I den här kategorin samlas inlägg som handlar om bäckenbotten och dess funktioner och dysfunktioner.
Bäckenbottens funktion handlar kortfattat om att hålla inne och släppa ut saker, vid olika tillfällen och när det bäst lämpar sig. Den ska kunna hjälpa till att hålla in kiss, bajs och gaser. Den ska också kunna slappna av och vara en huvudaktör när du har sex.
I den här kategorin hittar du inlägg om inkontinens, framfall, samliv och överspänning och smärta.
”Efter min andra förlossning tycker jag att jag kommer ”för snabbt”. Jag har alltid haft den tendensen, men det är mer nu. Är betydligt svagare i bäckenbotten och har en ökad vidd i slidan. Har okej uthållighet men mesigt maxknip. Kan svaga muskler ge nedsatt kontroll över orgasmen? Eller handlar det om att vi kanske har sex rätt sällan?”
Läsarfråga
Den här frågan har jag fått klura på lite. Och svaret blir verkligen spridda skurar av tankar. Jag har hittat noll vetenskaplig förankring för mina tankar. Ni läsare får väldigt gärna fylla på med tankar och erfarenheter för att bredda, också!
Inte alltid onormalt
Jag förstår såklart att det blir lite tråkigt och snopet att uppnå orgasm för fort. Det skulle dock kunna vara ett tecken på att du känner din kropp väl. Och att din partner har koll på vad du uppskattar. Att dra ut på tiden innan orgasmen ger ju totalt sett längre tid av njutning. Kanske blir det också förknippat med mer intensiva orgasmer?
Det kan vara värt att nämna att om du använder vibrator eller annat hjälpmedel så kan det leda till orgasm snabbare än vad det normalt tar för din kropp att bygga sexuell respons som kan leda till orgasm.
Kanske hjälper det som du lär dig hur det känns i kroppen strax innan orgasmen bryter igenom, och väljer att pausa stimulansen just där. Efter någon minut kan du/ni återgå. Första gångerna kanske du ska låta kroppen få orgasm precis efter första pausen. Senare kanske du kan leka med att pausa flera gånger. För att då det här att funka måste du själv och din partner kunna stanna till på kommando.
Andra besvär?
Här är jag ute på tunn is. Men om man läser på om manlig prematur ejakulation så verkar det finnas en rad fysiska och psykiska saker som är förknippade med den tidiga orgasmen. Allt ifrån hormonella förändringar, sköldkörtelproblem och relationsbesvär till stress och psykisk ohälsa. Finns det något i ditt generella mående som kan spela in? Då kan det vara värt att se över om du behöver andra åtgärder för det också.
Bäckenbotten då?
Sammandragningar i bäckenbotten är det som man känner i form av pulserande rytmer som kommer i samband med orgasmer. Manlig prematur ejakulation går ofta att behandla effektivt med bäckenbottenträning. Men om det är överförbart till kvinnlig orgasm vet vi inte. Men kanske kan du som frågeställare leka lite med knip under sex. Alltså att testa att slappna av mer eller knipa mer eller att växla. Jag tror inte att svaga muskler i sig kan ge nedsatt orgasmkontroll, men kanske att det finns något i kopplingen mellan musklerna och nerverna som gör det. Men jag vet inte.
Testa att få orgasm oftare
Det finns ofta en träningseffekt även när det kommer till sex. Vill du kunna hålla ut längre innan orgasmen behöver du nog öva på det. Om det är muskler, nerver eller liksom psyke som svarar på träningen kommer nog vara oklart, men träning brukar oavsett ge effekt. Vill du bli bra på golf måste du spela golf, vill du bli bra på fotboll måste du spela fotboll. Vill du bli bra på att styra dina orgasmer måste du öva på just det.
Idag blir det ett svar på en läsarfråga om slidväggsbuktning och överspänning i bäckenbotten.
Slidväggsbuktningar och överspänning
”Hej! Kan man ha buktande slidvägg samtidigt som man har en överspänd bäckenbotten? Jag fick buktande främre slidvägg efter förlossningen men det verkade gå tillbaka, åtminstone så jag inte led av det. Nu har det kommit tillbaka att jag känner mig kissnödig hela tiden. Det känns som att slidväggen trycks ner när jag kniper och det svider och gör ont när jag känner efter.”
Läsarfråga
Spänning
som svar på att något inte är som vanligt
Det korta svaret är att ja, du kan absolut ha en överspänd bäckenbotten samtidigt som du upplever att slidväggarna är svajiga. Kroppens första reaktion på att någon känns fel i bäckenbottenregionen är att ofta att höja spänningsgraden, i en del eller alla av bäckenbottens muskler.
Buktande
främre slidvägg
När stödjet för blåsan blir försvagat kan resultatet bli att urinblåsan sackar ner mot vagina. Detta ger inte alltid några symtom. Du kan få en känsla av att ha något i vagina, en känsla av obehag när du hostar, krystar eller belastar din bäckenbotten på annat sätt, svårigheter att tömma blåsan helt, upprepade urinvägsinfektioner och ibland urinläckage. Symtomen ökar ofta när du varit på benen ett tag och minskar om du lägger dig ned. Om du har en buktning som gör att du inte kan tömma blåsan helt är det viktigt att få råd och hjälp, för det är inte nyttigt.
Symtom
som kommer och går
Det är naturligtvis möjligt att du haft en slidväggsbuktning som gick tillbaka och sedan blev värre igen, men jag skulle gissa att det kanske finns något annat i din problembild. Känslan av att slidväggen åker ner när du kniper och känslan av att vara kissnödig hela tiden kan bero på detta, men skulle också kunna vara något annat.
Varför sänkning?
Att slidväggen sänks vid knip är ju egentligen motsatt vad som borde hända. Precis som du nämner är dina förnimmelser kanske symtom på överspänning i bäckenbotten, men jag kan utifrån beskrivningen inte säga att jag vet. Svid när du känner efter låter också som något ytterligare annat – hur mår dina slemhinnor? Ammar du?
Överaktiv blåsa?
Överaktiv blåsa är när du får starka och frekventa kissnödighetssignaler utan att det är adekvat, alltså att blåsan orimligen kan vara tillräckligt full. Att ha en överaktiv blåsa är ett symtom, inte nödvändigtvis ett tecken på att något är fel. Överaktiv blåsa blir ibland behandlad ibland med blåsträning och ibland på andra sätt.
Något annat?
Det finns andra orsaker till irritation i slemhinnorna som kan ge en svullen känsla med inslag av att det buktar och blir lite trångt. Trängningar kan också höra till. Det kan vara torrhet, svamp eller någon rubbning av bakteriekulturen i slidan. Det kan därför finnas en anledning att kolla upp hos gynekolog och få råd om kräm eller annan behandling.
Slidväggsbuktning och överspänning
Det är absolut möjligt (och inte ovanligt) att ha båda tillstånden samtidigt. Jag tycker att du ska prata med en vårdgivare IRL som kan undersöka och se hur det står till.
Kursen ”Bli fri från smärta och överspänning” är en webbkurs på 6 månader som riktar sig till dig med smärtor och besvär i bäckenbottenområdet . Läs mer här: Webbkurser
Överspänd bäckenbotten eller symtom av trasiga muskler?
”Jag har fött för lite mer än ett år sedan och har nu fått konstaterat att jag har ett bakre framfall. Dagar då jag ansträngt mig lite mer får jag även en del värk. Värken sitter upp mot ljumskarna och inuti kroppen om man trycker vid de yttre blygdläpparna. Senast jag pratade med gyn om operation sa hon att smärtan kan sitta ihop med att musklerna som löper runt slidan och ska fästa i mellangården inte sitter ihop där. Både fysio och gyn tycker att mitt knip är bra, kan det ändå vara så att muskler i mellangården är av och kan orsaka värken?
Hur vet man? Går det att se via ultraljud? Att man skulle kunna laga ev trasiga muskler i mellangård ger mig isåfall större inspiration till att genomföra en framfallsoperation. Vad talar för överspänd bäckenbotten kontra trasiga muskler?”
Läsarfråga
Det här är en jättebra fråga, men svår. Svår därför att det finns så många alternativa svar och överlappning av symtom.
Överspänd bäckenbotten
Av överspänd bäckenbotten kan man få värk i bäckenbotten. Om man också, förutom det knip man omedvetet går också håller på, går omkring och drar in magen kan man får ont i magmusklernas fästning in mot ljumskarna. Av överspänning kan man också så svårt att tömma tarmen och blåsan, och svårigheter att föra in föremål i slidan eller ha penetrerande sex.
Muskeldefekter i mellangården
Skador på musklernas infästning i mellangården är ofta förknippat med bakre framfall. Bakre framfall ger svårigheter att tömma tarmen. Muskeldefekten ger ofta en känsla av nedsatt stöd i mellangården. Den kan ibland upplevas som en molande värk, lite lik mensvärk fast lokaliserad i bäckenbotten med sitt centrum kring mellangården.
Muskeldefekter som leder till överspänning
När kroppen förnimmer att det finns en defekt på en eller fler muskler kan den också bestämma sig för att försöka kompensera – det gör den genom att knipa till mer eller mindre ständigt. Och då har vi gått runt hela cirkeln och är tillbaka till överspänd bäckenbotten.
Ett konstaterat bakre framfall
Min erfarenhet är att det är ganska ovanligt med bakre framfall om man inte har samtidiga muskelskador. Buktande bakre slidväggar under det första året efter förlossning är däremot väldigt vanligt, men om alla musklerna är intakta brukar det återhämta sig senast inom 18 månader.
Det är en sak om du varit kroniskt förstoppad i många år och i princip fått framfallet enbart av förstoppning och ihärdig krystning. Men om du inte haft mångårig förstoppning och vet att besvären kom efter en förlossning, då är det rimligt att be någon bedöma att alla musklerna i utrymmet mellan slidan och tarmen sitter där de ska.
Värk efter ansträngning
Utan fysisk undersökning är det svårt att svar på exakt vad det är som värker. Men framfall i sig gör sällan ont, om det inte är så att själva framfallet orsakar skav, sår och sveda. Däremot kan musklerna som försöker kompensera och lyfta upp det som buktar bli ömmande efter en dags hårt arbete. En trötthetsvärk just centrerad i mellangården behöver inte höra ihop med överspänning.
Bra knip, ändå trasiga muskler?
Den stora knipförmågan avgörs av muskelgruppen som heter levator ani. De mindre musklerna som omger slidan och fäster i mellangården har ingen stor knipkraft. Det kan alltså vara möjligt att ha muskelskador och ändå ett bra knip i det stora hela.
Undersöka muskelläget
Det enklaste sättet för en vårdgivare att undersöka läget med musklerna i mellangården är att känna med ett finger i analen och ett finger vagialt. Hur mycket vävnad man får mellan sina fingrar kan ge en fingervisning (pun intended) på om musklerna finns där eller inte. Om du ändå ska genomgå framfallskirurgi där opererande läkare är kunnig också vad gäller muskler så behöver man inte alltid gå vidare med ultraljudsundersökning. Man kan göra så att man öppnar upp och se hur allting ligger, och åtgärdar det som behövs. Men bäckenbottenultraljud kan också ge en tydlig bild av läget, som kanske hjälper dig i ditt beslutsfattande.
Överspänd bäckenbotten eller trasiga muskler?
Den här frågan kan jag inte svara på, i alla fall inte hur det är i ditt individuella fall. Men det är inte ovanligt att ha både och!
En läsare hörde av sig och ville läsa mer om blåstömningssvårigheter utöver det som jag skrivit kring detta ämne tidigare. Det här med blåstömningsvårigheter är något som kanske uroterapeuter kan allra bäst. Tveka inte att boka en tid hos en sådan om du känner igen dig i problematiken.
Blåsans funktion är att vara en behållare som samlar ihop en mängd urin som sedan tömmer sig när den är tillräckligt fylld och det är lämpligt.
Det normala är att en vuxen person kissar 4-8 gånger per dygn och att det är mellan 2-4 dl som kommer varje gång. Den större mängden är mest rimlig på morgonen. Om du tömmer 4 dl varje gång kan det tyda på att det är för mycket vätska i omlopp.
Blåsan har både en lagringsfunktion och en tömningsfunktion, och båda dessa funktioner kan få trubbel. Lagringsproblem ger sig uttryck i urinläckage och tömningsproblem ger sig uttryck i att det är svårt att kissa och tömma blåsan helt.
Blåsan fylls alltid på
Blåsan fylls ständigt på uppifrån. Det innebär att det alltid kommer finnas lite kiss kvar, även om du precis tömt. Det finns också normalvärden för hur mycket urin som får finnas kvar i blåsan efter att man tömt. Då kan alltid kolla blåstömningen hos en uroterapeut eller hos vårdcentralen. Om du är stressad över att inte kunna tömma blåsan kan det också bli en psykisk hang up.
Ett tips är ofta att dubbelkissa. Det innebär att du kissar och sedan reser dig upp medan du håller lite papper för. Sen sätter du dig ner igen och tömmer det sista.
Bäckenbotten
Bäckenbotten lyfter upp blåsan (och övriga bäckenorgan) och urinröret passerar genom bäckenbotten. Där har musklerna i bäckenbotten en chans att nypa åt och stänga till. Om bäckenbotten är överspänd kan det bli svårt att slappna av och släppa ut kiss. Det kan också orsaka känningar som ibland kan upplevas lite som sveda.
Att inte kunna kissa delvis eller helt
Om det är totalstopp för att kunna kissa kallas det urinstopp och detta kan medföra en njurskada och är ett allvarligt tillstånd. Om blåsan kan tömmas, men inte helt, kan det ge upphov till upprepade urinvägsinfektioner.
Varför?
Att ha svårt att tömma helt kan bero på olika saker, till exempel neurologiska sjukdomar eller skador, diabetes, prostatabesvär eller stenar i blåsan.
Hos de patienter jag träffar har svårigheten att kissa oftast berott på ett framfall av den främre slidväggen.
Överspänning i bäckenbotten kan också göra att det är svårt att börja kissa. Det finns som ett motstånd mot hela tömningen och att det är svårt att få ut allt.
Det kan också handla om en akut överfyllnad och utsträckning i blåsan efter en förlossning/operation, se länkade inlägg ovan.
Hos en del gravida kan det i början av andra trimestern bli svårt att kissa pga livmoderns placering i förhållande till blåsan och bäckenet.
Det kan också hända att blåstömningsbesvär är en biverkning av läkemedel. Till exempel kan vissa antidepressiva ge blåstömningssvårigheter som biverkning.
Viktigt att kunna tömma blåsan
Det är viktigt att kunna tömma blåsan helt och om det inte går genom behöver individen ofta kateter. Det är oftast inte en sådan som du kanske har sett på sjukhus, utan ”självkateterisering”. Det innebär att du själv för in ett litet rör i urinröret och blåsan, och tömmer blåsan genom röret. Hjälpmedel och instruktioner för självkateterisering får du oftast från en uroterapeut. Det är inte alls så läskigt och svårt som det kan verka när man först hör om det.
Behandling
Behandlingen på sikt handlar ofta om orsaken till varför du har svårt att tömma. Finns det blåsstenar så kan de behandlas. Har du en grundsjukdom behöver du har medicinering och behandling för den, och om besvären ändå finns kvar kan du behöva självkateterisera även på lång sikt. Om det handlar om en läkemedelsbiverkning kan man behöva se över dina läkemedel. Har du fått en utsträckning av blåsan pga överfyllnad vid en förlossning eller operation (eller annan orsak) kan besvären läka ut. Det är då fortsatt väldigt viktigt att blåsan töms regelbundet. Om tömningssvårigheterna beror på framfall av främre väggen kan kirurgi för detta vara lösningen, ifall det är så att andra tips och råd för att underlätta tömningen inte räcker.
Vad kan jag göra själv?
Vid blåstömningssvårigheteri samband med framfall kan blåsan ibland tömmas lättare om individen håller lite mot främre slidväggen och lyfter upp den då hon kissar.
Vissa har också lättare att kissa om de legat ner en stund innan. Om det inte går att kissa alls eller om du har en känsla av att aldrig kunna kissa klart behöver du hjälp.
Hur är det egentligen med tung träning och risken för framfall? Är det någon uppfattning som sitter hårt, hårt inrotat hos vårdgivare är det att tynga lyft och tung träning är synonymt med ökad risk för framfall. Jag försöker ofta nyansera detta och senast jag föreläste om ett tangerande ämne blev jag så agiterad att jag deklamerade:
”Man kan inte säga att kvinnor som har fött barn att de inte ska lyfta tungt. Att lyfta tungt är typ essensen av föräldraskapet!”
Idag tänkte jag ta er igenom hela resonemanget bakom min frustration, även om vi faktiskt kommer landa i gråskale-slutsatsen att lagom kanske är bäst.
Vad säger forskningen?
Forskningen om framfall och träning är inte helt enkel. Det mest grundläggande vi har är att det faktiskt saknas en tydlig evidensbaserad koppling mellan framfall och träning. Det finns studier som tyder på att fysiskt tunga arbeten ökar risken för symtomgivande framfall men de är inte helt enkla att överföra till en svensk kontext. Det finns också forskning som menar på att en omfattande mängd av tung fysisk träning under tonåren kan öka risken för framfall senare i livet. En ny studie om just crossfit-tränande kvinnor visade samma grad av framfall hos dessa kvinnor som hos en generell befolkning, men förekomsten av ansträngningsläckage var större hos de crossfit-tränande individerna.
Bäckenbotten blir trött
Efter tung träning kommer bäckenbotten vara trött och dess lyftande och stabiliserande funktion kommer vara kortvarigt nedsatt. Hur är det om du redan har framfall? Är det då farligt att träna så att bäckenbotten blir väldigt uttröttad? Nej, inte riktigt. Men har i en studie sett att individer med befintliga framfall får ett kortvarigt något försämrat fysiskt läge av framfallet efter träning men att detta inte varit förknippat med att symtomen blivit värre eller att livskvaliteten blivit upplevts lägre.
Vad ska vi tänka om det här?
Jag brukar vara krass i mitt resonemang. Du har en svag bäckenbotten eller ett framfall och det är ju pissigt. Men att både ha en svag bäckenbotten och ett framfall OCH annan ohälsa till följd av inaktivitet, det är ännu mer pissigt. Därför anser jag att det är viktigt att begränsa den påverkan du låter bäckenbottenproblemen ha i ditt liv. Träna så att resten av kroppen mår bra!
Tål bäckenbotten hur mycket som helst?
Nej, kanske inte ändå? Det finns forskning på kvinnliga militärer (fallskärmsjägare), att efter mer extrema och intensiva träningsperioder ökar risken för dem att ha framfall grad 2. De som vet mer om den här sortens träning får gärna berätta men jag gissar att det övergår vad de flesta av oss vanliga dödliga gör i motionssyfte på våra lediga stunder.
Individuella faktorer
Den okända faktorn i allt det här är dina individuella faktorer.
Hur mycket tränar du?
Har du några skador på dina bäckenbottenmuskler?
Hur mycket väger du?
Är du ofta hård i magen när du bajsar?
Hur är ditt genetiska arv?
Utifrån detta skulle jag som fysioterapeut också kunna ge lite olika svar till olika individer. Det finns ingen on size fits all även om det förstås hade varit mycket enklare.
Lagom är bäst
Träning, och speciellt tung träning, bidrar med belastning till bäckenbotten. Belastning på bäckenbotten är inte nödvändigtvis något dåligt. Kroppen är gjord för att anpassa sig till successivt ökad belastning.
Om ökningen går för snabbt, eller om du plötsligt övergår vad din bäckenbotten anpassat sig till att klara i belastning kan belastningen faktiskt kan bli för tung. I dessa fall handlar det om att bäckenbottens muskler och dess omkringliggande stödjevävnad inte klarar av belastningen som läggs på dem.
Hur vet vi om vi är nära den gränsen?
Jag brukar alltid utgå ifrån att allt som känns bra är bra. Personligen märker ganska stor skillnad utifrån menscykeln. Jag undviker den tyngsta träningen precis kring ägglossning. Känner du att du är nära gränsen för vad din bäckenbotten klarar – bli inte livrädd och sluta med allt. Utan lek med anpassningar av både antal repetitioner och vikt, förändrade utgångslägen och positioner. Ofta går det att ligga precis under den upplevda gränsen och hitta en träningsnivå som känns både givande och utvecklande. Och ganska ofta går gränsen också att skjuta framåt/uppåt, med rätt sorts träning och tålamod.
Vidare tips/Reklam
Webbkursen ”Bli stark (med svag bäckenbotten) är en 8 månader lång träningskurs som vägleder dig i vanlig träning som är anpassad för dig med svag bäckenbotten. Den innehåller filmade övningar sammansatta i träningsprogram i 4 nivåer. Varje nivå pågår i två månader. Se mer info här.
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
Knip och överspändhet – är det dåligt att knipa om man är överspänd?
Jag känner ibland att min uppgift som folkbildare blir att nyansera det här med bäckenbottenträning. Jag ser det lite som så här:
Först ville ingen prata om bäckenbotten och bäckenbottenproblem för det var pinigt.
Sen började fler prata om det. Det är bra!
Men då det blev ett mer offentligt samtal om bäckenbottendysfunktioner blev det också en mer generellt spridd diskurs och åtgärderna. Det dök upp yoga-knip-experter och ”bäckenbotten- PT:s”. Alla pratade om knipträning och utlovade stark bäckenbotten, platt mage och härligt sexliv bara du skötte din knipträning. Wow! (Läs det där med lätt sarkastisk ton).
Alla ska inte knipa!
Alla vi som jobbar med bäckenbotten ”hands on” vet att det finns svaga bäckenbottnar, starka bäckenbottnar och överspända bäckenbottnar. Och alla nyanser där emellan. Eftersom bäckenbotten inte består av en muskel utan av många, kan olika lägen finnas på olika muskler – samtidigt. Det som många av oss jobbat på att sprida folkbildning kring i flera år är att alla inte ska knipa. Den individuella rehabapproachen till dysfunktioner i bäckenbotten måste ofta vara skräddarsydd.
Nu har pendeln slagit över
I visa sammanhang läser jag nu att ”kvinnor med muskelskador ska inte knipa för man kan ändå inte knipa med muskler som är av” eller ”ingen med överspändhet i bäckenbotten ska knipa”. Och då blir jag trött. Det är inte alltid så. Det är aldrig, aldrig svartvitt och antingen, eller.
Slappna av först, knip sen
En approach som många av oss jobbar med är att musklerna först måste få en normal spänningsgrad, för att du som individ sedan ska kunna bäckenbottenträna och få effekt. Muskler som redan är fullt upptagna med att svara spända kommer inte svara på belastning eller träning på ett optimalt sätt. Man kan behöva ”träna ner” musklerna i spändhetsgrad för att sedan kunna ”träna upp” musklerna i styrka.
Är det alltid så?
Nej, inte ens här är det svartvitt. Det handlar ofta om ett samband mellan orsaks- och verkan.
Är bäckenbotten spänd på grund av andra symtom (framfall, muskelskada, smärta)?
Eller fanns spänningsgraden där redan innan dessa besvär uppstod?
I vissa fall är inte spänningen ett problem. Utan den blir ett problem i relation till styrka, uthållighet, flexibilitet och hastighet på kontraktion. Vissa personer behöver få ordning på både grundspänningsgraden och styrkan/uthålligheten/tajmingen. I dessa fall kan individualiserad bäckenbottenträning absolut vara en viktig del. Vi kan alltså behöva träna både svaga och överspända bäckenbottnar, allt beroende på individen, symtomen och behovet.
Bäckenbottenträning för att kunna slappna av
Vissa behöver bäckenbottenträna för att öka muskelmassan så pass att bäckenbotten sedan kan slappna av. Andra får en direkt avslappning efter hårda knip.
Det är verkligen, verkligen viktigt att individanpassa råden. Det som gäller för någon annan gäller inte nödvändigtvis för dig.
Kursen ”Bli fri från smärta och överspänning” är en webbkurs på 6 månader som riktar sig till dig med smärtor och besvär i bäckenbottenområdet . Läs mer här: Webbkurser
Idag svar en läsarfråga om framfall och graviditet.
”Jag har framfall efter min tidigare förlossning för två år sedan. Livmodertappen är precis innanför eller utanför slidmynningen (det varierar lite). Nu är jag gravid igen. Jag har flera släktingar som har opererat bort sina livmödrar, så kanske är det här ärftligt. Jag har svårt att både kissa och bajsa (kanske mest för att jag är spänd) och är jätteorolig inför nästa förlossning. Vill helst ha kejsarsnitt men är orolig för att behöva kämpa för det. Hur ska jag göra?”
Läsarfråga
Framfall och graviditet
Att ha slidväggar som sackar neråt mot slidöppningen är ganska vanligt men livmoderframfall under graviditet är förhållandevis ovanligt. Det beror ofta på en sammansättning av flera orsaker – hur många barn du fött, om du haft vaginala förlossningar och fått några förlossningsskador, belastning på livmoderns stödjevävnad och påverkan på livmodertappen bland annat. Rent fysiskt så brukar symtomen av detta vara jobbigast i tidig och sen graviditet, med ett fönster i mitten av graviditeten där livmodern har vuxit upp i magen tillsammans med fostret. Att symtomen återkommer senare i graviditeten har med den rena tyngden och belastningen. Livmoderframfall under graviditet kan ge komplikationer, så det är viktigt att din vårdgivare känner till dina symtom och ditt tillstånd. Det är ofta rekommenderat att använda en prolapsring under graviditeten och låta den sitta inne ända fram till förlossningen, förutom vid regelbundna uttag för rengöring av ringen.
Förlossningssätt
Du som födande ska få vara med och bestämma i sådana här
fall. De medicinska aspekterna kring val av förlossningssätt handlar om din
generella hälsa, om livmoderns och livmoderhalsens status. Vill du föda
vaginalt är det ofta möjligt. Ett planerat kejsarsnitt kan också vara ett
lämpligt och säkert alternativ. Min erfarenhet är att det skiljer väldigt
mellan olika förlossningssjukhus och läkare vad gäller resonemang kring det här
med att bevilja snitt. Jag tänker att du ska börja med att få en bra undersökning
och ett utlåtande om dina individuella risker och fördelar med respektive förlossningssätt.
Inget av förlossningssätten är riskfria, men vaginala förlossningar ökar risken
för just att framfallet kommer bli kvar eller förvärras. Snitt kommer med en
annan uppsättning risker. Hur du än ska föda behöver du kunna landa tryggt i
det beslutet, så lyssna inåt och var en besvärlig patient om du behöver vara
det.
Hur blir det sen?
Det här är mycket svårt att förutse. Det du kan påverka som gäller din bäckenbottenhälsa just nu är kanske din avföringskonstistens och kanske din viktuppgång. Att vara väldigt hård i magen och att behöva krysta väldigt när du bajsar ökar belastningen på bäckenbotten samt kan påverka risken att få kvarvarande besvär av framfall. Fråga din barnmorska om råd för att hålla avföringen mjuk! Viktuppgång under graviditet är inte ett enkelt område. Min personliga erfarenhet är att jag faktiskt inte kunnat styra det, alls. Men OM du kan, om det är rimligt inom ditt både fysiska och psykiska hälsotillstånd, så kan det också vara en grej som påverkar hur bäckenbotten kommer orka lyfta bäckenorganen, både nu och sedan.
Kan man bli stark i bäckenbotten av annan träning än knip?
Något som dyker upp i mina flöden regelbundet är både frågor om och påståenden om att man kan stärka sin bäckenbotten med någon annan träning än just knip. Jag förstår varför de här frågorna uppkommer. Det är fruktansvärt tråkigt att knipa och en del upplever också att själva knipen är obehagliga. Skulle man kunna få med bäckenbotten ”på köpet” vid någon annan roligare träning skulle det ju vara fantastiskt. Kan man slå två flugor i en smäll och stärka sin bäckenbotten med annan träning? Jag ska försöka ge ett svar.
Hur fungerar bäckenbotten?
När bäckenbotten gör sitt jobb har den en konstant mindre spänning och en god styrka vid tyngre aktiviteter (hosta, nysa, hoppa, lyfta) samt en möjlighet att slappna av när individen sover. En normal rörelse av bäckenbotten går i riktning uppåt/framåt och ger ett tryck mot urinröret och en minskning av vidden i slidan.
Svag eller stark i bäckenbotten av annan träning?
Bäckenbotten kan vara enda området i kroppen där den positiva effekten av fysisk aktivitet har ifrågasatts. Det finns två möjliga hypoteser om relationen mellan fysisk aktivitet och bäckenbotten:
Generell träning stärker bäckenbotten. Träning kan sträcka och trötta ut bäckenbotten vilket leder till fördröjd träningseffekt. Även direkt under träning reagerar bäckenbotten på buktryck och markreaktionskrafter med en sammandragning, därför kan du få en direkt träningseffekt. Här tror man att träningen kan öka muskelstorleken och minska risken för bäckenbottendysfunktion.
Träning överbelastar, sträcker ut och försvagar bäckenbotten. Bäckenbotten har inte tillräcklig kraft att möta den buktrycksökning eller de markreaktionskrafter som uppstår under träningen. Detta resulterar i en sänkning av bäckenbotten och musklerna blir successivt svagare. Överbelastning i bäckenbotten leder till urininkontinens, anal inkontinens och framfall.
Vilken hypotes är rätt?
Det här är individuellt och avgörs både av bäckenbottens styrka och träningens intensitet.
Mild till måttlig fysisk aktivitet (så som promenader) verkar kunna minska risk för urininkontinens och framfall. Förekomsten av bäckenbottendysfunktion är högre hos idrottare så som trampolingymnaster, gymnaster i övrigt, volleybollspelare och långdistanslöpare.
Trots allt detta vet vi inte om utmattning i bäckenbotten efter mer intensiv träning ger starkare eller svagare bäckenbotten på sikt.
Buktryck
Det som orsakar belastning mot bäckenbotten vid träning är buktryck. Buktrycket ändras vid byte av position, vid rörelser, vid andning och vid bukmuskelkontraktion.
Två typer av träning ökar buktrycket mer än andra:
Ansträngande styrketräning (på grund av yttre vikter och buktryck och bukmuskelkontraktion)
Aktiviteter med hög impact, exempelvis hopp och löpning (pga markreaktionskrafter)
Buktryck skiljer också sig åt mellan aktiviter OCH mellan individer. Det är detta som gör det så svårt. Tröskeln för optimala eller negative effekter på bäckenbotten skiljer sig alltså från person till person.
Blir man stark i bäckenbotten av allmän träning?
90 minuter träning som inkluderar ansträngande konditions- och styrketräning gav en 17 % minskning av maximalt knip, men ingen förändring i vaginalt vilotryck eller uthållighet.
Hos individer som vanligtvis tränar crossfit har man inte sett någon förändring i maximalt knip, men det fanns en minskning av vaginalt vilotryck och något sämre vaginalt stöd.
Volley- och basketspelare har betydligt svagare bäckenbotten än icke-tränande kontroller.
I en studie av EMG-aktivitet i bäckenbotten under löpning vid 11 km/h, 9 km/h och 7 km/h, då visade bäckenbotten som störst aktivitet vid snabbast löpning.
I en studie om hopp (friska individer) visade EMG-aktiviteten i bäckenbotten en ökad samkontraktion med ökad hopphöjd och markreaktionskraft.
Framfall och träning
Det här är det vi vet om framfall och träning
De få studier som utvärderat sambandet mellan träning och framfall har inte funnit något samband.
Extremt ansträngande träning (fallskärmsjägare inom amerikansk militär) verkar öka risken för framfall.
Bäckenbottenträning kan förbättra subjektiva symtom och liten grad objektiv svårighetsgrad av framfall.
Personer som motionerar (promenerar) har lägre förekomst av framfall. Orsak okänd.
Inget samband mellan risken för framfall och den totala rapporterade fysiska aktiviteten under livet, även när man inkluderar ansträngande aktiviteter.
Hos unga ökar 21 timmars träning/vecka eller mer risken för framfall senare i livet.
Ibland förvärras framfallet kortvarigt efter fysisk aktivitet, men det är inte förvärrat med ökning av symtom eller nedsättning av livskvalitet.
Kan man träna annat än bäckenbotten och få bäckenbotteneffekt?
Hypotes om att reflexmässig muskelaktivering kan fungera som ett komplement till bäckenbottenträning finns. Gäller då främst löpning (markreaktionskrafter) och i viss mån styrketräning (yttre belastning och bålmuskelaktivering). Det här gäller troligen enbart om bäckenbotten till att börja med är tillräckligt stark, så att hela summan av aktiviteten inte blir överbelastning.
Det finns några studier om höftrotatorer som ger en ”pluseffekt” främst för äldre kvinnor. På senare tid har det kommit teorier om att detta beror på en anatomisk överlappning mellan levatormusklerna och muskeln som heter obturator internus.
Kan man bli stark i bäckenbotten av annan träning än knip?
Om du har läst så här långt så har du förhoppningsvis förstått att det inte finns ett enkelt ja/nej-svar på frågan om man man kan bli stark i bäckenbotten av annan träning än knip. Men summan är så här:
Än så länge finns ingen evidens för att alternativ träning (annan än vanlig knipträning) kan påverka bäckenbotten till det bättre.
Bäckenbottenträning är med stor vetenskaplig säkerhet mer fördelaktig än annan träning för att minska urinläckage. Att träna ”accessoriska muskler” i ett försök att aktivera bäckenbotten tillräckligt för att få en träningseffekt rekommenderas inte. Riktad bäckenbottemuskelträning (det vill säga vanlig knipträning), snarare än allmän muskelträning, behövs för att bli stark i bäckenbotten.
Dagens ämne är överspänd bäckenbotten, och kanske riktar jag mig idag mest till professionella. Det har kommit en ny, väldigt intressant vetenskaplig översiktsartikel om bäckenbotten och överspänning. Jag gissar att en del av er läsare är intresserade av ämnet, oavsett om ni är intresserade av privata eller profesionella skäl.
Vad är vad?
När man pratar om överspänd bäckenbotten så menar vi professionella egentligen det som på medicinsk språk kallas tonus. En ökning av tonus jämfört med hur vi förväntar oss att det ska vara. Tonus har att göra med muskelns anspänningsgrad i vila. En muskel med normalt tonus har en lagom anspänningsgrad i vila. Den kan dessutom viljemässigt spänna sig på en adekvat nivå anspänning när det behövs. Bäckenbottens vilotonus ska vara avslappnat i liggande läge, med en viss låggradig grundaktivering så snart vi sätter eller ställer oss upp, och en mer höggradig anspänning när vi gör något mer högintensivt.
Vad är det som händer?
När vi undersöker tonus så gör vi en sammanhållen bedömning av både aktiv muskelaktivitet och passiva komponenter. Bäckenbottens tonus, dvs spändhetsgrad, är viktig för att få en adekvat höjning/spänning i relation till aktivitet och adekvat sänkning/avslappning för att möjliggöra passage. En mer ökad aktiveringsgrad än vad som krävs för ett aktuellt sammanhang kallar vi ökat tonus. På svenska och i dagligt tal kallar vi det överspänning.
Ökning av muskeltonus kan påverka flera egenskaper hos bäckenbotten. Man kan få funktionell förstoppning pga svårigheter att slappna av i bäckenbotten vid tarmtömning. Man kan också få smärta vid smärta vid sexuell penetration eller införande av exempelvis tampong. Det är viktigt att veta att överspänning och smärta inte är synonymt. Smärta är inte ett mått på spänningsgraden. Även om de kan samexistera och bero på varandra kan smärta finnas trots avsaknad av överspänning och vice versa.
Varför blir bäckenbotten överspänd?
Oftast blir bäckenbotten spänd för att du är spänd. Alltså bäckenbotten är inte ett eget litet väsen. Utan det den gör är ofta i samklang med saker i resten av kroppen. Det är vanligt att bäckenbottens tonus ökar av många olika faktorer som stress, rädsla, ångest, trauma, kirurgi eller vissa livsstils- och yrkesfaktorer. Man har sett samband mellan överspänning och diagnoser som ger smärta i området. Där kan det vara lite svårt att veta vad som är hönan och vad som är ägget.
Det som är lite nytt är att man har konstaterat att ökat tonus i bäckenbotten till viss del kan tillskrivas passiva mekanismer. Det är alltså inte enbart till följd av aktiva knip. Man har också sett att den aktiva spänningsgraden kan öka efter en stretch. Det här är vanligt vid exempelvis smärta vid sexuell penetration – när musklerna sträcks omkring omkretsen av kroppsdel/föremålet man för in så kommer en ökad muskelaktivitet/spänning som kan bidra till smärtan. Det här är en av de saker jag jobbar mycket med, tillsammans med patienter.
Begreppsförvirrningen
På engelska används en lång rad olika begrepp för det vi kallar överspänning på svenska. Man pratar ibland om ”hyperactive” och ibland om ”non relaxing”. När man talar om ”hyperactive” (överaktiv) blir det lite tokigt i och med att man inte kan skilja ut vad som är aktivt och vad som är passivt i tonusökningen. När vi pratar om ”non relaxing” så blir det också lite fel, eftersom det inte är enbart muskelaktivitet som är problemet, utan även de passiva strukturerna.
I det begrepp vi använder på svenska (överspänning) pratar vi också om det på ett sätt som att vi skulle ha vetat vad normalläget är, och det vi ju aldrig – varken på individnivå eller som ett mått som går att mäta. Men vi kan prata om det utifrån att det är en överspänning utifrån vad vi kan förvänta oss.
Vad ska vi använda?
Man föreslår att man i vetenskapliga sammanhang enbart ska använda begrepper ”increased tone” och på svenska ökat tonus, utifrån att spänningsgraden ökat hos individen jämfört med normalläget. Utifrån att man inte riktigt vet vad utgångsläget är så ska man inte prata om ”hyperactive”, för det indikerar att vi skulle ha ett mått på vad som är normalt och vad som är avvikande.
Jag kan inte argumentera för att det jag använder i dagligt tal (överspänning) i alla lägen är korrekt, men jag har faktiskt inte hittat något bättre.
Hitta orden för dina besvär! Är det något jag blir glad över så är det när personer som läst här på Bakingbabies återkopplar och berättar vad det betytt för dem. En av de finaste sakerna jag nyligen fick höra är att bloggen hjälpt en tjej att hitta orden för sina besvär. Så att hon förstod vad hon kunde söka hjälp för. Det gjorde mig så glad! Idag tänkte jag därför spinna vidare på detta tema och ge en liten hjälp. Typ, så här uttrycker du dina besvär på ett språk som vi inom vården förstår.
Ansträngningsinkontinens
Ansträngningsinkontinens handlar om urinläckage vid belastning. Det kan vara vid träning, eller vid vardagliga aktiviteter som att hosta, nysa eller lyfta. Här finns mer att läsa om detta.
Assymetri
Assymetri betyder att något är ojämnt eller olikt på höger och vänster sida. Precis som vi har en höger och vänster arm och en uppsättning av magmuskler på höger och vänster sida om mittlinjen, så har även bäckenbotten två sidor. Om du är ojämnt spänd eller har skador på ena sidan men inte på den andra kan det bli eller kännas snett i underlivet.
Bråttom till toa, urgency
När det gäller bajs ska man ha en viss ”ställtid”, det vill säga ett rimligt tidsfönster mellan att första bajsnödighetssignalen och att det är riktigt, riktigt bråttom. Det kan bli lite olyckligt för vem som helst som är riktigt magsjuk, men nu pratar vi om det som är ens normala vardag. Om du känner att tiden mellan första signalen och att bajset kommer är för kort kallas det urgency. Det är ett symtom som kan vara värt att nämna till din vårdgivare.
Gasinkontinens
Att inte kunna hålla fisar är ett symtom. Vi alla är mer eller mindre gasiga, och att prutta hör ihop med att vara människa, men om du inte kan hålla fisar efter att du fött barn kan det vara ett symtom som är du också ska nämna till din vårdgivare. Mer om detta här.
Instabilitet, svajighet
Känslan av att bäckenet saknar botten, att det är hål rätt igenom eller att det inte tar stopp i bäckenbotten när du hostar, nyser eller skrattar är ett symtom. Visst finns det människor som sedan barndomen är svaga och svajiga i bäckenbotten, men om det är nytillkommet efter en förlossning och inte ger med sig efter det första året kan det vara något som är värt att undersöka vidare. Observera att det är helt normalt att känna att bäckenbotten är svajig när man fött barn, musklerna sträcks ut 300 % och det tar många månader innan de har återhämtat sig.
Känslan av att ha något i slidan
Känslan av att ha något i slidan, utfyllnadskänslan, kallas globuskänsla på medicinspråk. Det kan bero på lite olika saker och också vara övergående efter förlossning. Går det inte över, och du ständigt går omkring med en känsla av att ha en tampong inne, som dessutom sitter snett, så är detta en fråga att ta upp med din vårdgivare. En av anledningarna till globuskänsla kan vara framfall, men det behöver inte vara den enda anledningen.
Något är fel
Jag har haft patienter som inte kunnat specificera mer än så vid första samtalet. Något känns fel! Känns det fel kring blåsan eller när du kissar? Känns det knasigt vid slidan? Hur funkar sex? Funkar belastning, aktivitet och träning? Hur funkar det att bajsa? Kan du hålla kiss, kan du hålla bajs? Tänk igenom dina symtom utifrån vad bäckenbotten ska kunna – hålla in, hålla upp, släppa in, tåla belastning. Vilken eller vilka delar är det som inte funkar?
Skavkänsla
Skavkänsla kan i vissa fall vara samma sak som globuskänslan, det känns som att något är i slidan, och det skaver. Skavkänslan kan också bero på torra slemhinnor. Om du ammar kan receptfri östrogenkräm vara ett tips för att minska skavkänslan. Skavkänsla kan också i vissa fall handla om en trötthetsvärk i musklerna, det svider som av mjölksyra för att du går omkring och kniper hela tiden. Fråga din vårdgivare om skavkänsla, men testa också receptfri kräm och att minska knipandet under en period.
Soling
Soiling är symtomet när du får fläckar efter bajs i underkläderna. Det kan antingen handla om att det kommer lite passivt läckage efter att du bajsat och torkat dig, eller att du läcker pyttemängder bajs. Oavsett är det ett symtom värt att ta upp med en vårdgivare. Mer om detta här.
Svårt att slappna av
Kroppens automatiska reaktion på när något känns fel i underlivet är att öka spänningen i bäckenbottenmusklerna. Får du dessutom enbart svaret ”allt ser fint ut, men du behöver knipa mer” varje gång du söker vård kommer du också kanske brassa på med ännu mer knip. Det finns absolut människor som behöver knipa. Men det finns också dem vars problem faktiskt bara förvärras av knip. Ett vanligt exempel är om du har muskelskador på ena sidan i bäckenbotten, och den motsatta sidan utvecklar ett kramptillstånd för att kompensera för muskelbortfallet. Det kan leda till en ojämnhet som kan bli smärtsam. Ibland känns denna ojämnhet som en smärta i svanskotan. Mer om överspänd bäckenbotten här. Och mer om muskelskador som kan ge ensidig överspänning här.
Svårt med avföring
Om du har svårt att hålla avföring är det ett symtom som ska undersökas vidare. Det är inget att diskutera, det söker du hjälp för idag, okej? Här finns mer info om anala läckage. Det kan ju istället vara tvärt om, att du har svårt att få ut bajs. Det kan handla om att du ”bara” är hård i magen och behöver få mjukare bajs. Här finns tips för att bajsa enklare. Man kan också vara så överspänd i bäckenbotten att musklerna inte slappnar av nog för att kunna bajsa enkelt. Det kan också vara så att du har fått en rectocele. Det är alltså en tarmen buktar in mot slidan och bildar en liten ”återvändsgränd” för bajset.
Svårt att tömma blåsan
Att kunna kissa och tömma blåsan helt är jätteviktigt. Det finns flera olika anledningar till att blåsans viktiga jobb och funktion kan störas av graviditeter, förlossningar och förlossningsskador. Om du har svårt att kissa och tömma blåsan helt ska du söka hjälp.
Trängningsinkontinens
Trängningsinkontinens är besläktat med överaktiv blåsa. Det innebär att du läcker urin när du får en stark och ganska plötslig blåsträngning. Läs mer om detta här.
Tyngdkänsla
Tyngdkänsla är ett sådant symtom som upplevs självklart för den som har det. Men det kan betyda otroligt många olika saker. För en del är tyngkänslan lik babian-svullnaden efter en förlossning. Hos andra är tyngdkänslan ihophörande med globuskänsla. För någon annan är tyngdkänsla egentligen en trötthetsvärk i musklerna. Här finns ytterligare ett resonemang om tyngdkänsla.
Öppenhet, vidhetskänsla
Känslan av att vara öppen eller ”vid” i slidan är ännu ett av de här mer vaga symtomen som folk ofta inte berättar om. Jag som vårdgivare behöver fråga specifikt om just det. Vidhetskänslan kan, för oss som bedömer musklerna i bäckenbotten, komma från det ytliga eller det djupa musklerlagret. I början efter en förlossning är det helt normalt att känna sig stor och vid. Detta på grund av samma anledning som det kan vara normalt att känna att bäckenbotten är svajig. Men om detta inte återhämtat sig när det gått ett halvår-år eller så kan man misstänka att något inte är helt som det ska. Ibland hör detta ihop med en missad, felsydd eller defektläkt grad 2-bristning eller klipp, ibland med levatorskador.
Hitta orden för dina besvär
Fyll jättegärna på med input i kommentarsfältet! Ett annat tips är att botanisera och läsa på backenbottenutbildning.se, där kommer du hitta jättemycket bra info.
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
