittande är ganska avslappnat, och skapar ett idealiskt förhållande gällande längd och spänning i musklerna i kroppen.

Att sitta ansträngt eller att sitta ”på toppen av sittbensnölarna”, att sitta och knipa länge eller att sitta med ett långt och ensidigt tryck mot svanskotan är alla saker som är återkommande när jag utreder besvär i bäckenbotten hos patienter.

Mekaniskt tryck

Muskler har i normala fall en god blodcirkulation, och med det cirkulerande blodet kommer också nytt syre till musklerna. Om du har ett högt tryck mot en muskel under en längre tid kan det uppstå en lokal syrebrist. När du sitter länge kan du känna detta som ”träsmak i baken” kring sittbenen, svanskotan, korsbenet eller upp emot ländryggen beroende på var trycket finns.

Ett mekaniskt tryck kan eventuellt påverka muskelns längd- och spänningsförhållande så att muskeln får svårare att fungera optimalt. Den lokala syrebristen är också förknippad med smärta i vävnaden.

Pauser är viktiga

Jag brukar rekommendera en kort stående eller gående paus varje timme. Rent konkret tänker jag att man på kontorsjobb kan ansluta sig till en skrivare längre bort eller välja en kaffemaskin med något längre avstånd, om man har sådana valmöjligheter. I annat fall kan man välja att stå en stund under vissa möten eller gå ett litet extra varv innan man sätter sig vid sitt skrivbord efter ett avbrott.

Exakt hur du sitter kanske inte spelar så stor roll

Bäckenbotten är den muskulära hängmattan som utgör botten på bålen. Dessa muskler lyfter upp bukinnehållet men är också med och reglerar bålstabiliteten, buktrycket och kontinensen. När vi sitter vilar bäckenbotten ofta lite mot underlaget vi sitter på, men musklerna har ändå en grundaktivitet för att agera lyftande och som en reaktion på bålmusklernas aktivitet.

När jag lärde mig om ergonomi och sittande fanns det tydliga riktlinjer och en ganska svartvit uppfattning om vad som är rätt och fel gällande sittande. De senaste årens forskning har dock visat att det finns mycket lägre grad av samband mellan hållning och smärta. Vi tror inte längre att det finns ett ”rätt och fel” som passar alla. Däremot är just statiska positioner utan paus fortsatt ansett vara en anledning till att smärta uppstår.

Om du sitter på sätt som för dig inte blir så bra, kan musklerna i bäckenbotten anspännas så att de blir för korta och strama. Resultatet av sittande som skapar en onödig anspänning i bäckenbotten kan vara exempelvis smärta eller tät kissnödighetssignalering.

Sittpositioner och bäckenbotten

”Hållning” är på det sätt vi håller våra olika kroppsdelar i relation till varandra. ”Bra hållning” innebär att vi ger musklerna optimala förutsättningar för att göra sitt jobb. Vi vill ha muskler som är anspända när det behövs och avslappnade när det behövs. En anledning till att få ont är att använda en muskel låggradigt men under alldeles för lång tid. Säg att du behöver lyfta axlarna lite för högt för att nå till ett tangentbord som är icke optimalt placerat. Eller att du behöver sitta under lång tid utan ryggstöd alls.

När du sitter med en lagom balans på alla tre sittpunkterna och har lite ryggstöd har du ofta det som vi kallar ”neutral svank”. Man kan också ha utplanad svank och en förstärkt svank. När man i studier kollat på hur bäckenbotten reagerar på bäckenets olika positioner till följd av olika svank-stilar har man sett att extremerna, alltså ingen eller väldigt kraftig svank hör ihop med sämre reaktionsförmåga i bäckenbotten under hosta, krystning och annan belastning.

Hur hittar jag en bra position för mitt bäcken?

Testa där du sitter nu, rulla fram och tillbaks över sittbensknölarna. Du kan tippa bäckenet bakåt och framåt, men försök nu att landa någonstans i mitten. I detta läge kommer du känna en viss muskelaktivitet i bålen, men inte överdrivet. Testa där att slappna av så mycket som möjligt i bäckenbotten.

Sittande-positioner och bäckenbottenbesvär

I några studier om sittande och bäckenbottenaktivitet har man sett vissa skillnader hos kvinnor med och utan ansträngningsinkontinens. De som inte lider av inkontinens har visats ha högre muskelaktivitet i bäckenbotten även i vila jämfört med personer med inkontinens. Inkontinenta kvinnor har också visats en ”sämre” sittande hållning än kontinenta. Varför? Vi vet nog inte riktigt än. Kanske är det ett uttryck för generellt muskelsstatus? Om du är svag och uttröttbar i övriga kroppen, kanske bäckenbotten har samma status? Eller så är den generella hållningen ett tecken på emotionellt mående, något som kanske delvis hör ihop med bäckenbottenstatus? Det finns också tankar om att bäckenbottens muskler svarar på bålmusklernas aktivitet vid upprätt sittande. En icke-optimal ryggradskurvatur i stående med en förlust av svank och ökad rundning av bröstryggen har i andra studier visats ha ett samband med framfall. Om det är att hållningen ger en svag bäckenbotten som predisponerar för framfall, eller om det är en minskning av bäckenbottenfunktion och bålstabilitet som bidrar till försämrad hållning står fortfarande oklart.

Vad betyder detta?

I min kliniska vardag petar jag väldigt lite i mina patienters generella hållning, men om det är ett led i en annan problemlösning kommer vi prata om sittpositioner och då framförallt avslappnat sittande. Vikten av att ta pauser är också det jag lägger allra mest tonvikt vid.

Bra sittande?

När du sitter ihopsjunken och slappt kanske du får du en lägre aktivitet i bäckenbotten än när du sitter upprätt och aktivt. Det här innebär att för personer med svag bäckenbotten kan det vara bra träning att öva på aktivt sittande utan ryggstöd. Det innebär också att för den som har spänd och smärtande bäckenbotten kanske mer traditionellt ”slappt” sittande är bättre.

Förändringar i bäckenbottenaktivitet under olika positioner kan förklaras av det som samtidigt händer i bålen. När du sitter ihopsjunket och avslappnat kommer du ha minimalt med aktivitet i rygg- och magmuskler, och i förlängningen även mindre aktivitet i bäckenbotten.

När du ökar muskelaktiviteten i bålen genom att sitta upprätt och utan stöd kommer buktrycket att öka, och bäckenbotten anspännas som svar på detta.

Hur påverkas bäckenbotten av sittande?

Vi behöver motion och rörelse och om du jobbar med ett stillasittande jobb är det hjärt-kärlhälsa och benmassa du mest behöver ta hänsyn till. Du behöver lägga tid på att få upp pulsen och du behöver belasta skelettet, för att bibehålla hälsan på sikt. Med bäckenbottenfokus kan vi säga att stillasittande jobb är ganska skonsamma för den med svag bäckenbotten, men ofta triggande för den med spänd bäckenbotten. För att bäckenbotten ska behålla sin styrka över tid behöver den också belastas, så att tänka att det enbart är bäckenbottensnällt att ha en stillasittande livsstil är ett misstag.

Vad ska jag tänka på som tillbringar 8 timmar på kontorsstol?

Många ”duktiga flickor” har ett väldigt aktivt sittande där man sitter väldigt på ”toppen” av sittbensknölarna och med en onödigt hög grad av muskelaktivitet i bäckenbotten, rumpa och bålmuskler. Tänk på att du får, och behöver, sitta slappt och ”fult” med jämna mellanrum. Om du har ett bra, avslappnat sittande är det bättre, men alla som har kontorsjobb behöver ta pauser. En stående paus i timmen!

Referenser 

Abnormal spinal curvature and its relationship to pelvic organ prolapse.

Pelvic floor muscle activity in different sitting postures in continent and incontinent women.

Relationship between lower limb position and pelvic floor muscle surface electromyography activity in menopausal women: a prospective observational study.

Sit Up Straight: Time to Re-evaluate.

Sitting posture affects pelvic floor muscle activity in parous women: an observational study.

The role of lumbopelvic posture in pelvic floor muscle activation in continent women.

Vidare läsning hos bakingbabies:

Ont i svanskotan efter graviditet

A pain in the butt

Andning och bäckenbotten vid konditionsträning

Läsarfråga om andning och bäckenbotten vid konditionsträning

photo of woman jogging down stairs

”Jag har läst råd om att anpassa andningen till tunga lyft, för att vara snäll mot bäckenbotten. Nu lyfter jag inte så mycket tungt, men jag springer desto mer. Borde jag styra min andning under löpning eller annan konditionsträning, för att vara snäll mot bäckenbotten?”

Läsarfråga

Om bäckenbotten fungerar som den ska är det allra bäst att inte tänka på den alls. Det är så det ska vara, den ska bara finnas och tuffa på med sitt medan du lever på.

Om bäckenbotten inte riktigt verkar klara av det du gör, då kan det vara aktuellt med anpassningar. Att bäckenbotten verkar missnöjd med belastning märker du genom att du har läckage, smärta eller besvärande trötthet och tyngd under eller efter träningen. Och då behöver du kanske ta till någon strategi eller följa något råd. Jag återkommer till dem.

Grundläggande om andning och bäckenbotten

När du andas in sänks diafragman och då ökar trycket mot bukens väggar och ner mot bäckenbotten. När du andas ut åker diafragman upp igen, och då lyfts även bäckenbotten upp. Rörelse är millimeter-stor, men den finns och är adekvat. När du inte anstränger dig fysiskt sker in- och utandning helt automatiskt och utan att du tänker på det, men när du konditionstränar ökar andningsfrekvensen. Stötar och hopp kan belasta bäckenbotten, vilket är på ”minussidan” för bäckenbotten. De kraftiga utandningarna kan kanske stimulera en mer effektiv bäckenbottenkontraktion, vilket då kanske är på ”plussidan”. Betyder det här någonting? Borde man fokusera på andningen på något specifik sätt?

Bra andning?

Ja, finns det något extra bra sätt att andas under konditionsträning? Något vi fysioterapeuter ofta jobbar med är att andningen ska ha tillräckligt mycket plats. Andningsrörelsen går i 360 graders riktning och ska fylla ut hela bröstkorgen i alla riktningar. Om du känner att all andningsrörelse sker i magen och inte i bröstkorgen kan det vara en sak att jobba upp. Ofta kan man göra det genom att lägga händerna längs med bröstkorgens nedre del och liksom öva på att andas så att andningsrörelsen känns i hela händerna. Det här är något du kan träna på när du inte konditionstränar, för att sen njuta av effekten som förhoppningsvis stannar i kroppen.

Medan jag springer då?

När du springer eller konditionstränar på annat sätt kan du inte hålla koll exakt vart andningsrörelsen tar vägen. Men när du springer kan du försöka jobba med att ha mjuk mage, andas stora andetag, undvik att knipa med bäckenbotten och släpp onödiga spänningar i rumpa och insida lår. Troligen är detta fördelaktigt för att få stora effektiva och skonsamma medrörelser i buk och bäckenbotten.

Hela poängen med att konditionsträna är att släppa tanken fri

I alla fall är det så för mig. Att hålla på med en massa jox för att vara skonsam mot bäckenbotten känns mer ångest-triggande än frihets-alstrande. Jag förespråkar därför att du gör det du kan för att kunna släppa tanken på bäckenbotten medan du tränar. Att hålla på och försöka styra andningen är inte ett av de bästa sätten att optimera konditionsträningen för att bli bäckenbottensnäll.

Vad kan jag göra då?

Det viktigaste är att välja rätt konditionsaktivitet för din aktuella bäckenbottenstatus. Välj promenader om du är nyförlöst. Ge kroppen tid att läka och återhämta sig. Välj cykling om din bäckenbotten inte tål hopp eller stötar. Anpassa konditionspassets längd efter din aktuella uthållighet i bäckenbotten. Överskatta inte styrkan i din bäckenbotten. Vill du konditionsträna hårdare, längre eller stötigare – se om du kan möta upp det behovet med en starkare bäckenbotten med hjälp av bäckenbottenträning.

Mer läsning på bakingbabies.se

Löpning och överspänd bäckenbotten

Mår bäckenbotten dåligt av löpning?

Bäckenbotten arbetar inte ensam under löpning

Tema bäckenbotten och löpning

Är det någonsin okej att läcka urin vid tunga lyft?

a woman doing workout

En följdfråga till inlägget om min diskuterande utläggning om feminism och urinläckage vid tunga lyft är: Är det någonsin okej att läcka urin vid tunga lyft? Eller borde man alltid sträva efter att slippa det?

Jag är inte en person med korta svar och den frågan behöver besvaras med lite svängrum. Här kommer det!

Så här:

Det finns inga svartvita svar. Jag har absolut patienter jag kommer be att stanna upp och ändra något i sin träningsrutin, ifall de uppger att de läcker vid träning. Det finns också personer jag kommer göra en bedömning och säga att de kan köra på. Jag ska försöka ge två exempel på hur det kan se ut.

Johanna

Naturligtvis är Johanna en påhittad person och inte en riktig patient, men jag ska göra henne så verklig som möjligt. Johanna läcker urin, ganska mycket faktiskt. Hon läcker när hon tränar, men också då hon skyndar till förskolan, gör tyngre lyft hemma och när hon hostar och nyser. Hon upplever det som ett skämmigt problem och hon blir mycket ledsen när vi pratar om det.

Johanna har ett barn som är 4 och ett barn som är 4 månader. Läckagen fanns efter första barnet, försvann till stor del med tiden, förvärrades under graviditeten och är nu efter andra förlossningen ett större problem än tidigare.

I Johannas fall vill jag verkligen rekommendera henne att se över träning och vardag för att minska belastningen på bäckenbotten och läckaget. Grunden kommer bli bäckenbottenträning, men det räcker sällan helt. Vi behöver också hjälpas åt så att Johanna får bättre strategier för att lyfta, bära och koordinera bäckenbottens aktivitet med annan belastning.

Att undvika belastning och träning kan kännas lockande för Johanna, eftersom hon skäms så mycket och avskyr att använda trosskydd. Rent fysiologiskt är det helt fel väg att gå – hon blir då ”konserverad” i en muskulär svaghet och med eventuellt bristfälliga strategier för att lyfta, bära och röra på sig på ett sätt som är skonsamt för bäckenbotten. Jag skulle därför också tänka att generell styrketräning är en viktig del av hennes bäckenbottenrehab. Med vägledning av mig som behandlare, såklart.

Jaella

Jaella är tränar tungt och mycket och hennes urinläckage sker extremt sällan, och alltid vid mer utmanande pass. Det är när hon försöker öka vikter och motstånd eller då hon försöker pressa sina gränser lite extra. När hon landat på den nya nivån efter en stegring/ökning brukar kroppen acceptera läget, och då uppstår inga läckage vid den belastningen längre. Det finns också en gräns då Jaella springer, då hon efter en viss kilometer känner av att bäckenbotten blir något utmattad. Om hon råkar hosta eller nysa då, då kan hon råka läcka litegrann. I övrigt är allt bra, hon har inga andra symtom från bäckenbotten.

Läckagen kommer sig inte av att bäckenbotten är för svag, men i stunder då belastningen övergår dess kapacitet. Efter varje ökning verkar det som att bäckenbotten ”köper läget” och anpassar sin styrka och uthållighet till de nya förutsättningarna, efter några veckor eller så. Jag skulle ge Jaella informationen om att vi alla har någonslags ”tak” eller övre gräns. Vi vet inte i förväg var gränsen går, det är inte nödvändigtvis bättre att stanna långt under gränsen för att ha säkerhetsmarginaler. Men jag tror helt enkelt inte att de flesta bäckenbottnar tål oändliga stegringar av alla sorts träning. Men jag skulle alltså inte stoppat Jaella alls i dagsläget. Den dagen då Jaella märker att bäckenbotten inte vande sig vid den senaste stegringen eller det senaste tillägget i träning, utan att urinläckaget stannar kvar och inte försvinner – då hade jag också gett henne råd att stanna strax under den nivån. Men i övrigt skulle jag gett henne rådet att helt enkelt förbise mindre och övergående läckage.

Det jag menar med den svagaste länken

Som rehab-professionella råder vi ofta våra patienter att lyssna till kroppens svagaste länk, för det är ofta den som utgör en akilleshäl och innebär en skaderisk i framtiden. Man kan ha underfär samma tankesätt för smärta som urinläckage. Någon som söker en fysioterapeut för ett ständigt värkande knä kommer få råd om att ändra sina rörelsestrategier och få övningar som förhoppningsvis kan få bort smärtan. Någon som söker fysioterapeut för att ett knä värker till i samband med en stegring eller ökning av ett träningsprogram kommer få råd att lyssna på smärtan om den stannar, men om den är väldigt kortvarig och kommer vid specifika, men enstaka, tillfällen kanske det inte är så jättemycket som behöver göras.

Vad kan jag göra själv?

Att lyssna på kroppen är det mesta grundläggande rådet jag brukar ge. Hur kroppen reagerar på en aktivitet ger oss väldigt mycket viktig information. Påkallar kroppen en förändring, ge den det. Det lämpligaste brukar vara att ändra strategier, inte att sluta helt.

Vad ska jag lyssna efter då?

Det vanligaste jag uppmanar mina patienter att lyssna på kroppen om är:

  • Urinläckage
  • Smärta
  • Trötthet och tyngd i bäckenbotten
  • Bukväggsobehag vid diastas

Och på vilket sätt kan jag ändra mina strategier?

Ofta ger själva inlyssnandet på kroppen en ledtråd till vilka aktiviteter som behöver anpassas. Några tips jag brukar ge är följande:

  • Testa samma övning med en lättare vikt
  • Testa färre repetitioner av samma övning
  • Be någon kolla din teknik i utförandet av övningen
  • Testa ett alternativt utförande, vilket som helst. Ibland passar olika sätt oss olika bra.
  • Spänn precis de muskler du måste för att utföra övningen, inte ett dugg mer.
  • Andas flytande under hela övningen
  • Håll dig till de övningar som är symtomfria medan du håller på och bygger upp styrka och teknik

Är det någonsin okej att läcka urin vid tunga lyft?

Hoppas att det här svaret var nyanserat och begripligt. Ställ gärna följdfrågor i kommentarsfältet så ska jag göra mitt bästa för att svara!

Tips!

Meja Kvinnohälsa där jag jobbar finns förutom mig själv och Emma som är specialister inom kvinnors hälsa, även en PT och en kollega som är specialist i idrottsmedicin (med flera!). Behöver du hjälp med besvär som härrör till bäckenbotten och träning kan du få hjälp av oss fysioterapeuter, och behöver du bara vägledning till tyngre eller spännande träning som ändå är klok och hänsynstagande till bäckenbotten så finns vår PT.

Mina webbkurser är inte anpassade för dig om ligger på en hög nivå med tyngre träning, men om du vill ta de första stegen för att komma dit är de en bra början. Mer om dem här!

Bäckenbottenträningsstolen – funkar den?

Läsarfråga om bäckenbottenträningsstolen – funkar den?

red lightning flashing on black sky

Hej! Jag har sett reklam på Facebook för ett företag (Emsella) som säljer behandling mot urininkontinens och framfall, där man sitter på en slags stol och får en behandling som riktar sig mot bäckenbotten. Det kostar 15 000 kr för sex behandlingar och går inte att få via offentliga vården. Vet du något om detta?

Läsarfråga

Hej och tack för frågan!

Jag har sett reklamen och den har också diskuterats i fysio-kretsar. Jag har dock inte haft anledning att läsa på förrän nu. Produkten heter Emsella och jag förstår att det är väldigt svårt för en lekman att förstå produkten och värdera trovärdigheten.

Hur är den tänkt att fungera?

Man menar på att den här produkten ger en slags bäckenbottenträning – allt medan du sitter fullt påklädd på stolen. Behandlingssessionen tar ungefär en halvtimme och på denna tid ska maskinen ha skapar tiotusentals knip-liknande sammandragningar i bäckenbotten. Det sägs fungera genom en elektromagnetisk teknik. Man menar på att behandlingen återställer den neuromuskulära kontrollen och att musklerna kan återfå styrka och funktion. På så sätt tänker man att man kan behandla urininkontinens och framfall.

Rent tekniskt  – vad händer?

Det här är lite svårt att förstå. Man liknar den elktromagnetiska strålningen vid den som kroppen utsätts för vid en MR. Men vid en MR sker inga muskelkontraktioner på det sättet. Det sägs att man kan känna en mild stickande känsla när musklerna i bäckenbotten drar ihop sig. Det ska inte vara smärtsamt och man ska kunna sitta bekvämt under hela behandlingen.

Det går heller inte riktigt att förstå tekniken i det här sammanhanget. Vi har andra sorters tekniska lösningar för att skapa sammandragningar i muskler, exempelvis vid lågfrekvent TENS. Den här metoden är inte särskilt känd och man beskriver det som att det elektromagnetiska fältet passerar genom den neuromuskulära vävnaden och initierar aktionspotentialer. Dessa skapar sammandragningar i muskeln.

Fungerar det verkligen?

Här får du nog svar beroende på vem du frågar. De flesta av oss som jobbar med legitimationsyrken inom sjukvården brukar skeptiskt tänka ”känns det för bra för att vara sant, är det troligen det också”. Förespråkarna för produkten menar naturligtvis att det fungerar, och man har också några studier som pekar på goda resultat.

Räknar man på det verkar behandlingen motsvara ca 7 knip i sekunden, vilket känns som en helt orimlig siffra. Det tar ofta tid för en muskel att alstra kraft, så de här knipen kan rimligen inte bli särskilt kraftfulla. När det gäller generell muskel-/träningsfysiologi så vet vi att man ofta behöver trötta ut en muskel för att stimulera en styrkeökning. Om du inte känner av att du tränar är det generellt osannolikt att sammandragningen i muskeln är tillräckligt omfattande för att stimulera en styrke-/volymökning.

Man menar också på att behandlingen ska ske två gånger i veckan i tre veckor, med 6 behandlingar totalt. Den tiden är alltför kort för att faktiskt hinna se en effekt vad gäller muskeltillväxt. Fungerar behandlingen så måste  effekten rimligen bero på något helt annat än faktisk ”muskelträning”.

För vem är behandlingen aktuell?

De som använder produkten marknadsför den främst för den som har ansträngningsinkontinens. Men de säger dock att man bör ha hela muskler i bäckenbotten för att den ska fungera. Vem som helst kan köpa maskinen och den finns oftast på typ skönhetssalonger eller hos privatpraktiserande och mer alternativa vårdgivare. Därför kan du heller inte vara garanterad en undersökning inför behandlingen, där man ser om dina muskler är hela.

Det finns studier som påvisar resultat?

Ja, och det är svårt med dessa studier. Bland annat har studiedeltagarna i en av studierna betalat för behandlingarna, dock med rabatt. Det här sätter ner trovärdigheten för resultatet ganska kraftigt. Om man står i tacksamhetsskuld till någon som gett en dyr behandling billigt finns nog en risk att man också uppger en större symtomlindring än vad som skedde i verkligheten. Man har också inte testat faktiskt testat resultat på bäckenbottenstyrka eller kontinensfunktion, utan bara bett deltagarna skatta sin upplevelse av symtom. Studierna saknas också kontrollgrupp och har kort uppföljningsperiod. Helt enkelt så håller inte dessa studier måttet på något sätt, för att visa att behandlingen är god nog. Det finns studier där man jämfört elektromagnetisk strålning med annan teknik för muskelstimulering och där man dragit slutsatsen att den elektromagnetiska strålningen visar bättre resultat på bäckenbottenfunktionen. Men även här finns metodbrister i studien som tar ner resultatens trovärdighet.

Är det bra eller dåligt?

Ja, säg det? Skulle omfattande forskning med tiden visa att man hittat ett nytt sätt att stärka upp bäckenbotten utan att behöva lägga tid på tråkiga knipövningar så är jag den första som kommer ställa mig upp och applådera. Det finns verkligen ingen tråkigare rehab än knipövningar. Som det är nu så har vi fortfarande vetenskaplig grund för att vanlig, hederlig, tråkig bäckenbottenträning är det mest effektiva för att stärka upp bäckenbottens muskler.

Men som det är nu är det här en behandling med tveksam förklaringsmodell och evidensgrad, en behandling som också är mycket dyr. Fördelen är att den är biverkningsfri och icke invasiv, och det kan vara värt mycket. Men i dagsläget skulle jag inte rekommendera någon patient att ge sig på den här behandlingen, om det inte är en patient för vilken en utgift på 15 000 kr inte är särskilt mycket pengar. Har man råd och är beredd att testa på vinst och förlust, så kanske det känns rimligt?

Referenser

Safety and Efficacy of a Non‐Invasive High‐Intensity Focused Electromagnetic Field (HIFEM) Device for Treatment of Urinary Incontinence and Enhancement of Quality of Life

Electromyographic Evaluation of the Pelvic Muscles Activity After High-Intensity Focused Electromagnetic Procedure and Electrical Stimulation in Women With Pelvic Floor Dysfunction

Mer läsning om annan teknisk utrustning för att träna bäckenbotten finns här: EMG och biofeedback.

Vibrationer i underlivet

Läsarfråga om vibrationer i underlivet:

Jag födde mitt första barn 2010. Vaginal förlossning med sugklocka, fick en grad 4 bristning.  Hade inga symtom efter det. Födde andra barnet med snitt 2014, allt gick bra. Födde vaginalt igen 2021 och fick en bristning grad 3b. Efter det har jag fått besvär som känns som vibrationer. När jag är igång känns det inte, men när jag stannar till efter rörelse vibrerar det i bäckenbotten. Har fått råd om avslappningsövningar och det har hjälpt. Nu är jag gravid igen och är rädd att vibrationerna ska bli värre igen. Det är säkert lite psykiskt, för det blir värre om jag tänker på det.

Jag är också osäker på om jag ska knipa aktivt när jag rör mig. Kniper bäckenbotten automatiskt om jag lyfter och bär, eller måste jag knipa aktivt? Jag har inga inkontinensproblem.

  • Hur gör man för att få med sig bäckenbotten automatiskt och slipper tänka på den?
  • Vad kan jag göra när det känns som att den vibrerar?
  • Kommer det bli värre under den här graviditeten?
  • Kan jag bli besvärsfri sedan, tror du?

Hej och tack för dina frågor!

Angående bäckenbottens automatiska svar vid belastning har jag svarat på en liknande fråga här:

Kan jag slippa knipa aktivt vid skratt?

Svar på frågorna om huruvida du ska knipa aktivt när du belastar kroppen finns här:

Ska man knipa när man tränar?

Om jag får gissa att du kanske är överspänd i bäckenbotten, så kan du också följa råden och resonemanget här:

Överspänd bäckenbotten och träning

Du får gärna läsa där och återkomma i kommentarsfältet här om det är något du inte upplevde att du fick svar på genom läsningen via dessa länkar.

Vibrationer i bäckenbotten

Jag förstår att den vibrerande känslan i underlivet är både obehaglig och stressande. Faktum är att det inte är ett särskilt ovanligt fenomen. Vibrationerna brukar komma och gå och kan variera allt ifrån en mild irritation till en kraftigt smärtande kramp. Jag utgår nu ifrån att du blivit undersökt och att man uteslutit andra orsaker,  sjukdomar och så vidare. Den vanligaste orsaken är kramper i bäckenbotten, som ger en känsla av vibrationer. Det är möjligt att oro, ångest och stress kan trigga muskelkramper i bäckenbotten. Här kan det ju bli lite av en ond cirkel – du har muskelkramper och du blir stressad av det, och så förvärras kanske kramperna.

Vad gör man åt det?

Du har redan märkt att avslappningsövningar hjälper, så jag gissar att du har en spänd bäckenbotten som mår bra av att slappna av med. Från dina frågor om när och hur och var du ska knipa gissar jag också att du helt enkelt kniper för mycket, och för ofta. Utan att ha undersökt dig kan jag såklart inte säga något med någon säkerhet alls, men om jag var du skulle jag testa att i första hand även i fortsättningen bör lägga mest krut på avslappningsövningar för bäckenbotten. Det finns en variation av övningar och andra åtgärder som också kan behövas. Här hittar du en mer info:

Åtgärder vid överspänd bäckenbotten

Precis vid tillfället för vibrationerna kan jag tänka mig att det bästa är att försöka slappna av i bäckenbotten och ägna dig åt lugna tankar om att det kommer gå över.

Men vad ÄR själva vibrationerna då?

Vi vet nog inte riktigt än, men en teori är att det är ryckningar i bäckenbottens muskler när de ska försöka gå mellan att vara automatiskt spända (vid aktivitet) till mer avslappnade (vid inaktivitet). Jag skulle gissa att om du ”stökar till” bäckenbottens eget automatiska arbete genom att spänna viljemässigt så får den kanske svårare att gå från spänd till avspänd.

Blir det värre under graviditet?

Jag kan se två motsatta möjligheter. Det ena scenariot är att vibrationerna försvinner ju mer trött och nertyngd bäckenbotten blir av tyngden från graviditeten. Det andra scenariot är att fostret bidrar till tryck och drag i never, som kanske triggar ännu mer känningar av vibrationer. Under graviditet hade jag velat vara ännu mer noggrann med individanpassning av åtgärder, för här kan nämligen både knip och avslappning ha goda effekter.

Kan man bli besvärsfri?

Ja, symtomet du har borde inte vara direkt kopplat till dina förlossningsskador. Jag skulle gissa att de hör ihop, men mer som att förlossningsskadorna triggat oro. Oron har du sedan kanske hanterat genom att knipa i tid och otid. Sedan kan det successivt ha utvecklats en överspänning, som ger den här oförmågan att koppla om snabbt från spänning till avslappning.

Om det inte går över av sig själv med tiden (och färre knip) behöver du kanske behandling hos en bäckenbottennischad fysioterapeut.

Här finns ytterligare lite läsning på ämnet.

Egna erfarenheter?

Ni läsare får gärna dela med er av erfarenheter och tips i kommentarsfältet!

Bäckenbottenbesvär och vikt

content overweight black woman on chair

Bäckenbottenbesvär och vikt

Det här är ett ämne jag varit nära att skriva om många gånger, men aldrig riktigt kommit mig för. Jag står med en fot på varje sida i en konflikt, känns det som ibland. Den ena sidan är den kroppspositiva, där det också med rätta sätts tonvikt på att friskhet och hälsa inte är lika med smalhet, och att vara tjock inte är detsamma som att vara sjuk. Jag är HELT med på det. Den andra sidan är den, där vi med medicinsk vetenskap i ryggen ändå kan påstå att det finns vissa kopplingar mellan viss ohälsa och övervikt.

Idag tänkte jag mig an ämnet bäckenbottenbesvär och vikt, och vad vi vet och inte vet om det.

Det har länge varit en allmänt utbredd uppfattning att övervikt och fetma ökar risken för både urininkontinens och framfall. Jag har träffat då och då patienter som får höra från vårdens håll att om de bara går ner i vikt så kommer problemen lösa sig. Är det så enkelt?

Urinläckage och vikt

En systematisk översikt från 2008 hade som slutsats att övervikt och fetma är en viktig riskfaktor för urinläckage, och sambandet var starkare mellan vikt och ansträngningsläckage än var det var mellan vikt och trängningsinkontinens. Viktnedgång kan minska symtomen av ansträngningsläckage och även symtom vid överaktiv blåsa.

Det verkar som att kirurgi för inkontinens med TVT-band kan vara svårare att utföra på feta patienter och att ingreppen tar längre tid, men det verkar inte finnas någon skillnad i komplikationer eller operationsresultat mellan överviktiga/feta och normalviktiga. Det verkar som att en viktminskning med 5-10% av kroppsvikten ger signifikant minskade urinläckage hos kvinnor med fetma.

Framfall och vikt

Övervikt och fetma anses vara en riskfaktor för utveckling av framfall och hypotesen är att det är vikten som skapar en ökning av trycket inuti buken. Ju mer bäckenbotten måste lyfta, desto jobbigare blir det, förklarar man det med. En systematisk översiktstudie från 2021 visar dock på det motsatta  –  kvinnors BMI har inte någon signifikant effekt på utvecklingen av framfall. Dock har man med en brasklapp om att man ska tolka resultatet med försiktighet, pga av begräsningar i de inkluderade studiernas storlek och kvalitet.

Vi vet från forskning att viktminskning inte verkar ge någon signifikant effekt på framfallssymtom.

Övervikt kan öka risken för återfall av framfall efter kirurgi med kroppseget material, framförallt vid operation av sänkt framvägg.

Förlossningsskador och vikt

Här finns ett inlägg helt dedikerat åt ämnet förlossningsskador och vikt.

Är det viktens fel? Löser viktnedgång alla problem?

Det verkar finnas ganska tydliga samband mellan urininkontinens och övervikt. Vad gäller framfall finns det motsägande resultat, men övervikt kan vara en bidragande faktor till utveckling av framfall. Viktnedgång kan minska symtomen vid urinläckage men verkar inte nödvändigtvis påverka symtomen vid framfall till det bättre.

Egna tankar eller erfarenheter?

Dela gärna med dig i kommentarsfältet.

Referenser

A systematic review of overweight and obesity as risk factors and targets for clinical intervention for urinary incontinence in women. 

Effect of weight change on natural history of    pelvic organ prolapse. 

Obesity and Pelvic Floor Disorders: A Review of the Literature

Obesity and pelvic organ prolapse.

The effect of women’s body mass index on pelvic organ prolapse: a systematic review and meta analysis

Obesity and pelvic floor dysfunction

Samlingsinlägg om överspänd bäckenbotten

Samlingsinlägg om överspänd bäckenbotten. Det här inlägget länkar till nästan alla texter som finns här hos oss om ämnet överspänd bäckenbotten. Är du ny till ämnet rekommenderar jag dig att läsa inläggen bakifrån, för de första är ofta mer förklarande och de senare mer fördjupade resonemang och svar på specifika frågor som berör ämnet.

Samlade inlägg:

Skadas bäckenbotten av överspänning?

Bäckenbottens roll under förlossning

Spasm i bäckenbotten på kvällen

Samband mellan spänningar i käkar och bäckenbotten

Hur lång tid för att bli av med överspänning?

Överspänd bäckenbotten och träning

Kan man stretcha bäckenbotten?

Att sänka spännings graden i bäckenbotten

Hur jag jobbar med överspänning i bäckenbotten

Botox för överspänd bäckenbotten

Knip och överspändhet

Bäckenbotten, uretrit och interstitiell cystit

Överspänning på ena sidan av bäckenbotten

Överaktiv blåsa och överspänd bäckenbotten

Bäckensmärta och överspänd bäckenbotten

Överspänd bäckenbotten och förlossningar

Hållning, andning och överspänd bäckenbotten

Avslappning i bäckenbotten

Egenvård för överspänd bäckenbotten

Muskelbehandling för överspänd bäckenbotten

Att träna avslappning i bäckenbotten

Överspänd bäckenbotten – vad är det?

Samlingsinlägg om överspänd bäckenbotten

Hoppas du i all den här läsningen hittar svar på frågor, råd och hjälp! Önskar dig en besvärsfri sommar!

Fler funderingar?

Hittar du, trots eget letande och läsande, inte svar på någon fundering får
du gärna ställa en fråga i kommentarsfältet. Då kan det hända att den frågan
besvaras i ett eget inlägg framåt hösten.

Det finns också en webbkurs med upplägg för rehab, övningar och träning för dig med överspänd bäckenbotten här på bakingbabies.se. Den kostar pengar att gå, många använder sitt friskvårdsbidrag till att gå kursen. 

Integritets Preferens
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.