Kategori: Bäckenbottendysfunktion

I den här kategorin samlas inlägg som handlar om bäckenbotten och dess funktioner och dysfunktioner.

Bäckenbottens funktion handlar kortfattat om att hålla inne och släppa ut saker, vid olika tillfällen och när det bäst lämpar sig. Den ska kunna hjälpa till att hålla in kiss, bajs och gaser. Den ska också kunna slappna av och vara en huvudaktör när du har sex.

I den här kategorin hittar du inlägg om inkontinens, framfall, samliv och överspänning och smärta.

Ont i höft och sittben av förlossningsskada?

serious young woman using netbook while having hot drink in modern cafe

Ont i höft och sittben av förlossningsskada?

”Hej! Jag har sökt vård för min bäckenbotten och nu har man sett på ultraljud att både bulbocavernosus och transversus perinei är trasiga. Sedan förlossningen för över ett år sedan har jag haft ont i höftregionen, längs med sittknölen och bredvid svanskotan. Min undran är om det beror på skadan. Ibland blir det värre efter rörelse och jag kan tänka mig att olika muskler får kompensera. Men hur kan trasiga muskler i mellangården påverka höftregionen?”

Läsarfråga

Det här är en väldigt bra och komplex fråga! Det är viktigt att veta att många av dem som har muskelskador i bäckenbotten inte har ont i höfterna. Det finns också dem som har ont i höfterna som inte har något bäckenbottenproblem. Det finns också dem som har ont i bäckenlederna efter en graviditet, helt fristående från bäckenbottenproblem. Men, så finns det alltså dem, precis som du, som har smärta ut på ena sidan, mot ljumsken, höften eller sittbenen och som har en känsla av det hör ihop med bäckenbottenskadorna.

Hur hör saker ihop?

I de fall där saker faktiskt hör ihop kan kompensation och överansträngning vara en delförklaring. När vissa muskler inte riktigt gör sitt jobb kliver andra in och försöker kompensera. Ibland är det här toppen. Hos vissa individer med skador kan vi som undersöker bli överraskade över hur bra knip det ändå finns. Men den här kompensationen kan ibland gå lite överstyr, och innebära att du får smärta i de överansträngda musklerna.

Refererad smärta

Ibland handlar det kanske istället om det vi kallar refererad smärta. Refererad smärta innebär att du känner av smärtan på ett annat ställe än den faktiska orsaken till smärtan finns. Denna typ av smärta uppstår när smärtsignaler från ett område följer nervbanor och når andra delar av kroppen. Ett vanligt exempel på refererad smärta är när personer som har ont i hjärtat (kanske på grund av hjärtinfarkt) klagar på ont i armen eller käken.

Överspänning

Jag tänker också att en smärta som förläggs kring svanskotan ofta beror på ett spänningstillstånd i bäckenbotten. Flera av bäckenbottens muskler fäster i svanskotan, så om de har ett ständigt litet pådrag så kommer det orsaka ett onödigt drag i svanskotan. Scanna igenom kroppen och bäckenbotten flera gånger om dagen. Kommer du på dig själv med att stå och knipa – släpp knipet.

Förändrade rörelsemönster

Vissa personer med svag eller smärtande bäckenbotten får förändrade rörelsemönster, för att underlätta sina symtom eller för att kompensera för svaghet. Dessa förändrade rörelsemönster kan ibland leda till smärta och obehag. Sitter du alltid snett? Går du med annorlunda gångmönster? Står du och spänner rumpan när du lagar mat? Ibland kan man nysta fram dessa förändrade spännings- eller rörelsemönster och successivt dra ner på dem, och då minskar smärtan.

En djup och svåråtkomlig smärta i bäckenet

Ibland hittar vi en ganska specifik förklaring till smärta djupt inne i höften/ljumsken som går att koppla till bäckenbotten. Det finns nämligen en höftmuskel som heter obturator internus som är den anatomiska bryggan mellan bäckenbotten och höftens muskler. Obturator internus hjälper till med höftstabiliteten men ursprunger från samma ställe i bäckenbotten som delar av levator ani. När den här musklen blir överansträngd kan man uppleva en svårtillgänglig djup smärta i höften eller nära sittbenet. Smärtan triggas ofta av sittande, gående och enbensbelastande aktiviteter.

Koppling mellan besvär i höftled och bäckenbotten

Det finns också forskning som tyder på att besvär kan gå från höftleden till bäckenbotten, och inte bara motsatt. Smärta i höftleden kan hos vissa trigga en bäckenbottendysfunktion. Det är sällan unga individer har ont i höftleden, men hos personer där det finns en höftartros kan också det också finnas en påverkan på bäckenbotten.

Vad gör man åt det här?

Det är inte alltid möjligt att peka ut en specifik struktur som ger smärta eller symtom. Ofta får man därför zooma ut lite och titta på helheten. Därför brukar min behandling ofta omfatta flera delar:

  • Bäckenbottenträning. Vissa behöver träna upp sin bäckenbotten och få ökad styrka och stabilitet i de hela musklerna. Vissa behöver träna ner sin bäckenbotten, så att man inte går omkring med ett låggradigt knip hela, hela tiden. Det kan ibland behövas en bäckenbottenfysio som först gör en undersökning och sedan hjälper dig med att hitta rätt sorts bäckenbottenträning.
  • Jag brukar också inkludera träning som riktar sig mot generell styrka i kroppen, med litet extra fokus på musklerna kring höfter och rumpa. Här kan man behöva navigera fram lite försiktigt så att det inte blir en ny överansträngning för de ömmande musklerna. Börja lite försiktigt och stegra långsamt.

Ont i höft och sittben av förlossningsskada?

Dela gärna med er av egna erfarenheter i kommentarsfältet!

Referenser

Vad gör vården åt anala läckage?

don t panic text on toilet paper

Vad gör vården åt anala läckage?

Det är mycket viktigt att förstå de bakomliggande mekanismerna för att kunna anpassa behandlingen efter varje persons unika besvär och situation. Behandlingseffekten är också ofta kopplad till avföringskonsistensen. Det är därför otroligt viktigt att behandla förstoppning och diarré innan man går vidare med annan behandling.

Jag vill verkligen uppmana dig att våga söka hjälp för dina besvär. Här i länken finns en rapport på svenska, och på sida 20 finns ett frågeformulär som heter “Wexner score” översatt till svenska. Dessa frågor, och svaren på dem, kan hjälpa dig att ringa in vad du ska våga prata med vården om!

När det kommer till hantering och behandling av anala läckage (anal inkontinens), finns det flera åtgärder och behandlingsalternativ som vården kan erbjuda, beroende på den specifika orsaken och allvaret av tillståndet.

Bäckenbottenträning

Bäckenbottenträning kan ge en bättre kontraktionskraft i ändtarmens stängningsmuskler.En viktig del av behandlingen kan vara att träna bäckenbottenmuskulaturen för att förbättra dess styrka och funktion. En fysioterapeut kan ge ett individuellt utformat träningsprogram. Effekten av bäckenbottenträning är dock ofta otillräcklig för att ge en stor lindring av symtom. Men man brukar säga att det är gratis och oftast biverkningsfritt, så det är värt att testa.

Diet och fiber:

Ändringar i kosten, inklusive ökat fiberintag, kan bidra till att reglera tarmrörelser och minska risken för oavsiktligt gas- eller avföringsläckage. En dietist kan hjälpa med vägledning kring detta.

Läkemedel:

Man kan använda vissa läkemedel, som antidiarrémediciner eller läkemedel som ökar ändtarmens tonus, för att minska frekvensen av läckage. En läkare på vårdcentral är en bra första kontakt.

Perkutan tibialisnervstimulering

Det här har inte visat sig vara effektivt som ensam behandling vid anal eller fekal inkontinens. Men det är använt ibland när man vill testa olika behandlingar innan man går vidare med något annat.

Elektrostimulering

Vissa patienter kan dra nytta av elektrisk stimulering av bäckenbottenmuskulaturen, som kan förbättra musklernas tonus och funktion. Elektrostimulering kan tillsammans med bäckenbottenträning ge en ökad kontraktionskraft i ändtarmens slutmuskler.

Bäckenbottenträning med biofeedback:

I vissa fall kan man använda biofeedback-tekniker för att förbättra effektiviteten av bäckenbottenträning. Detta innebär att man har sensorer för att mäta muskelaktivitet och ge återkoppling till patienten, vilket hjälper dem att lära sig att kontrollera sina muskler bättre. Biofeedback har kan ge en förbättrad styrsel och känsel i området.

Biofeedback används främst när inkontinensen uppstått utan att det finns en dysfunktion i själva kontinensfunktionerna. Efter exempelvis strålbehandling kan rektum bli oflexibel och då uteblir det funktionella svaret på fyllnad i rektum, vilket kan orsaka läckage trots att det i övrigt inte finns exempelvis muskelfunktionsnedsättningar. Här använda biofeedback för att patienten ska få återträna känslan av fyllnad i tarmen och koordinera muskelspänning och avslappning med denna förnimmelse.

Kirurgiska ingrepp:

I mer allvarliga fall, när konservativa metoder inte har varit tillräckliga, kan kirurgiska ingrepp övervägas. Detta kan inkludera reparation av skadade muskler eller användning av implantat.

Anpassningar av livsstil:

Vården kan ge råd om livsstilsändringar som kan minska risken för anala läckage. Detta kan inkludera kostförändringar, viktkontroll och regelbunden motion. Jag skrev mer om detta i avsnittet häromdagen som handlade om strategier och egenvård.

Vattensköljning:

Utifrån devisen ”tom tarm läcker inte” kan vissa vara väldigt hjälpta av ett system för att skölja ren tarmen med vatten vid toalettbesök. Man för in ungefär en ljummet vatten via en slags manuell pump. Det är ofta inkontinenssjuksköterska som instruerar sådana behandlingar. Ta kontakt med din vårdcentral om du vill testa.

Sakral nervmodulering:

Det här är en behandling där en liten elektrisk dosa opereras in. Det är en slags pacemaker, fast för tarmen. Det här är en uppskattad behandlingsform av dem som har stora eller återkommande läckage, där annan behandling inte ger önskade resultat.

Vad gör vården åt anala läckage?

Det finns ganska mycket att testa och göra, men ändå blir inte alla personer besvärsfria eller botade. Det är viktigt att försöka hitta så god lindring som möjligt. Om du inte upplever att du får gehör eller stöd av din vårdgivare, var en besvärlig patient och byt.

Egenvård och strategier vid anala läckage

battle black blur board game

Egenvård och strategier vid anala läckage

Om du lider av anal inkontinens kan det finnas vissa åtgärder och livsstilsförändringar som du kan testa själv för att minska dina besvär.

Du ska naturligtvis inte kämpa helt ensam med dina besvär. Jag vill verkligen uppmana dig att våga söka vård för symtomen. Här i länken finns en rapport på svenska, och på sida 20 finns ett frågeformulär som heter “Wexner score” översatt till svenska. Dessa frågor och svaren på dessa kan hjälpa dig att ringa in vad du ska våga prata med vården om!

Här är några tips på egenvård som du kan börja med så länge:

Bäckenbottenträning

Bäckenbottenträning syftar till att stärka bäckenbottens muskler, vilket kan bidra med förbättrad kontroll över ändtarmen. Det kan vara viktigt att få ett individuellt utformat program och uppföljning av en fysioterapeut. Har du bäckenbottentränat enligt konstens alla regler i 3-6 månader och besvären inte lindrats är det osannolikt att just bäckenbottenträning kommer vara lösningen. Det kan alltså vara viktigt att testa, men också viktigt att dra slutsatsen när det inte hjälper.

Förbättra dina tarmvanor

Det är viktigt att gå och bajsa på första signal och att ha tillräckligt med tid för att kroppen ens ska signalera bajsnödighet. De flesta tömmer tarmen på morgonen efter frukost. Har du för stressiga mornar kan detta blir ett problem. Avföring som vill komma ut, men inte får det, kan bli en risk för läckage senare.

Kost och vätska

Många blir hjälpta av att hitta vad som för dem är den optimala kosten. För en del är det knäckebröd och frön, för andra är det kiwi och andra mjukgörande frukter. En del blir hjälpta av att dricka tillräckligt med vatten. Det finns ingen one size fits all vad gäller optimering av avföringskonsistens. Men det är viktigt att veta att det är svårt att hålla för lös avföring. För hård avföring ökar risken för gasbildning och läckage av gaser. Att hitta den optimala avföringskonsistensen minskar alltså risken för anala läckage.

Undvik livsmedel och drycker som kan irritera tarmen och öka risken för diarré.

Toalettvanor

Försök att hitta rutiner för att tömma tarmen varje dag, gärna ungefär samma tid. Hitta också ditt sätt att tömma tarmen mest effektivt. Ofta är det genom att ha fötterna upp på en pall, så att knäna hamnar över höfterna i höjd.

Använd skydd

Det här är ofta en tung punkt för många. Att börja använda skydd kräver en viss grad av acceptans av besvären, besvär som många inte vill kännas vid. Men det kan vara viktigt för livskvaliteten att ha goda inkontinensskydd. Om du börjar undvika saker du vill göra, av rädsla för att läcka, då är det verkligen dags att börja få hjälp med inkontinensskydd. Det handlar i regel inte om stora, bulkiga blöjor utan om effektiva skydd som man strävar efter att ska vara så små som möjligt.

Det är distriktssköterska på vårdcentral som förskriver inkontinensskydd. Ta kontakt med din vårdcentral!

Fysisk aktivitet

 Att hålla sig fysiskt aktiv kan hjälpa till att förbättra tarmfunktionen och de omkringliggande musklernas styrka. Om du har svårt att veta vad du kan göra och om du finns några begränsningar att förhålla dig till, rekommenderar jag kontakt med fysioterapeut.

Egenvård och strategier vid anala läckage

Dela gärna med dig av dina erfarenheter i kommentarsfältet!

Tips på vidare läsning: Fysioterapi för bajsproblem.

Påhittat patientfall: Hanna

person showing left eye

Påhittat patientfall: Hanna

Hanna är 34 år och kommer till mig som fysioterapeut fyra år efter att hon fött sitt första barn. Den förlossningen var tuff och långdragen och bebisen fick tillslut komma ut med hjälp av sugklocka. I början hade hon väldigt ont och kände att bäckenbotten var väldigt lätt uttröttad, men det värsta gick över inom några månader. Hanna kommer nu till mig efter att hon fött ett barn till, och nu märker hon att hon inte längre kan hålla gaser och avföring som tidigare. Hon lider också av symtomet som innebär att det är svårt för henne att avgöra om det är gas eller avföring i tarmen. När hon släpper sig kan det medfölja obehagliga överraskningar. Hanna har en IBS som ibland ger väldigt lös avföring, och det är framförallt i IBS-skov som hon upplever att läckagen kommer.

Skador på bäckenbottenmuskler:

Förlossning, särskilt om det har varit komplikationer som användning av sugklocka, kan leda till skador på bäckenbottenmuskulaturen. Dessa muskler spelar en viktig roll i kontrollen av ändtarmen och kan försvagas efter en traumatisk förlossning. Jag gör en grundläggande undersökning av Hannas bäckenbotten och får vid den en uppfattning om vi kan förklara besvären, helt eller delvis, med en misstanke om bäckenbottenskador. Är så fallet kommer jag remittera Hanna vidare till en bäckenbottenkirurg för utredning.

Nervskador:

Förlossning kan även orsaka nervskador i bäckenområdet, vilket kan påverka kontrollen över ändtarmen och leda till inkontinens. Jag försöker genom undersökningen och Hannas berättelse får en uppfattning om hur nerverna som styr både känsel och muskelfunktion i bäckenbotten fungerar. Det verkar fungera bra.

Tarmrutiner:

Jag frågar Hanna en massa frågor om kost, motion och toalett- och tarmvanor för att få veta vilka saker som kan spela roll i problematiken. Här blir det ofta en slags nystande som jag och Hanna får jobba med under flera besök, för att hitta vägar framåt. Jag och Hanna jobbar på att hon ska tömma tarmen så regelbundet och effektivt som möjligt, för att minska risken för läckage.

Hemorrojder:

Eftersom hemorrojder är vanliga under och efter graviditet och kan de orsaka obehag och påverka tarmfunktionen. Har man flera stora och svullna hemorrojder i ändtarmsöppningen gör dessa att tarmen inte riktigt kan sluta tätt. Ibland blir en hänvisning till vård för hemorrojderna ett första steg i behandlingen för anal inkontinens. Vi pratar om vikten att hantera och behandla hemorrojder för att sortera bort detta som möjlig orsak till läckage.

Vad jag behöver veta om Hanna

  • Jag brukar vilja höra en detaljerad berättelse om graviditeterna, förlossningarna och postpartumperioden.
  • Därefter vill jag veta detaljer om inkontinensen, när den först började och hur den utvecklats över tid.
  • Sedan behöver jag och Hanna diskutera hennes IBS-symtom, för att börja reda ut vad som är vad bland symtomen.
  • Hannas upplevelse av hur besvären påverkar hennes dagliga liv och livskvalitet i stort är också viktigt för mig att veta.
  • Finns det andra smärtor eller besvär i bäckenregionen behöver jag också få höra om dem.

Den fysioterapeutiska undersökningen

Min främsta undersökning kommer handla om bäckenbotten. Jag vill bedöma styrka, spänningsgrad och flexibilitet i musklerna. Jag letar också efter misstänkta skador eller dysfunktioner. Det omfattar ofta både en vaginal och anal undersökning.

Behandling

Behandlingen kommer formas efter vad Hanna och jag kommit fram till, både vid undersökningen och hennes berättelse. Som fysioterapeut kopplar jag ibland in andra professioner. När jag misstänker missade eller defektläkta muskelskador efter förlossning skickar jag remiss till läkare. Finns det behov av genomgång av kosten för att minska besvär av IBS rekommenderar jag patienten att ta kontakt med dietist. Ibland finns anledning att också hänvisa till uroterapeut, tarmterapeut eller sexolog.

Den fysioterapeutiska behandlingen

Som fysioterapeut ligger mitt fokus på rörelse- och träning som behandling för ohälsa. Vi testar därför bäckenbottenträning för att stärka och öka funktionen i bäckenbottenmuskulaturen. Ibland ligger fokus istället mer på att slappna av och minska spänningar i bäckenbotten. Jag kan också vara ett bollplank för samtal om livsstilsförändringar som kan hjälpa Hanna att hantera IBS-symtomen och därmed minska risken för anala läckage. Vi kommer också prata om toalettvanor och strategier för att optimera tarmtömningen utifrån devisen ”tom tarm läcker inte”.

Kan Hanna bli bra?

Många som lider av anala läckage kan bli mycket bättre genom de olika behandlingsmetoderna som finns. De flesta kan också få så goda strategier för sina besvär och dysfunktioner att det inte blir en lika stor påverkansfaktor för dagligt liv och livskvalitet. Men jag vågar aldrig lova någon patient bot eller total lindring av besvären.

Påhittat patientfall: Hanna

Vad hände sen?

Hanna är ju en påhittad person. Kanske är hon som jag själv, och genomgår senare en omoperation av bäckenbotten och får lindring. Kanske musklerna hela och hon istället får god hjälp av bäckenbottenträning och IBS-hanteringsstrategier. Tillsammans kan strategier för att hantera alla symtom och orsaker till dem hjälpa henne, men det är ofta svårt att bli 100% bra.

Ni får otroligt gärna berätta själva i kommentarsfältet, ni som hade ”kunnat vara” Hanna. <3

Tema: Anal inkontinens

white toilet paper roll on silver holder

Varför behöver vi prata om anal inkontinens?

De flesta har turen att tänka ”äh, nej, det här behöver jag inte läsa” när det kommer till anala läckage. Jag vill ändå uppmana dig att göra det! Vi har under de senaste åren fått följa hur de offentliga samtalet allt mer kommit att omfamna förlossningsskador och urininkontinens. Men just anal inkontinens är det få som vill prata om fortfarande. Och ändå är det många människor som är drabbade någon gång under livet.

Vad är anal inkontinens?

Anal inkontinens är ett paraplybegrepp för läckage av gaser eller flytande eller fast avföring. Det är ett tillstånd som faktiskt är ganska utbrett och som kan ha varierande orsaker och symtom.

När vi pratar om anala läckage är det lätt att tro att det alltid handlar om stora funktionsnedsättningar. Personer som läcker hela lass med bajs när det går illa. Visst, det finns personer som har det så. Men anala läckage är ett begrepp som täcker även förhållandevis små besvär. Anala läckage säger alltså varifrån läckaget kommer, inte i vilken omfattning läckagen sker. Anal inkontinens handlar om oförmågan att kontrollera tarmen avseende gas och/eller avföring. Det är ett symtom, inte en sjukdom i sig.

Varför drabbas man?

När något eller några av de faktorer som ansvarar för tarmens kontinens blir störda kan man bli drabbad anal inkontinens. Ibland finns en dysfunktion men andra mekanismer kan kompensera. Ibland lyckas inte detta, och då uppstår läckage. De vanligaste orsakerna till anal inkontinens inkluderar svaghet eller skador i anala slutmusklerna (sfinktrarna), nedsatt känsel i rektum eller lös avföringskonsistens. Dessa faktorer kan ofta samverka.

Levatorskador – effekt av skador på puborektalis

Puborektalis är en del av levator ani-komplexet i bäckenbotten och är även den en viktig muskel för den anala kontinensen. När denna muskel späns skapar den en skarp vinkel för tarmen, som är viktig för kontinensensen. Denna vinkel utför den första barriären mellan ändtarmen och analkanalen. Nedanför den finns sedan slutmusklerna (inre- och yttre sfinktermusklerna) samt kuddningen från blodkärl. Detta är samma blodkärl som kan utvecklas till hemorrojder.

Här är några av de vanligaste orsakerna vid anal inkontinens:

  • Skador på bäckenbottens muskler eller nerver. Skador kan inträffa efter en förlossning, vid kirurgi i bäckenområdet eller vid en olycka.
  • Kronisk diarré – långvarig lös avföring kan vara svår att kontrollera.
  • Svåra hemorrojder kan påverka stängningsfunktionen vid ändtarmen.
  • Rektalprolaps – när ändtarmens vävnader glider ut genom ändtarmsöppningen kan också stängningsfunktionen blir påverkad.
  • Neurologiska sjukdomar så som MS eller ryggmärgskador kan också orsaka anal inkontinens.

Vilka är symtomen på anal inkontinens?

Anal inkontinens omfattar läckage av gaser, lös avföring eller fast avföring. De flesta drabbade lider av en känsla av att inte kunna hålla tätt.

Anala läckage är förenade med skam och tabu och har inverkan på psykisk och fysisk upplevda hälsa och social livskvalitet.

Hur sätts diagnosen?

Ofta får man diagnosen genom att en vårdpersonal ställt en massa frågor och kommit fram till att läckaget finns. Sedan behöver man ofta följa upp med en undersökning för att hitta en möjlig orsak till besvären. Dessa undersökningar görs hos läkare och kan omfatta bäckenbottenultraljud och defekografier.

Hur behandlar man?

Det här ska vi djupdyka i kommande dagar, men det kortfattat finns det några teman för behandling:

  • Livstilsförändringar, kostomställning och användning av bulkmedel.
  • Bäckenbottenträning kan användas för att öka känslan av kontroll av bäckenbottenmusklerna.
  • Läkemedel för att reglera tarmfunktionen och begränsa diarrén och därmed minska risken för läckage.
  • När det finns potential att göra symtomen bättre med kirurgi erbjuds ofta bäckenbottenkirurgi eller annan kirurgi.

Det är vanligt!

Man tror att två tredjedel av de drabbade individerna inte söker vård för anala läckage, så mörkertalet är stort. Förekomsten i studier skiljer sig mycket åt mellan olika studier. Jag har läst procentsatser på allt mellan 2- 25 %. Många får sina besvär med ökad ålder och i en generell befolkning drabbas lika många män som kvinnor, tror man. Men i yngre åldrar är kvinnor som fött barn och fått bäckenbottenskador mer drabbade än andra.

Referenser till inläggen i serien:

Buktande slidvägg eller framfall?

question marks on paper crafts

En buktande slidvägg eller framfall?

Många går till gynekologen, barnmorskan eller fysioterapeuten och får höra att de har en slidväggsbuktning. Sedan går man hem och googlar symtomen och känner åh, hjälp, är det här ett framfall? Buktande slidväggar och framfall är besläktade, men inte samma sak. Idag ska jag guida er genom båda dessa termer och förklara bakomliggande orsaker, symtom och behandlingsalternativ.

Buktande slidväggar, vad är det?

Det här begreppet omfattar ett tillstånd när någon slidvägg är något uttöjd och sänkt. Det kan ge en känsla av fyllnad, tryck, skav eller obehag i slidan. Det behöver inte alla innebära att blåsan, livmodern eller ändtarmen är sänkt också. Det är otroligt vanligt att ha en slidväggsbuktning efter graviditet och förlossning. Bäckenbottens muskler spelar en avgörande roll för att ge stöd åt slidan, och när dessa muskler är uttöjda eller försvagade som under en graviditet, efter en förlossning eller mer åldern så kan slidväggarna sänkas något. Efter en vaginal förlossning är slidväggarna också uttöjda i sig.

Framfall då?

Framfall är ett mer specifikt tillstånd då urinblåsan, livmodern eller ändtarmen har sänkts ner mot slidan.

Vad är den viktiga skillnaden här?

En buktande slidvägg hänvisar till själva slidväggens sänkning, medan framfall specifikt involverar en sänkning av något av bäckenorganen. Den stora skillnaden kan också omfatta prognosen. Har du en buktande slidvägg efter en förlossning är tillståndet också ofta övergående

Vad har tillstånden gemensamt då?

En buktande slidvägg kan ge känsla av fyllnad i vagina och ge upphov till obehag, det ger däremot mer sällan det bredare spektrumet av symtom som framfall kan ge. Är du däremot nyförlöst kan du samtidigt ha en buktande slidvägg, urinläckage eller tarmtömningssvårigheter utan att det för den sakens skull är ett tecken på ett framfall.

Återhämtningsaspekten

Ett framfall är oftast en kronisk diagnos, vilket innebär att muskler och stödjevävnaderna har förlorat styrka och spänst, och därmed släpper ner blåsan, livmodern eller tarmen nedåt med gravitationen.

Efter graviditet och förlossning genomgår kroppen en spontan återhämtning. Det som är en kraftigt buktande slidvägg kort efter förlossningen kan helt ha återhämtat sig 12-18 månader senare.

Behandling

Ofta behandlas buktande slidväggar med tid, vila och bäckenbottenträning. När det känns tungt i underlivet är det kroppens signal om att du kanske ska ta en paus. Om du ständigt går över din gräns kanske den tunga känslan känns av nästan hela tiden. Försök du att vila några dagar och återta aktiviteten stegvis. Jag brukar tänka att man har en viss budget av bäckenbottenork att hushålla med, och håller man sig inom sin budget brukar symtomen vara få och små. ”Budgeten” brukar sedan bli större över tid. Ibland kan ett mekaniskt stöd användas för att stödja upp slidväggarna och dess buktningar. Fråga din gynekolog om detta.

Jag brukar förklara det så här:

  • Det här är en vagina sedd från sidan (klitoris åt vänster, analöppning åt höger):

││

(Tänk nu att vagina är utrymmet mellan strecken, som är väggarna.)        

  • Och så passerar ett barn, och sträcker ut vaginas väggar JÄTTEMYCKET:

 (<-B E B I S->)

(Tänk nu hur mycket vaginas väggar pressas åt sidorna av en passerande bebis)

  • Då blir slidväggarna rejält utsträckta, och se först ut såhär:

S S

(Tänk att det är nyförlöst, uttänjt och buktar både hit och dit)

  • Och sen börjar kroppen återhämta sig och då ser vaginalväggarna ur såhär

) (

(Tänk att väggarna är liksom lite överflödigt utsträckta och att tyngdlagen tynger ner så att allting buktar in mot slidan)

Det vill säga, när väggarna är lite sladdrigare än vanligt så finns det utrymme att bukta in, med tyngdlagen liksom.

  • Och med tiden kanske det blir såhär:

││

(Återställda slidväggar, yay!)

  • Eller så här:

│(

(En bakre buktande slidvägg, med tiden räknas detta alltså som en rectocele, och detta kan opereras om det ger symtom)

Eller så här:

)│

(En främre buktande slidvägg som senare klassas en cystocele, och detta opereras också om det ger symtom)

│-│

Ibland kan man ha ett mekaniskt litet stöd som stöttar upp slidväggarna och dess buktningar. Mer om detta har jag skrivit här. 

En buktande slidvägg eller är det framfall?

Hoppas du blivit lite klokare nu. Önskar dig god återhämtning!

Här finns vidare läsning och råd:

Referenser:

Har jag ett framfall?

serious young lady writing in notebook during online studies on laptop at home

Har jag ett framfall?

Framfall beskrev jag noggrannare i en text som publicerades i förrgår, den texten hittar du här. Det är inte alltid så enkelt att känna igen symtomen, så idag ska vi gå igenom de vanligaste tecknen på framfall och vad du kan göra om du misstänker att du har ett sådant. Det medicinska ordet för framfall är prolaps.

Vad är ett framfall?

Ett framfall är när urinblåsan, livmodern eller ändtarmen sjunker ner från sin normala position och buktar ner i slidan. Detta kan ske genom att muskler och stödjevävnad blir försvagade. Bäckenbottenmusklerna håller upp bäckenorganen underifrån. Om stödjevävnaden som ska lyfta och hålla organen går sönder eller tänjs ut, eller om bäckenbottenmusklerna blir kraftigt försvagade, kanske inte organen stannar kvar på sin optimala position utan sänks ner mot vaginalöppningen.

Förekomsten ökar med åldern.

Vanliga tecken och symptom på framfall:

Det vanligaste symtomet är en känsla av tryck eller utfyllnad i slidan. En del beskriver det som en känsla av att ha en tampong som sitter fel eller är på väg att trilla ut.

Ibland är en prolaps av urinblåsan kopplat till urininkontinens, alltså att du oavsiktligt läcker urin när du hostar, nyser eller anstränger dig. Men det kan också ge svårigheter att tömma blåsan helt, eller täta kissnödighetsträngningar utan läckage. Observera att alla som har täta blåsträngningar eller urinläckage inte har framfall.

För en del kan framfallet ge svårigheter att tömma tarmen eller ge obehag vid tarmrörelse. Prolaps kan också ge obehag vid sex. Studier har dock visat att de flesta har god sexuell fysisk funktion även vid framfall, men den psykiska och känslomässiga aspekten kan påverka samlivet mer.

Vad ska du göra om du misstänker ett framfall?

Om du misstänker att du har en prolaps ska du boka en tid hos en gynekolog. Berätta om alla symtom. Du kan utgå från orden kiss, bajs, sex och fysisk belastning/träning samt livskvalitet. Gynekologen kan sedan göra en undersökning.

De olika framfallstyperna

  • Cystocele (Framfall av urinblåsan): Vid cystocele sjunker urinblåsan ned mot framväggen av slidan.
  • Rektocele (Framfall av ändtarmen): Rektocele innebär att ändtarmen buktar bakåt in i slidan.
  • Uterusframfall (Framfall av livmodern): Uterusprolaps innebär att livmodern sjunker ned i slidan.

Tips: bildgoogla cystocele, uterus prolapse, rectocele

Hur märker jag om jag har ett framfall?

Det kan vara svårt att själv avgöra vilken prolapsstyp man själv lider av eftersom symtomen på flera sätt liknar varandra. Sammanfattningsvis kan prolaps ge:

  • utfyllnadskänsla i slidan
  • tryckkänsla och trötthetskänsla i bäckenbotten
  • känsla av att ha en ”tampong som sitter snett”
  • du kan själv känna något som buktar ner/ut
  • svårt att tömma blåsan eller återkommande trängningar
  • svårt att tömma tarmen

Symtomen kan blir värre under dagen och kännas bättre när du ligger ner. Om du har ett framfall som trycker ner genom vaginalöppningen kan du också uppleva regelrätt skav mot underkläderna.

Vilken typ av framfall?

Det finns alltså prolaps som berör blåsan, tarmen eller livmodern och dessa kan ge lite olika symtom.

  • Om du har en känsla av tyngd eller tryck i bäckenregionen tillsammans med urininkontinens, täta trängningar eller svårigheter att tömma blåsan kan detta tyda på ett framfall av urinblåsan, även känt som en cystocele.
  • Om du har en känsla av tyngd eller tryck i bäckenregionen tillsammans med svårigheter att tömma tarmen, kan det vara ett tecken på ett framfall av ändtarmen, även känt som en rectocele.
  • Ifall du har en känsla av tyngd eller tryck i bäckenregionen tillsammans med en dov obehagskänsla i nedre delen av ryggen eller magen kan det vara ett tecken på livmoderframfall.

Det är dock jätteviktigt att komma ihåg att det är efter en gynekologisk undersökning som du kan få en diagnos. Det finns andra tillstånd som kan ge liknande symtom och besvär. Det här är förenklat och ska inte användas som grund för att diagnostisera dig själv.

Behandling

Beroende på grad av objektivt framfall och upplevde symtom kan olika behandlingsalternativ diskuteras. I tidiga stadier och vid små framfall kan det räcka med bäckenbottenträning och livsstilsförändringar för att bli besvärsfri. Livsstilsförändringarna kan handla om att undvika förstoppningjustera träningsformer samt att vid behov gå ner i vikt. En del kan också få god effekt av mekaniska hjälpmedel.

Framfall kan ofta opereras, men operationssättet avgörs naturligtvis av besvären och vilken/vilka typer du lider av.

Jag ska till gynekologen, vad ska jag fråga om?

  • Vad är det som orsakar mina besvär?
  • Kan du visa och förklara vilka strukturer som är inblandade?
  • Vad börjar vi med som förstahandsbehandling för mina besvär?
  • När och hur utvärderar vi resultatet?
  • Vad gör vi senare om det behövs någon annan insats?
  • Behöver jag remiss eller hänvisning till någon annan profession, undersökning eller behandling?
  • Finns det något jag behöver veta inför en graviditet, klimakteriet eller annan förändring?

Har jag ett framfall?

Hoppas du fått vägledning och svar på den frågan här. Lycka till!

Vad är ett framfall?

Vad är ett framfall?

Många patienter jag träffar kommer till mig med en oerhörd ångest och oro inför att kanske ha ett framfall. Jag förstår helt oron, men vill också nyansera bilden. Att ha ett framfall är inte synonymt med att livet är förstört eller att kroppen är paj. Däremot kan du behöva hjälp, stöd och behandling för att må så bra som möjligt.

Definition av framfall

Framfall är det svenska ordet för prolaps och betyder helt enkelt att något sjunkit ner från sin normala position. I bäckenregionen pratar vi om framfall från urinblåsan, livmodern eller ändtarmen. Det vanligaste är att framfallet innebär en sänkning så att det som är sänkt buktar in i slidan, men i mer uttalade fall buktar det ut genom slidöppningen.

Förekomsten av framfall

Framfall är vanligt men det är lite svårt att säga exakt hur vanligt. Det skiljer sig väldigt mycket åt mellan studier, länder och undersökta grupper. Förekomsten varierar också beroende på om diagnosen är baserad på symtom eller på en gynekologisk undersökning. Man brukar säga att runt 15 av alla kvinnor har någon grad av prolaps, om man går på symtom. Om man går på vad som syns vid en gynekologisk undersökning kan förekomsten vara så hög som 64 %. Vi vet att vaginala förlossningar ökar risken för framfall med upp till fyra gånger. Det är belastningen och de skador som kan uppstå vid en vaginal förlossning som kan kan göra att de stödjande vävnaderna blir försvagade, vilket ökar risken för prolaps senare i livet.

Vilka typer av framfall finns det?

  • Cystocele – urinblåsan sjunker ner och buktar in mot vagina
  • Rectocele – ändtarmen sjunker ner och buktar in mot vagina
  • Livmoderframfall – livmodern sjunker ner i vagina.
  • Vaginaltoppsframfall – när man gjort en hysterektomi kan vaginas topp ibland sänkas ner i sig själv

Andra riskfaktorer

Ökad ålder och hormonella förändringar kan bidra till utveckling av framfall. Man brukar framförallt förklara detta med att vi förlorar styrka och uthållighet i musklerna ju äldre vi blir, och stödjevävnaderna får försämrade stödjande kvaliteter.

Långvarig förstoppning, kronisk hosta och tunga lyft i arbetet kan öka risk för prolaps. Fetma, som ökar belastningen på bäckenbotten, anses också vara ytterligare en riskfaktor.

Symtom av framfall

Framfall kan ge en rad olika symtom, men de vanligaste är en känsla av tryck eller fyllnad i slidan. Vid prolaps kan man också känna av skav, blås- och tarmtömningssvårigheter, urininkontinens eller obehag vid samlag. Symtomen varierar kraftigt i svårighetsgrad och intensitet. Vissa individer upplever nästan inga symtom alls, medan andra upplever hur livskvaliteten sänks avsevärt.

Hur får man diagnosen?

Det är en gynekolog som sätter diagnos. Denne utgår från hur normalanatomin ser ut och avgör om och hur mycket sänkning det finns.

Hur behandlar man?

Beroende på symtom och svårighetsgrad kan behandlingen se helt olika ut. Oftast börjar man med livsstilsförändringar (optimera avföring, motion, bäckenbottenträning) och med kräm mot torra eller skavande slemhinnor och prolapsstöd. Om symtomen är större än att dessa alternativ kan ge fullgod lindring kan man överväga kirurgi. Det finns en rad olika kirurgiska metoder som avgörs av var framfallet sitter och hur omkringliggande vävnader ser ut.

Att leva med framfall

Den känslomässiga belastningen av att ha prolaps kan kännas överväldigande. En del upplever ångest, oro och nedsatt sexuell lust på grund av oron hur underlivet ser ut och fungerar. Ta upp även dessa frågor med din vårdgivare!

Fysioterapi

Rehab vid framfall syftar till att stärka upp både resten av kroppen och bäckenbotten för att optimera din livskvalitet och funktion. Ibland handlar det om generell träning och strategier för att bättre tåla med belastning, ibland handlar det specifikt om bäckenbottenträning. Rehab återställer inte prolapsen, men kan minska symtomen därav.

Vad är ett framfall?

Framfall är ett förhållandevis vanlig tillstånd som inkluderar en sänkning av någon av bäckenorganen. Det kan ha en betydande inverkan på livskvalitet, men det finns behandling och copingstrategier som kan minska lidandet. Boka tid hos en gynekolog om du har frågor om din underlivshälsa. Boka en tid hos en gynekologisk nischad fysioterapeut om du vill ha vägledning i fysioterapeutisk behandling för prolaps.

Vidare läsning på BakingBabies

Nytt om bäckenbottenträningsstolen?

person jumping on air with clouds background

Nytt om bäckenbottenträningsstolen?

Jag har tidigare skrivit om bäckenbottentränings-stolen, men får så pass många frågor om denna behandling att jag vill ta upp ämnet igen. Emsella är en stol som använder en teknik som kallas elektromagnetisk stimulering för att ge sammandragningar i bäckenbottens muskler.

Elektromagnetiska vågor stimulerar musklerna att dra ihop sig och slappna av upprepade gånger. Tanken är att det är som bäckenbottenträning, bara att du inte behöver göra det viljemässigt. Meningen är att detta ska stärka upp musklerna. Stolen ger alltså tusentals sammandragningar i bäckenbottenmusklerna under ett enda tillfälle.

En typisk behandlingssession tar cirka en halvtimme och under hela tiden förblir du sittande på stolen, fullt påklädd. Den marknadsförs som behandling för alla sorters urininkontinens hos både män och kvinnor. Det finns många historier att hitta på nätet om individer som upplever symtomlindring efter att ha genomgått en behandlingsperiod med stolbehandlingen. Men stämmer det här med forskningen?

Fördelar?

Den mest uttalade fördelen med behandlingen är att den är icke-invasiv. Den kräver ingen kirurgi, inga läkemedel, inte ens en avklädning. Det här kan ju vara oerhört skönt för någon som av olika anledningar tycker att ingrepp eller undersökningar känns läskiga. Behandlingen är smärtfri, ger inga kända biverkningar och kräver ingen återhämtningstid.

Vad säger forskningen då?

Här ska sägas att studierna jag läst undersöker två olika stolar, Emsella och Dr Arnold. Dessa är båda stolar som använder elektromagnetiska fält för att stärka bäckenbottenmusklerna. Det finns dock skillnaderna ligger i den exakta tekniken och behandlingstiden. Men förklaringsmodellen och de förväntade resultaten är desamma.

Flera av de studier som pekar på fördelar och god effekt av dessa behandlingsmetoder är inte fristående och neutrala, utan finansierade av företagen bakom behandlingen. Detta minskar förstås studiernas trovärdighet.

Vi behöver mer forskning för att utvärdera effektivitet och kostnadseffektivitet. Några studier har visat att behandlingen är säker och effektiv på kort sikt, vad gäller lindring av inkontinenssymtom. En studie har visat att behandlingen har en kortvarig effekt och den urinrelaterade livskvaliteten återgår till vad den var före behandlingen efter tre månader efter avslutad behandling.

En systematisk översikt har visat att de studier som finns på ämnet har en låg kvalitet och när man jämför stolbehandlingen med ”placebo-behandling” kan man inte visa att stolen ger någon signifikant förbättring jämfört med låtsasbehandling.

Det finns alltså inga övertygande evidens som pekar på fördelar med att använda stolbehandling för bäckenbottenbesvär.

Referenser

Fortfarande ingen evidens för hypopressiva övningar

silhouette of person on cliff beside body of water during golden hour

Jag har tidigare skrivit två texter om hypopressiva övningar. En text publicerad 2018 och en text 2020. Men jag får allt fler frågor om ämnet, så det är dags för en uppdatering!

Vad är hypopressiva övningar?

Hypopressiva övningar är en trendig träningsform som marknadsförs som en slags core- och bäckenbottenträning. Dessa övningar sägs ha olika hälsofördelar, särskilt för individer som vill lindra symtom relaterade till dysfunktion i bäckenbotten. I Sverige verkar det marknadsföras främst som en metod för att minska framfallssymtom. Som alternativ för kirurgi för symtomgivande framfall. Det är dock viktigt att veta att det saknas robust forskning om hypopressiva övningars fördelar jämfört med annan behandling eller bäckenbottenträning.

Bålmuskelträning

Hypopressiva övningar involverar andnings och bålmuskler och vissa studier tyder på att dessa övningar kan leda till förbättrad styrka och stabilitet i bålen, vilket kan vara fördelaktigt för individer med ryggbesvär eller svag bål.

För bäckenbottenhälsan

Jag har sett svensk reklam för hypopressiva som jag anser att förstärker rädsla och obehag genom att likna framfall med en halv banan som kläms ur sitt innehåll. Det här är förstås ett starkt budskap för den som känner igen sig i rädslan eller oron för ett framfall. Man föreslår hypopressiva övningar som ett alternativ till traditionella och konventionella behandlingsmetoder som bäckenbottenträning eller kirurgi. Bäckenbottenträning är fortfarande den mest effektiva metoden för att öka bäckenbottenstyrkan. Andra träningsregimer, inklusive hypopressiva övningar, pilates och liknande, har inte visat sig vara effektiva nog när de utförs enskilt. Vill du bli stark i bäckenbotten är det bäckenbottenträning som gäller.

För ansträngningsläckage

Bäckenbottenträning är överlägsen hypopressiva övningar gällande att förbättra symtom av ansträngningsinkontinens. Bäckenbottenträning resulterar i färre episoder av urinläckage och bättre livskvalitet jämfört med hypopressiva.

För framfall

Den tillgängliga forskningen har inte visat att hypopressiva övningar är mer effektivt än bäckenbottenträning för att behandla symtom av framfall. Att lägga till hypopressiva övningar till bäckenbottenträning ger ingen ytterligare fördel. Vid stora och symtomgivande framfall kommer även bäckenbottenträning vara otillräckligt och då är kirurgi ofta den rekommenderade behandlingen.

Fördelar för hållning och andning

Att träna hypopressiv träning kan stimulera god hållning och optimera andningen för en del, vilket kan ha allmänna hälsofördelar, men även här är evidensen begränsad och divers.

Individuell variation

Det är möjligt att effekten av hypopressiva kan variera från person till person och att forskningen ännu inte ringat in vem och för vad som övningarna är som mest effektiva.

Slutsats från studier

Det är viktigt att veta att hypopressiva övningar inte kan ses som en ensam, fristående lösning för hållnings-, rygg- eller bäckenbottenproblem. Det finns inget som tyder på att det är skadligt och tillsammans med annan behandling är det möjligt at det är fördelaktigt för ett generellt välbefinnande. För bäckenbottensymtom är bäckenbottenträning det mest pålitliga sätter att öka bäckenbottenstyska och behandla bäckenbottenproblem. Andra träningsmetoder kan vara komplement, men bör inte ses som ersättning av bäckenbottenträning. Det finns också stöd för att hypopressiva övningar inte ger någon ytterligare effekt än enbart bäckenbottenträning.

Fortfarande ingen evidens för hypopressiva övningar

Dela gärna tankar i kommentarsfältet.

Referenser:

  1. Exercise regimens other than pelvic floor muscle training cannot increase pelvic muscle strength-a systematic review
  2. Can abdominal hypropressive technique improve stress urinary incontinence? an assessor-blinded randomized controlled trial
  3. Are hypopressive and other exercise programs effective for the treatment of pelvic organ prolapse?