Om du genomgår en gynekologisk operation kan du behöva en rehabperiod efteråt. Det är många som inte tänker på hur både funktions- och rörelseförmåga påverkas av gynekologiska tillstånd och operationer. Ökad blodcirkulation genom försiktigt anpassad och väl doserad träning kan optimera läkning efter en operation, och en successiv återgång till fysisk belastning kan hjälpa dig att hitta tillbaka på ett skonsamt sätt.
I denna kategori hittar du information om träning och fysisk belastning efter operationen. Det är inte alltid du rekommenderas kontakt med fysioterapeut efteråt, men du kan med fördel efterfråga detta själv.
Direkt efter en operation rekommenderas du att börja med fotpump och djupandning, senare kan du börja aktivera bål- och bäckenbottenmuskulatur. Läs mer i inläggen för vidare råd. Inläggen baseras så gott det går på vetenskap, men där det saknas istället på fysioterapeutisk beprövad erfarenhet.
Jag har en fråga om omoperation av grad 2-bristning. Jag fick en stor bristning grad 2 vid min förlossning. Läkare har gjort bedömningen att jag behöver en omoperation för att bli av med besvären som jag har och för att få en längre mellangård. Jag behandlar nu med östrogenkräm. Jag funderar på att göra en anmälan till LÖF samt privat försäkringsbolag. Vad kan jag förvänta mig?
Vad du tror om min omoperation samt östrogenbehandling, hur lång är processen att få operation samt hur ser prognosen ut för läkandet?
Läsarfråga
Operation för att laga mellangården
Utan att undersöka dig eller läsa din journal kan jag förstås inte garantera att jag har rätt – men jag uppfattar det som att din grad 2-bristning blivit ”defektläkt”. Det kan innebära att musklerna som brast vid förlossningen inte läkt ihop som de skulle. Att din mellangård är kort kan då innebära att de muskelfästen som ska sitta ihop under huden i mellangården helt enkelt saknas. Jag vet inte exakt vilka besvär du har. Det är rimligt att försöka laga de muskler som fortfarande är skadade eftersom de inte kan hitta tillbaks till sig själva på egen hand ifall du har besvär som kan förklaras av de defektläkta musklerna. Med en defektläkt mellangård saknas liksom ”navet” i bäckenbotten och du kan känna av en slags instabilitet och få andra symtom.
Östrogenkräm
Torra slemhinnor på grund av amnings handlar om en relativ östrogenbrist och liknar alltså den östrogenbrist vi kan få i klimakteriet. Torrhet i slemhinnorna kan ge samlagssmärta, urinvägsbesvär och en ökad benägenhet till irritation. Du nämner skavkänsla och jag antar att östrogenkrämen är tänkt att minska skavet framförallt. Att få en bra slemhinnestatus innan en operation är viktig för läkningen efter operationen.
LÖF
LÖF är ett kapitel för sig. Jag tycker absolut att du ska testa att anmäla till LÖF och hoppas på det bästa, men jag tror faktiskt inte att det kommer gå vägen. De ska ju ersätta vårdskador, alltså skador som har skapats genom vård eller skador som hade kunnat undvikas genom alternativ vård än den du fått. De flesta får höra av LÖF att deras förlossningsskada är en naturlig del av födandet och att de, trots kvarvarande defekter, blivit adekvat sydda.
Min egen historia inkluderar en sfinkterskada, missade eller defektläkta muskler och en omoperation 5 år sendare. Jag fick detta utlåtande från LÖF: ”Vi har gått igenom ärendet tillsammans med en medicinsk rådgivare inom gynekologi och obstetrik. Vi bedömer att behandlingen du fick var medicinskt motiverad och utfördes på ett korrekt sätt och enligt vedertagen metod. Skadan du anmält hade inte gått att undvika även om behandlingen hade utförts på ett annat sätt. Det finns inte heller någon annan tillgänglig behandlingsmetod som hade tillgodosett ditt vårdbehov på ett mindre riskfyllt sätt. I samband med förlossningen 2012 suturerades du enligt den kunskap som fanns år 2012”.
Från ditt privata försäkringsbolag kan du eventuellt få ut
någon ersättning, men det beror nog mycket på hur du är försäkrad. Det finns
nästan inga försäkringsbolag som täcker förlossningsskador, men däremot kanske
du kan få ersättning för sjukhusvistelse osv kring operationen som kommer. Ring
och kolla!
Processen att få operation
Jag vet inte exakt vad det är du undrar kring processen kring omoperation av grad 2-bristning. Men det svåraste kan vara det första steget – att komma till en läkare som har kompetensen att hitta muskelskadorna och som också vet hur/att man kan laga dem. De flesta kliniker erbjuder operation inom vårdgarantin, vilket jag tror är tre månader om det inte nyligen ändrats. Jag har ganska tidigare skrivit några inlägg om mellangårdsoperationer, du kan läsa dem för mer info:
Jag önskar dig stort lycka till med både operation och i dina eventuella försäkringsärenden. Jag vill också rekommendera kontakt med fysioterapeut efter operationen, både för att optimera läkningen och bli så stark som möjligt efteråt.
Vidare funderingar?
Rehab efter bäckenbottenoperation är en kurs som inkluderar information inför operationen och rehabprogram tre månader efter operationen. Du hittar kursen här. Det är teori om hur du bäst tar hand om kroppen och filmade övningar uppdelade i 6 nivåer.
Nu ska du få följa med in i mitt behandlingsrum, i alla fall i tanken. Klockslaget för att träffa en ny patient är inne. Jag går ut och hälsar och visar vägen in på rummet. Jag sätter mig vid skrivbordet igen, patienten på stolen framför. Hon berättar om sina problem och jag antecknar. Besvären omfattar bäckenbotten och i hennes historia finns en diffus inre smärta. Efter att ha kollat av om hon är med på att jag gör en vaginal undersökning är detta nästa moment. Jag undersöker och frågar ”gör detta ont?” Hon har aldrig varit med om att något känt efter så från insidan, och frågar tillbaks ”Har inte alla lite ont i bäckenbottenmusklerna?”.
Har alla lite ont i bäckenbottenmusklerna om vi trycker på dem?
Jag är alltså en specialistfysioterapeut inom gynekologi och obsterik. Som alla fysioterapeuter jobbar jag med ”rörelse- och stödjesystemen” i kroppen, ofta med träning och fysisk aktivitet som en del av behandlingen. Muskler, leder och nerver är min hemma-arena. Som en bäckenbotten-fysio är jag ofta den första personen som mina patienter träffar som faktiskt bedömer musklerna i bäckenbotten mer detaljerat. Muskler kan vara starka, svaga, spända, slappa, ömma och allt där emellan. Ömhet i muskler är otroligt vanligt, och ömhet i bäckenbotten återfinns hos nästan alla med bäckenbottenproblem. Det här förvånar många. Även om patienten inte från början söker mig för smärta, utan för inkontinens, framfall eller förlossningsskador, så hittar jag ofta ömma muskler i bäckenbotten.
Det är vanligt men inte normalt
Problem med bäckenbotten är otroligt vanliga, jag skulle säga att var tredje kvinna minst har något slags besvär. Alla dessa inte har smärta eller ömhet i bäckenbotten, men kanske en av tio? Om det är så vanligt, är det ens något att lägga någon vikt vid? Är det slöseri på behandlingsfokus att försöka få bort ömheten i bäckenbotten? Nej.
Välmående muskler ska inte göra ont
Detta påstående gäller de allra flesta muskler i hela kroppen (även om jag nog inte känner någon som inte är öm över nack/skuldermusklerna). Det gäller också specifikt bäckenbotten.
Vad vet vi?
Hos friska kvinnor som aldrig har varit gravida ska smärta i bäckenbotten vid undersökning anses som ovanligt(1).
Hos gravida med graviditetsrelaterad bäckensmärta återfinns i större utsträckning ömhet i bäckenbotten och obturator internus än hos gravida utan graviditetsrelaterad bäckensmärta(2).
Vid en jämförelse av kvinnor med kronisk bäckensmärta, kvinnor med smärta från urinblåsan och friska kontroller har man sett att det finns en ökad smärtkänslighet och lägre smärttröskel vid tryck mot bäckenbotten hos kvinnor med olika närbelägna smärttillstånd. (3).
Kvinnor med smärta från levatormuskulaturen verkar kunna få förstärkning av symtom från framfall och besvär från tarm och blåsa, upp emot 50 %(4).
Bland kvinnor med kronisk bäckensmärta har ca 60 % muskelömhet i bäckenbotten, jämfört med 4 % hos friska kvinnor utan smärtproblematik i området(5).
Hos personer med muskelömhet i bäckenbotten finns också ofta smärta vid samlag och förstoppning (5).
Har inte alla lite ont i bäckenbottenmusklerna?
Nej, verkligen inte. Välmående muskler ska inte ömma vid beröring, oavsett om de sitter i rumpan, ryggen eller bäckenbotten. Om du har urininkontinens, tarmtömningsproblem eller nedsatt sexualförmåga kan dina besvär förstärkas av bäckenbottenömheten. Detta är värt att lägga tid och kraft på att självbehandla. Räcker inte det, sök hjälp!
Men allt handlar inte om avslappning. Du behöver ofta komma till att klara av att stärka upp dessa muskler också, för att de med tiden ska bli mindre ömma. Bäckenbottenträning är superbra, bara du klarar att reglera ner bäckenbotten efter varje knip. Är det här väldigt svårt behöver du nog hjälp med det. Om det inte finns en fysioterapeut nära dig vill jag rekommendera min webbkurs för smärta och spänning i bäckenbotten.
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
”Jag genomgick en perineorafi, och ett tag efteråt fick jag en infektion och såret sprack upp. Jag vet inte än om det bara är ytliga stygn eller om det också är stygnen i musklerna längre in. Men min fråga är nu – varför kan jag bara inte åka in och få det här ihopsytt igen? Det känns jättekonstigt att behöva gå omkring så här uppfläkt i flera månader.”
Sår som spricker upp
När ett kirurgiskt sår läker som det ska sitter vävnaderna ihop med hjälp av stygn samtidigt som det som ska bli ärrvävnad börjar skapas i såret. Stygn och sår spricker ibland, ganska ofta på grund av infektioner. Kroppens övriga status spelar också in. Diabetes, fetma, rökning och undernäring är alla saker som kan påverka läkningen till det asämre. (Fettceller har mindre effektivitet i blodflöde och syresättning jämfört med andra vävnader.)
Utöver detta kan skickligheten och suturtekniken hos den som opererat spela in. Tryck från fysisk aktivitet eller från ökning av buktryck vid skratt, hosta, nysning kan också orsaka tryck på sår som gör att de går upp. Sår som spricker upp gör det ofta mellan 3-10 dagar efter operationen.
Försiktighet
Det är på grund av detta som vi ofta uppmanar patienter att vara väldigt försiktiga de första två veckorna efter en operation. Man behöver röra sig lite och ofta, men ska undvika stora, hastiga rörelser och belastning.
Infektioner
Infektioner ger svullnad, varbildning, onormal rodnad, feber, ökad mängd och illaluktande flytningar och smärta. Om du märker av infektionstecken ska du fort som ögat söka vård och vara kanske ytterligare lite försiktig med yviga rörelser och belastning.
Fenomenet resuturering
Att sy igen ett operationssår som har släppt kallas ”resuturering”. Man forskar på möjligheten att resuturera uppspruckna lagningar efter förlossning, men det finns ännu inga tydliga resultat. Jag har aldrig sett någon prata om resuturering efter perineorafier faktiskt. Min gissning är att sårrupturer efter perineorafier i nästan alla fall handlar om infektioner. Och då ska man inte sy igen.
Resuturering efter förlossning
Här kan du läsa om vad vi inte vet kring resuturering av förlossningsskador (grad 2) (grad 3-4). Trots att vi inte riktigt vet om det här är en bra metod eller inte erbjuder vissa sjukhus resuturering om stygnen går upp inom en veck, men då måste stygnen ha spruckit upp av exempelvis mekaniska faktorer och inte på grund av infektion. När man väl behandlat infektionen kan det sedan ha gått så pass mycket tid att en resuturering inte längre är lämplig eller möjlig.
Färska sårytor behövs
Anledningen till detta är för att sårytorna ju läker. Hud eller slemhinna vill liksom stängas, oavsett om det är i ett korrekt läge eller ej. Har det gått lite för lång tid och såret inte längre har två färska sårytor kommer ihopläkning kanske inte ske. Eller om det sker delvis kanske det också uppstår fistelgångar eller annat. Man behöver alltså färska sårytor för att kunna sy.
Sekundärläkning
När det får läka ”inifrån och ut” utan att man syr igen kommer ny vävnad fylla ut klyftan där såret sprack upp. Om det bara var hud/slemhinna involverat i såret som gick upp kan detta ofta läka fint, trots allt. Om sårrupturen involverande muskler och andra vävnader längre in får man sedan göra en ny bedömning och se om man ska försöka sig på en ny operation eller inte. Men då vill man ofta att den fysiologiska läkningen i området ska ha fåt tuffa på ett tag.
Granulom
I vissa sår uppstår granulom, det är små röda och upphöjda fläckar av vävnad som ibland kan göra lite ont och ha lätt att börja blöda. Om dessa stör dig kan de behandlas med ett medel som man penslar på, men ofta läker de också bort med tiden.
Sår i mellangården som spricker upp
Det finns få saker som är så tärande efter att ha genomgått en tuff och smärtsam operation, som att såret spricker upp. De flesta lider oerhört av osäkerheten detta medför och sorgen av att inte bara få en smidig läkning och återhämtning. Men en liten tröst är att det faktiskt ofta tar igen och läker rätt fint ändå. Och det bästa sättet att komma igenom den jobbiga perioden är att ta en dag och en vecka i taget. Rätt var det är har tillräckligt tid gått och du kan antingen se att läkningen ändå blivit bra. Eller så tar du dig tillbaka till opererande läkare och ber om en ny bedömning. Men alla er drabbade: Jag känner oerhört mycket med er.
Dela gärna med er av egna erfarenheter i kommentarsfältet!
Övrigt tips: Rehab efter bäckenbottenoperation är en kurs som ger dig som behöver en vägledning under läkningens första månader och ger ett successivt stegrat träningsprogram.
Ska göra en perineorafi och hör olika bud om amning och läkning. Jag förstår såklart att östrogenbrist kan vara negativt. Men när barnet är dryga året, mensen är tillbaka sedan flera månader (den kom första halvåret), slemhinnorna mår bra och man ammar lite då och då? Spelar det verkligen någon roll? Finns det ändå fördelar av att sluta helt? Jag vill inte sluta, men såklart inte äventyra resultatet heller. Finns det någon konsensus på området?
Läsarfråga
Hej och tack för din fråga
Nej, någon enkel konsensus har jag inte hittat. Jag har också uppfattat det som att de kirurger jag har gemensamma patienter med gör en individuell bedömning vid behov. Har haft patienter som haft kvar enstaka tillfällen av amning per dag som genomgått kirurgi, men då har det föregåtts av att man konstaterat att slemhinnorna ser välmående ut. Du ska få ett vidare resonemang – vi tar en lite vidare djupdykning i det här med östrogen, slemhinnor och kirurgi.
Vad är det här med östrogen?
Östrogen är ett könshormon som framförallt produceras i äggstockarna. Östrogen är med och styr menstruationscykeln och har en superstor roll under graviditeten. Vid amning har man väldigt låga nivåer av östrogen, på grund av at prolaktinet (hormon som är viktigt för amning) håller ägglossningen borta och östrogenniåverna låga. Man brukar säga att så länge man ammar ligger man högt på prolaktin och lågt på östrogen, men vi alla vet ju at det finns personer som ammar och har regelbunden mens. Det verkar vara så att det kräver ganska täta amningstillfällen och nattlig amning för att hålla östrogenet nere/mensen borta. Östrogenbrist ger sig ofta uttryck i torra slemhinnor i underlivet.
Torrhet i underlivet efter graviditet
I en studie av 832 nyförlösta personer uppgav 43 procent att de hade torrhet i underlivet 6 månader postpartum. Amning specifikt visade sig i samma studie vara kopplat till smärta vid samlag och minskat sexlust. Östrogen kan ha en viktig roll när det kommer till upphetsning eftersom det är med och styr blodflödet till genitalierna.
Östrogen i p-piller
Många p-piller innehåller östrogen. De vanligaste p-pillren är de som kallas ”kombinerade” och som innehåller både östrogen och gestagen. Länge har man bara rekommenderat gestagenpiller för ammande individer, men på senare tid har man kunnat se att även kombinerade p-piller är säkra för ammande/ammade barn. Däremot finns en ökad blodproppsrisk med östrogen-piller, så dessa ska man inte börja med alltför tidigt efter förlossningen (före 6 veckor postpartum).
Spelar amningen roll för återhämtningen efter graviditet?
Det verkar vara främst stunsen i slidväggarna och slemhinnornas fuktighet som påverkas av amning/östrogenbrist. En studie från 2020 på 119 nyförlösta kvinnor påvisade ingen skillnad vad gäller återhämtning av bäckenbottenfunktion hos kvinnor som ammade/inte ammade. Individer med framfall postpartum får ofta höra att symtomen kommer förbättras efter amningsslut. Det verkar i första hand vara tiden som ger den lindrande effekten, amning verkar inte bromsa återhämtningen så att det blir några effekter av amningen på längre sikt.
Undersökning
Utredning av torra slemhinnor görs av en vanlig gynekolog. Hen kommer titta och känna på slemhinnorna och undersöker vid behov östrogennivåerna, ifall orsaken till besvären är okänd. Amning och menopaus är ju kända orsaker till östrogenbrist och torra slemhinnor, så då behöver man inte utreda vidare. Behöver man behandla finns både receptfria och receptbelagda krämer samt östrogenringar.
Östrogenbrist och kirurgi
Det finns alltså inget som säger att det är omöjligt att operera en person med torra vaginala slemhinnor. Men om slemhinnorna är tunna, mindre elastiska och mer sköra har du inte en optimal förutsättning för en bra återhämtning. På så vis kan amning och läkning påverka varandra.
Torrhet i slidan efter kirurgi
Ärrvävnad i slidan fungerar inte lika optimalt som annan vävnad, och det kan vara så att slidans förmåga att hålla sig fuktig försämras kortvarigt. När ärret har läkt helt kan man smörja med mjukgörande kräm, östrogenkräm eller bara använda glidmedel vid införande av tamponger, fingrar eller vid sex. Det brukar sedan ge sig med tiden, ju mer ”moget” ärret är. Det kan ta lång tid, upp emot ett år.
Amning-mens-välmående slemhinnor
Spelar amningen verkligen någon roll om mensen är tillbaka och slemhinnorna mår bra? Är amning ändå en stoppkloss för kirurgi? Finns det fördelar att sluta helt, även om man inte vill sluta? Finns det någon konsensus?
Amning och läkning
Jag har inte hittat någon konsensus, eller ens någon medicinsk litteratur som tar upp frågan amning och läkning efter kirurgi. Jag tror att det fortfarande är
1) ganska ovanligt att operera individer för defektläkta förlossningsskador så pass ”tidigt” efter förlossningen, och
2) ganska ovanligt med långtidsamning
att forskningen inte har kunnat omfamna just detta riktigt än. Men min GISSNING är att välmående slemhinnor är det avgörande, inte amningen i sig.
Den här serien om bäckenbotten och träning kommer handla om vad vi vet, vad vi inte vet och vad vi kan anta. En hel del om mina råd och hur jag resonerar med mina patiener. Det kommer, som vanligt, nya inlägg på bloggen varannan dag. Dessa inlägg som hör till en serie kommer alltså komma över en veckas tid.
Vad vet vi om bäckenbotten och träning?
Om inkontinens:
En av fyra kvinnor uppges lida av urininkontinens under träning.
Ju mer intensiv träningen är, desto högre förekomst av urininkontinens.
Men, att hålla sig igång och att exempelvis promenera regelbundet minskar risken för att utveckla besvärande urininkontinens.
Studier av ganska dålig kvalitet antyder att kvinnor som deltar i sport minst 8 timmar per vecka i större utsträckning lider av någon form av analinkontinens.
Om framfall:
Det finns inga vetenskapliga samband mellan generell träning och framfall
Extremt ansträngande träning så som militärträning för fallskärmsjägare har i studier visats öka risken för framfall. Jag har alldeles för lite kunskap om vad detta innebär för att kunna jämför det med någon annan träningsnivå. Vet ni?
Om bäckenbottenfunktion:
Kvinnor som tränar regelbundet kan ha mer muskelvolym i bäckenbotten men är inte generellt starkare än andra. Hos volley- och basketbollspelare har man sett lägre bäckenbottenstyrka än hos icke-idrottare. Hos personer som tränar väldigt tungt och intensivt har man sett att bäckenbotten är tunnare och vidheten i bäckenbotten högre än hos andra.
Alla får en sänkning av bäckenbottenstyrka kortvarigt efter tyngre träning.
Det finns ingen evidens för att personer som tränar yoga eller pilates har starkare bäckenbotten än andra.
Forskning som kopplar specifik träning till bäckenbottenhälsa saknas.
Vikten av att individanpassa
Alla övningar och all slags träning kan anpassas för att passa alla olika individer. Det som generellt rekommenderas vara skonsamt för bäckenbotten precis lika gärna kan vara problematiskt för en viss individ, för att instruktionen blir eller uppfattas fel.
Vad är bäckenbottenvänlig träning?
Begreppen ”bäckenbottenvänlig” eller ”träning som är skonsam för bäckenbotten” betyder att vi tagit hänsyn till tryckökningen mot bäckenbotten i övningen. Och det är meningsfullt, eftersom många individer dels inte alls vet hur de ska förhålla sig till sin bäckenbotten själva, och dels för att många instruktörer och tränare inom friskvårdsbranschen inte har en susning heller. Begreppet bäckenbottenvänlig handlar alltså om att någon hjälper att tänka tillsammans med dig. Det innebär inte en begränsning som du alltid behöver förhålla dig till. Det innebär inte heller en förbudslista på övningar som är dåliga för alla, eller övningar som är bra för alla.
Det handlar om Tekniken
Jag är en person som ganska ofta slänger mig med begreppet ”bäckenbottenskonam träning”, av lite olika skäl. Dels för att det finns enkla och vettiga sätt att minska på trycket mot bäckenbotten, anpassningar som kan vara viktiga för:
Personer med framfall och buktande slidväggar i väntan på operation eller som väljer att inte opereras över huvud taget.
Individer med defektläkta förlossningsskador där bäckenbotten faktiskt inte har förutsättningarna för att ge ett fullgott stöd.
Personer med levatorskador där bäckenbotten faktiskt inte har förutsättningarna för att ge ett fullgott stöd.
Du som har ett överrörlighetssyndom som också inkluderar en ökad svajighet i bäckenbotten.
Personer med mycket övervikt, där bäckenbotten redan står under en hög belastning i enbart vardagsbelastning.
Om du passar in i någon av dessa kategorier
Om din personliga tränare eller gruppträningsinstruktör får dig att göra saker som innebär att du får symtom från bäckenbotten bör du stanna upp och be om ett alternativt utförande. Du behöver ha någon som vet hur hen kan anpassa träningen vid behov. Träning har potential att ibland förvärra dina symtom av bäckenbottendysfunktion/framfall/smärta/inkontinens och du har rätt att få kompetent hjälp, inte minst om du betalar dyrt för den. Oavsett vad jag skriver för tips om träning som är skonsam för bäckenbotten, och oavsett vad din peppiga personliga tränare rekommenderar dig att göra – du behöver gå till hur det känns i DIN KROPP. Allt som känns okej är okej. Allt som inte känns okej är inte okej just nu, men det betyder inte att det aldrig kommer vara det.
Generella råd är sällan gott nog
Jag är väldigt lite för generella råd till stora grupper med enorma skillnader individer emellan. Men här i Sverige är vi bäckenbottennischade fysioterapeuter så enormt få. Den stora massan kan omöjligen få den individuella bedömningen och behandlingen som de hade behövt. Och då är generella råd bättre än inget. För vi vet att för många kvinnor kommer en bäckenbottendysfunktion leda till en sänkning av livskvaliteten. Detta för de allra flesta inte på grund av att hela livet överskuggas av allvarliga symtom. Utan för att symtomen gör att kvinnor upphör med aktiviteter de gillar och trivs med. Då vill jag visa på att det kan finnas sätt att anpassa träning. Det är inte anpassningar som passar alla, eller som är nödvändiga för alla.
Här finns mina generella råd om bäckenbottenskonsam träning:
Den här serien syftar till att ge ett vidare perspektiv på ämnet bäckenbotten och träning. Dels för dig som gärna vill komma förbi behovet av ”bäckenbottenskonsam träning”. Dels för dig som jobbar med patienter eller träningskunder som har bäckenbottendysfunktion.
Vidare tips/Reklam
Webbkursen ”Bli stark (med svag bäckenbotten) är en 8 månader lång träningskurs som vägleder dig i vanlig träning som är anpassad för dig med svag bäckenbotten. Den innehåller filmade övningar sammansatta i träningsprogram i 4 nivåer. Varje nivå pågår i två månader. Se mer info här.
Webbkursen ”Bli stark (med svag bäckenbotten) är en 8 månader lång träningskurs som vägleder dig i vanlig träning som är anpassad för dig med svag bäckenbotten. Den innehåller filmade övningar sammansatta i träningsprogram i 4 nivåer. Varje nivå pågår i två månader. Se mer info här.
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
Gynekologisk cancer står för ungefär 19% av alla nya cancerfall och omfattar tillväxt av tumörceller i de kvinnliga reproduktionsorganen. Det finns fem huvudtyper av gynekologisk cancer: livmoderhalscancer, äggstockscancer, livmodercancer samt vaginal- och vulvacancer. Behandlingen avgörs av typen och graden av cancer och kan bestå av kirurgi, cellgifter och strålning
Funktionsmässigt kan gyncancer och dess behandling ge minskad självständighet i dagliga livets aktivitetet, yrsel, nedsatt aptit, nedsatt kondition och depression. Nedsatt styrka i benen, inskränkt rörlighet och ömhet i musklerna är också vanligt.
Fysioterapeutisk bedömning
Bäckenbotten är avgörande för våra kontinens- och sexualfunktioner och många upplever nedsatt styrka och funktion i bäckenbotten efter behandling för gyncancer. Därför är det viktigt att den som behandlas eller behandlats för gyncancer får träffa en bäckenbottennischad fysioterapeut. Även ”vanliga” fysioterapeutiska insatser kan behöver för att undersöka och rehabilitera ändrad funktion i och omkring höftled, knäled och fotled. Undersökning och behandling kan behöva riktas mot gångförmåga, balans och tolerans för fysisk belastning.
Fysioterapeutisk behandling
Den fysioterapeutiska behandlingen efter gyncancer står på två ben – bäckenbottenbehandling och generell fysisk rehabilitering.
Bäckenbottenbehandling
Behandling för bäckenbottenbesvär måste nischas in till vilka faktiskt symtom som finns. Handlar det om inkontinens kanske bäckenbottenträning är en bra väg att gå. Handlar det istället om smärta kanske nedreglerande eller tonusnormaliserande behandling är det främsta i behandlingsväg. Förutom att anamnesen och undersökningen behöver göras med förståelse för cancerdiagnos/behandling så är problemlösningen annars samma som ”alltid annars” för en bäckenbottenfysioterapeut. Det finns också vissa studier som pekar på goda förebyggande effekter av bäckenbottenträning en period innan strålbehandling.
Dilatorbehandling
Dilatorer är en slags vaginalstavar man använder för att töja ut slidan, i cancerrehabilitering behövs de ofta efter strålbehandling som kan ha inneburit sammanväxningar eller ärrvävnader inuti slidan. Man använder ofta stavarna för att förebygga eller behandla att vagina förkortas eller försnävas. För en del är detta inte något problem, om man exempelvis inte har penetrerande sex.
Man behöver ofta ta hand om hud och slemhinnor lite extra i samband med denna behandling. Fuktkräm, vaginalt östrogen eller glidmedel kan alla ha sin plats. Man använder sedan den storleken på staven som enkelt går att föra in, och töjer med den. I slutet av varje behandlingssession kan man testa med en större storlek. Många kan öka toleransnivån för stav-storleken, både under samma behandling men också över tid.
Dessa behandlingar/egenbehandlingar kan upplevas svåra och obekväma och de har generellt ganska låg följsamhet bland patienter. Många vårdgivare uppger dock att de ser goda kliniska effekter hos de patienter som använder dem regelbundet. Bland annat till följd av den låga följsamheten till behandlingen har vi ingen stabil vetenskaplig grund till behandlingen.
Fysisk träning
I en studie har man sett att 91% av individer med gyncancer inte uppnår ge generella målen för fysisk aktivitet två år efter att de fåt sin diagnos och 58 % uppger att de är mindre fysiskt aktiva tre år efter sin diagnos än de var innan de fick sjukdomen. De generella råden om fysisk aktivitet omfattar minst 150 minuters pulshöjande aktivitet och styrkeökande träning minst 2 tillfällen i veckan.
Fysisk aktivitet på en lätt till måttlig nivå av ansträngning verkar kunna minska den speciella sorts trötthet som kan följa cancerbehandling. Högintensiv fysisk träning verkar kunna förvärra tröttheten. Det finns inga konstaterade risker eller nackdelar med fysisk aktivitet på en måttlig nivå.
Vilken sorts träning?
Träningen bör vara individanpassad efter vad som känns och fungerar bäst för individen, helst ska det också vara något som känns kul att göra. Eventuella fysiska problem och begränsningar bör tas hänsyn till. Fysioterapeutisk träningsbehandling syftar till att minska trötthet och optimera fysisk funktion och välbefinnande. Det finns viss evidens för att fysisk aktivitet och träning kan minska risken för återfall av cancer. Mer forskning behövs för att vara helt säker på detta! Förutom att det kan kännas rimligt för individen utifrån trötthet och andra symtom, finns det inget som är dåligt eller riskfyllt med att vara fysiskt aktiv för personer som haft cancer.
Huvudfokus i träningsprogrammet bör ligga på att öka pulsen och muskelfunktion med måttlig ansträngning. Det kan vara värt att inkludera rörlighetsövningar, lätt styrketräning och pulshöjande aktivitet.
Vad är måttlig ansträngning?
Ett sätt att uppskatta detta är via Borgskalan (RPE-skalan, Rating of Perceived Exertion). Det är en skattning av den egenupplevda fysiska ansträngningsgraden. Den skapades av svensken Gunnar Borg på 1960-talet för att användas i samband med fysiska tester och används fortfarande över hela världen. Uppskattningen är subjektiv och individuell men har också en tänkt koppling till din puls. Till exempel kan 13 på skalan motsvara ca 130 i puls.
7 – Extremt lätt
8 – Extremt lätt
9 – Mycket lätt
10 – Mycket lätt
11 – Lätt
12 – Lätt
13 – Ganska ansträngande
14 – Ganska ansträngande
15 – Ansträngande
16 – Ansträngande
17 – Mycket ansträngande
18 – Mycket ansträngande
19 – Extremt ansträngande
20 – Maximalt ansträngande
Om man ligger på 12-13 på Borgskalan innebär det att fysisk aktivitet utförs på en måttlig nivå.
Stress och känslomässig rehabilitering
För personer med gynekologisk cancer kan det finnas ett komplext samspel mellan de fysiologiska och psykosociala symtomen. Fysioterapeuter är inte psykologer, men rehabiliteringen kan vara komplex och man behöver ofta ha ett helhetsperspektiv. Rehabiliteringsinsatserna kan syfta till att hjälpa individen att känna kontroll över sin egen situation. De insatser som kan vara aktuella kanske är generell träning, bäckenbottenträning eller dilatationsbehandling – men själva målet kanske ändå i slutänden är individens förmåga att själv hantera sina besvär. Känslan av att ha kontroll över något eller stora delar av sin hälsosituation kan vara det viktigaste rehabmålet.
Hitta det nya normala
Det är troligt att livet aldrig riktigt blir som innan efter en gyncancer och att landa väl både fysiskt och psykiskt i den nya vardagen är viktigt. Det handlar ofta om en anpassningsprocess till förändringarna och att ha anpassat förväntningarna på kroppen och livet efter omständigheterna. Det kan handla om att blåsan och tarmen beter sig annorlunda eller att kontinensfunktionerna har försämrats. Det är kanske inte realistiskt att helt önska sig tillbaka till hur det var innan, men med stöd och behandling kanske individen kan återfå de viktigaste funktionerna så att du kan njuta av livet igen. Samma sak gäller sex – man kanske behöver nya saker för att det ska bli tillfredställande. Det kanske gäller glidmedel, nya samlagspositioner eller nya redskap för njutning och orgasm. Här behöver vi fysioterapeuter vara ett stöd i nyorientering och i kreativt tänkande.
I det här inlägget har jag samlat ihop två frågor som har att göra med bäckenbotten och trappor.
Jag ska genomgå en bäckenbottenoperation och bor i ett radhus i flera våningar. Kommer jag kunna gå i trapporna efter operationen?
Läsarfråga
Jag har precis flyttat till en lägenhet utan hiss med tre trappor upp. Har levatorskada. Ena sidan avlossning och andra sidan delvis av. Kan det skada bäckenbotten för oss som har levatorskador att gå i trappor? Och vad ska vi tänka på?
Läsarfråga
Håll dig till budgeten
Om du tänker dig att din bäckenbotten har en viss ”budget” med ork och kraft, så kan vissa personer behöva hushålla med den budgeten. Vissa som har konstaterade skador i bäckenbotten känner inte av någon ”budgetbegränsning” alls, och vissa upplever det väldigt tydligt. Du behöver inte förhålla dig till något som inte kroppen själv signalerar om. Bara för att du vet om att det finns en skada eller funktionsnedsättning. Det är om du upplever att det finns gränser där du får symtom om du överskrider gränserna som du behöver förhålla dig till dem.
Efter en operation
Om du är nyopererad, svullen och har mycket ont är budgeten väldigt liten. Då kan längre eller många förflyttningar hemma vara väldigt tuffa. Då brukar jag rekommendera att man planerar väl så att trappgången minimeras. Det kan handla om att i förväg ställa en säng på samma våningsplan som toaletten. Eller att be en anhörig ställa i ordning alla prylar du kan tänkas behöva så att du bara behöver gå i trappor enstaka gånger per dag. Du kan också behöva planera in sittande eller liggande vila mellan våningsplan. Den här hänsynen handlar om att vara varsam med din smärtnivå och den svullnad som uppstår vid fysisk belastning kort efter operationen. Har du inte ont och inte blir svullen av att stå eller gå behöver du inte begränsa trappgången i någon större utsträckning.
Trappgång och levatorskador
Från den (ganska magra) forskningen som finns om just trappgång och bäckenbotten vet vi att trycket som skapas mot bäckenet kan vara lägre vid trappgång än vid vanlig uppresning från stol. Det finns därför ingen direkt anledning att undvika trappgång för dig som har en svag bäckenbotten eller levatorskada. Generellt skulle jag dock tro att frekvent, snabb och lite ”studsig” gång nedför i trappa kan ge upphov till förnimmelse av bristande stöd hos en del. Det finns dock inget som är direkt farligt eller dåligt med det. Vissa som vill lägga sin ”bäckenbottenbudget” på många andra tunga aktiviteter i livet kanske kan begränsa mängden trappgång dagar då budgeten äts upp av annat.
Optimera förutsättningarna på sikt
När du går i trappor använder främst du ben- och rumpmuskler. Det är sannolikt att belastningen på bäckenbotten blir högre om du har väldigt svaga ben och upplever trappgången som konditionsmässigt tuff. Därför kan det vara skonsamt mot bäckenbotten på sikt att träna upp både muskelstyrkan och konditionen.
Trappor och bäckenbotten
Det här är nog allt jag kommer att tänka på gällande trappor och bäckenbotten. De är varken bra eller dåliga. Om du är nyopererad och har svårt att gå och stå är trappor kanske tuffa i och med att de kanske innebär en längre förflyttning. Men själva trappan som sådan är inte en risk. Om du inte är så pass smärt-/läkemedelspåverkad att du är snurrig eller ostadig. För vissa som har en kronisk nedsättning av bäckenbottenfunktionen kan trappor vara en del av alla saker de bör förhålla sig till inom sin ”bäckenbottenbudget”. Men för de allra flesta är trappor inte ett hinder eller problem alls.
Trappor och bäckenbotten
Dela gärna med dig av dina tankar och funderingar i kommentarsfältet.
Jag fick en mer generellt ställd fråga för några månader sedan i ett forum som gjorde att jag inte fångade själva frågan ordagrant. Men jag uppfattade den ungefär så här: ”Jag har genomgått en hysterektomi genom buken och undrar nu vad jag får göra eller inte göra”. Det här svaret kommer naturligtvis för sent för just den frågeställaren, men jag tänker att det kan vara aktuellt för andra vilsna googlare. Nu gäller dessa råd specifikt för abdominell hysterektomi, men går att generalisera till flera andra öppna bukoperationer.
Det finns flera olika sätt att göra hysterektomier. Hysterektomier genom buken görs oftast enbart om det finns speciell skäl, annars väljer man ofta ingrepp som ger mindre sår och inte påverkar hela bukväggen. Själva snittet är ofta 10-15 cm långt och placeras oftast ovanför bäckenbenet, likt vid ett kejsarsnitt.
Vecka 0-2
Under den första fasen är målet att skydda bukväggen och låta den läka ihop väl i fred. Du kommer troligen behöva smärtlindring och bör vara försiktig med hur du rör dig. Du ska undvika stora och hastiga rörelser som involverar buken men det är bra att hålla igång blodcirkulationen och vara uppe och promenera så mycket du kan och orkar. Operationsområdet håller för en normal upprätt hållnin men du ska inte stretcha magen eller vrida bålen hastigt och kraftigt. Att hålla igång på en lågintensiv nivå minskar risken för komplikationer som hör ihop med operationer, blodproppar och lungproblem. Smärtan bör du försöka hålla så lågt du kan på en smärtskala mellan 0-10, helst inte över 5.
Samma dag eller dagen efter operationen ska du försöka komma upp ur sängen flera gånger. Öka successivt, ju fler dagar som går desto bättre blir toleransen för belastning. Det är svullnad, smärta och trötthet som avgör när det räcker. Håll en kudde eller dina händer över magen om du behöver hosta eller nysa. Den här första perioden bör du heller inte lyfta och bär mer än 4-5 kg, och de absolut första dagarna kanske inte mer än en kopp kaffe. Håll avföringen med mjuk och drick mycket.
Övningar under denna period:
Djupandning
Optimal andning involverar bukväggen, de nedersta revbenen och en mindre rörelse i hela bröstkorgen. För att hjälpa till att hitta rörelsen kan du ha händerna placerade på nedre delen av bröstkorgen. Andas djupt in genom näsan, låt bröstkorgen vidgas åt alla håll. Försök att hitta en avslappning i övre delen av bröstkorgen, nacke och axlar när du andas in. Andas ut genom att låta buk och bröstkorg återgå till utgångsläget. Upprepa andetagen långsamt.
Andra lämpliga övningar under denna fas:
Uppresning från sittande
Fotpump
Sittande knästräck
Tåhävningar
Rörlighetsövningar för armar och axlar
Bäckenbottenträning
Antal repetitioner och set avgörs hur du mår.
Vecka 2-4
Nu ska du sakta utöka promenerandet. Målet är att kunna promenera ca 30 minuter i sträck i slutet av den här perioden. Om du fortfarande har smärtor eller intensiv svullnad bör du dock promenera mindre, kanske fler omgångar men inte mer än 5-10 minuter per gång. Du bör ha allt mindre ont generellt, och vid fysisk aktivitet ska du inte bita ihop och köra på om smärtan stiger. Smärtan bör fortfarande inte gå över 5 på en smärtskala från 0-10. Du kan nu lyfta upp emot 6-7 kg. Sträva fortfarande efter att ha mjuk avföring och använda händer eller kudde som stöd vid nysning och hosta om du behöver.
Lämpliga övningar under denna fas:
Uppresning från sittande
Fotpump
Sittande knästräck
Tåhävningar
Rörlighetsövningar för armar och axlar, lättare gummibandsövningar för armar och axlar
Bäckenbottenträning
Höftlyft i liggande
Antal repetitioner och set avgörs hur du mår.
Vecka 4-8
Under den här perioden brukar de flesta börja känna sig allt mer återhämtade. Det är dock fortfarande viktigt att ta det lugnt med fysisk belastning. Förutom tyngre lyft, belastning och träning kan du annars försöka återta allt det du vanligtvis gör i livet, men successivt och långsamt stegrat förstås. Du kan nu dammsuga, plocka ur diskmaskinen och göra fler aktiviteter som involverar lite mer yviga rörelser i bålen. Märker du att något inte känns bra bör du backa. Det är fortfarande normalt att bli svullen i magen efter aktivitet. Svullnadstendenserna kvarstår hos en del till ca 1 år efter operationen. Du ska inte bita ihop och stå ut med smärta, det ska inte övergå 5 på en 0-10-skala. Du bör inte lyfta mer än ca 8 kg. I slutet av den här perioden kan målet vara att promenera 45 minuter i sträck.
Lämpliga övningar under denna fas:
Här kan du börja anpassa din rehabträning efter eventuella specifika mål. Har du en idrott eller en annan specifik aktivitet du ska tillbaka till kan du börja träna rörelser, teknik och utförande i mindre doser. Rörelser i bålen ska du dock hålla inom ett rörelsespann som inte gör ont eller känns obehagligt. Det är nu trycket i buken som avgör hur tungt du kan belasta. Du ska inte göra någon övning som är så tung att du börjar hålla andan eller bita ihop käkarna. Inte heller ska övningarna ge ett tryck ner mot bäckenbotten som du känner av och upplever som obehagligt. Du ska kunna andas fritt genom alla övningar. För övningar som berör ben, rumpa och armar/axlar kan du börja med nästan alla vanliga övningar med kroppsvikt eller lättare belastning/motstånd som gummiband eller lätta vikter.
Efter 8 veckor
Nu kan livet helt börja bli som vanligt igen, men ta återgången till tyngre fysisk belastning lite gradvis. På så sätt hinner du bromsa och backa ifall din kropp skulle säga ifråga. Nu har du inte längre belastning på hur tungt du får lyfta och du kan sträcka och vrida bålen hur du vill. Smärta vid belastning är fortfarande en varningssignal. Efter 12 veckor kan du däremot ”omprogrammera dig” till att tänka att mindre smärtor, stretchkänslor och drag är positiva och tecken på att du nu håller på att mjuka upp och få igång kroppen igen. Smärtan ska dock även i fortsättningen aldrig gå över 5 på en skala mellan 0-10. Försök fortfarande att ha en flytande andning vid träning, lyft eller belastning. Använd mjuka rörelser och undvik ryck. Tryck istället för att dra när det är möjligt.
Sjukskrivning
Enligt Socialstyrelsen är du sjukskriven 3-4 veckor efter operationen om du har ett fysiskt lättare arbete och 4-6 veckor efter operationen om du har ett tungt arbete. Socialstyrelsen menar att såren är fullständigt läkta efter 5 veckor. Generellt för kirurgiska sår brukar man säga att vävnadshållfastheten uppnår ca 80% då 12 veckor passerat. Om du har ett väldigt tungt arbete med lyft över 8kg kan jag se att det krockar lite mer sjukskrivningsreglerna och återhämtningsrekommendationerna. Tyvärr sitter jag inte inne på några jättebra förslag på lösning, men rekommenderar dig att du pratar med både din arbetsgivare och din läkare vid behov av anpassningar av arbetet.
Röda flaggor
Begreppet ”röda flaggor” inom fysioterapi handlar om att vi ser att kroppen börjar hissa en varningens flagg om att något inte riktigt är eller går som det ska. Röda flaggor efter en abdominell hysterektomi är smärta över 5 (0-10), alltför omfattande svullnad eller ökad blödning från slidan. Det är tecken på att belastningen på kroppen är högre än vad den tacksamt tar emot. Då behöver du backa belastningen rejält och vila mer.
Återhämtning efter bukkirurgi
Perioden för återhämtning efter bukkirurgi kan se väldigt olika ut, men här har du något att förhålla dig till. Berätta gärna om dina egna erfarenheter i kommentarsfältet.
För tio veckor sedan opererades jag, de lagade musklerna i mellangården och fixade en rectocele. Vi provade att ha sex igår och det var en positiv upplevelse, men vi använde inget glidmedel. Idag har jag tyvärr ont och när jag tittar med spegeln har jag röda märken kring blydläpparna och runt slidmynningen. Det var inte något hårdhänt sex. Ska det kännas så här? Kommer jag aldrig kunna ha smärtfri sex nu?
Läsarfråga
Sex efter en operation
Din läkare har rekommenderat att du genomgår en gynekologisk operation. Kanske är det en borttagning av livmodern, kanske en inkontinensoperation, en lagning av muskler eller återställande av vaginas väggar efter graviditeter och förlossningar. Läkaren och övrig vårdpersonal berättar i bästa fall allt om operationen och en del om livet efteråt. Men det du egentligen vill veta är kanske hur operationen kommer påverka ditt sexliv. I det här inlägget ska jag försöka besvara frågeställarens frågor, men också ta er igenom ett resonemang om hur sexlivet kan påverkas av lite olika operationer.Jag tänker att jag pratar om sex mest som förmåga till njutning och orgasm. När jag menar penetration uttrycker jag det specifikt.
Fråga din läkare
Jag lovar, det kommer inte som en överraskning för din vårdgivare att du vil kunna ha sex. Det är helt adekvata frågor att ställa i en vårdkontakt, och läkaren som opererar dig kan också uttala sig om just ditt fall. Ibland kan det ju finnas speciella förutsättningar för just dig. Denna blogg kan inte ersätta individuella råd! Fråga om potentiella komplikationer och om du behöver undvika någon slags sex och hur länge.
Prata med din partner
Om du har en partner, behöver hen också veta vad du ska gå igenom. Ni behöver tillsammans sätta er in i läkningstider och hur du känner att du vill hantera läkningstiden. Både vad gäller både livet i stort och specifikt gällande sex.
Operationer där man lagar muskler
Operationer där man lagar muskler i mellangården innebär ofta en känslig ärrvävnad mitt i slidöppningens bakre del och efter dessa operationer kan det vara värt att vänta lite längre med penetrerande sex än de rekommenderade veckorna (vanligen 6 veckor). Vet du med dig att du kommer bli skärrad av att det gör lite ont bör du vänta 10-12 veckor. Det kan vara för ömt och skört för att vara skönt, helt enkelt. Du ska kunna beröra ärren och känns att det är okej att själv stryka över dem med fingret innan du börjar med penetrerande sex. Om man lagat muskeln som omger slidan kan din förmåga till upphetsning och kanske även orgasmförmåga vara bättre än innan operationen, men en orgasm kan också orsaka en trötthet i muskeln innan den helt återhämtat sig.
Prolapsoperationer
Efter en prolapsoperation bör du vänta med samlag 4-6 veckor. Efter framfallsoperationer får många förbättrat samliv. För kvinnor som lidit av detta kan besvären innan ha hämmat sexlivet och även här syftar ju operationen till att ta bort symtom som sätter ner patientens funktion i stort. Trots detta kan operationerna ibland ha biverkningar som en nedsatt känslighet/svårare att få orgasm. Detta tros dock vara bara de första månaderna och upp emot halvåret efter operationen. Sex hämmar inte läkningen och kan inte förstöra operationsresultatet när den första läkningsperioden passerat. Detta gäller vad jag förstått både orgasmer och penetration.
Livmoderborttagning
Efter en hysterektomi bör du vänta minst sex veckor innan du återgår till samlivet. Det handlar både om att ärren behöver läka och att blödningen ska avta. Hur operationen och livet där efter påverkar ditt sexliv handlar mycket om vilken slags operation du genomgått, och varför. För en del som haft mycket besvär med smärta och blödningar kan ju sexlivet totalt sett bli bättre efter en operation. Forskningsmässigt finns det visst stöd för att sexlivet kan ha en tendens till att vara bättre för de kvinnor som kan behålla sina äggstockar jämfört med de som blir av med sina. Detta kan förklaras av äggstockarna roll som könshormonproducenter. Generellt verkar dock sexualfunktionen efter operationen vara stort är oförändrad för de flesta.
Efter en hysterektomi är det ärren i slutet av vagina som behöver läka innan du rekommenderas att ha sex. Blödningar och blodblandade flytningar bör ha upphört.
TVT-operationer
Efter en TVT-operation för du unvika
samlag 4-6 veckor, detta är för att såret i slidans framvägg ska läka
ordentligt. Urininkontinens stör vanligen sexlivet i stor utsträckning och
många upplever att de kan få tillbaks självförtroendet för sex när de inte
längre behöver oroa sig för urinläckage.
Att börja ha sex igen
Att återta både sin sexualitet och sina sexuella funktioner efter en gynekologisk operation är inte alltid helt enkel. Det kan vara en känsloladdad resa som innefattar både ångest och smärta. Detta även om operationen gjorts enligt konstens alla regler. Den vanligaste informationen som vården förser patienterna med är undivka sex 4-6 veckor efter operationen. Vilken slags sex gäller? Att bara få en orgasm eller handlar detta om penetration? Operationer som på något sätt berör ändtarmens slutmuskler kan ha andra restriktioner vad gäller anal penetration.
Orgasm
Orgasmer är som ett litet intentsivt knipträningspass och kan troligen bidra till blodcirkulation och läkning. Kanske bör du vänta med medveten stimulering för att få orgasm tills du vet att du inte reagerar med smärta efter vanlig knipträning.
Det här skapar ju också följdfrågor.
Vad händer om du råkar få en spontan orgasm nattetid? Och vad är ”normal sexuell aktivitet”? En fråga kan också handla om att kunna ha penetrerande samlag. En annan om det kommer vara njutbart.
Vi kan inte styra över kroppen, men får lita på dess resurser att ta hand om sig själv. Det är i alla fall min tanke vad gäller eventuella spontana och nattliga orgasmer efter en operation. Vad som är normal sexuell aktivitet får du nog definiera för dig själv. Men du kan ju själv sätta upp lite olika kategorier, där de som innehåller störst kraft/våld/tryck/drag etc får komma senare i en läkningsprocess.
Kommer det göra ont?
Efter operationer som omfattat muskler eller vävnad i vaginas väggar blir det ärr som berörs av penetrerande sex. Dessa ärr kommer slätas ut och mjukas upp med tiden, men till en början kommer ärren vara en lite ”roffliga” och bidra till en friktion som kan göra ont under eller efter. Så länge du anser själv att det onda är okej, vet att det gått rekommenderad tid efter operationen, du inte längre blöder eller har några infektionstecken från stygnen är det onda okej. Du bör använda glidmedel så länge som friktion skapar obehag. Längre penetrerande samlag kan kräva påfyllnad av glidmedel.
Efter en hysterektomi kan smärta och obehag också finnas, samt en trötthet som stör sexuell lust och njutning.
Orgasmer kan orsaka drag i muskler och ärrvävnad och kan kännas lite stumt eller obehagligt till en början. Detta borde inte göra regelrätt ont och borde vara övergående.
Kommer det kunna bli skönt igen?
Vad som är skönt i ett sexuellt sammanhang är ju ofta en tät fläta av närhet, sensualitet och rent fysisk sexuell njutning. Du behöver kunna vara trygg, tänd på både dig själv och din eventuella partner, våt, kåt och ha den fysiska funktionen. Ibland kan alla de tidigare nämnda faktorerna överskugga en icke-optimal sexuell funktion. Till exempel att penetrerande sex ändå kan anses funka för någon, fast det gör lite ont i ärret. Medan för en annan kan det anses vara rent traumatiskt. Ärrsmärta brukar kunna ge med sig med tiden. Tips om ärrbehandling finns här.
Det är få kvinnor som uppnår orgasm bara av penetration. De flesta behöver klitorisstimulering. Operationer som de jag nämner i det här inlägget berör inte klitoris och påverkar inte dess direkta funktion. Däremot kan några av de fysiska funktionen som berör upphetsning påverkas, så som blodfyllnad i blygdläppar och vaginal blöthet. En hysterektomi kan ge upphov till hormonförändringar. Efter en en operation som berör muskler och väggar i vagina kan det snarare handla om sårläkning och ärr. Efter ingrepp i slidans bakvägg kan det till en början kännas annorlunda vid samlag slidmynningen blir trängre. Orgasmförmågan borde inte vara sämre på sikt.
Jag tänker att det kan vara viktigt att veta att det är en ny ”första gång” efter en operation. För vissa kan det vara en ”no big deal”-grej och för någon kan det krävas lite arbete innan du uppnår orgasm eller har penetrerande samlag igen.
Kommer min partner känna skillnad?
Det här går nog inte att svara generellt på. Om en operation återställer vaginas omfång kan en partner med penis naturligtvis känna skillnaden vad gäller omslutande sex. Vagina är otroligt elastisk i alla längder och bredder och det brukar fungera bra med penetrerande samlag även om vagina kortats av i samband med en hysterektomi. Vaginas elasticitet begränsas till en början av ärrvävnaden. Ju mer ärren ”mognar” och mjuknar, desto eftergivligare blir vagina.
Hitta rätt ställning för penetrerande sex
Efter en hysterektomi kan det finnas en poäng med att välja samlagställning som inte gör att penis kommer djupast möjliga. Exempelvis kan sidliggande med ryggen mot partnern minska djupet på penetrationen och minska obehaget.
Att känna sig sexig igen
Du kan behöva en fysisk och mental läkningsprocess innan du är tillbaks till att hitta lusten och det sexuella självförtroendet igen. Det kan handla om ett tillstånd som funnit länge innan operationen och som nu ska vara återställt, men där återhämtningen tar lite tid. Det kan också vara så att en kvinna känner sig stukad i sin kvinnlighet efter en hysterektomi. Detta kan också påverka sexualiteten. Sexlusten kan bli mindre av depression, smärta, stress och relationsproblem. Om du upplever att den mentala läkningen inte går framåt kan du behöva skaffa hjälp i form av en samtalskontakt eller av en sexolog.
Frågeställarens undran
Svullnad och skavkänslor efter penetrerande samlag som berört ärrområdet 11 veckor efter en operation är naturligtvis besvärande, men är inte heller helt överraskande. Friktion över ett bulligt ärr kan skapa de symtom du upplevde. Mitt råd är att i någon vecka till jobba på med knipövningar som ökar blodcirkulationen och stimulerar läkningen i området. Under tiden kan det finnas en poäng med att testa sex som leder till orgasm men som inte omfattar penetration. Det finns däremot ingen anledning till panik, sex kommer kunna bli bra igen.
Tips för kedjereaktioner som en gynekologisk operation kan ge:
Rehab efter bäckenbottenoperation är en kurs som inkluderar information inför operationen och rehabprogram tre månader efter operationen. Du hittar kursen här. Det är teori om hur du bäst tar hand om kroppen och filmade övningar uppdelade i 6 nivåer.
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
Jag har opererat bort livmoder och äggstockar. Min fråga är hur jag ska träna bäcken och mage för att undvika att få problem i framtiden. Det är svårt att veta om jag gör rätt. Vad har du för tips? Finns det hjälp att få? Jag har inga problem med vill göra rätt.
Läsarfråga
Läsarfråga om bål- och bäckenbottenträning efter hysterektomi
Frågeställaren undrar över hur hon ska kunna träna efter sin hysterektomi, och frågar efter tips och råd. Jag kommer försöka dela upp det här svaret i en bakgrund, råd och vidare tips. Om du börjar googla på träning och borttagning av livmodern kommer du stöta på två problem:
Träningen som tipsas om verkar anpassad för kvinnor som typ aldrig har tränat något alls i hela sina liv.
Råden som finns är icke-konkreta och blir riktlinjer som ”lyssna på kroppen”, ”lyft inte tungt” och ”träna inte magen på en lång tid”.
Jag hamnar kanske oftare i nummer 2-diket eftersom jag försöker att så sällan som möjligt ge specifika övningstips till kvinnor/individer/kroppar jag inte själv har framför mig. Men nej, du ska inte behöva å på tantgympa resten av livet om det inte är där du känner dig hemma.
Varför behöver jag tänka något extra på hur jag tränar efter borttagning av livmodern?
För det första – fysisk aktivitet är en grundläggande faktor för att optimera läkning efter en operation. När den fysiska aktiviteten övergår till faktisk träning är naturligtvis en flytande gräns. Du gör dig en stor otjänst genom att bli rörelserädd och undvika att att vara generellt fysiskt aktiv. Men du behöver naturligtvis följa de råd och riktlinjer som du får av läkaren som opererade dig.
Successivt stegrad träning
Du ska inte börja med någon tung träning direkt efter en operation och under tiden kroppen läker. Det vanligaste misstaget jag stöter på angående olika gynekologiska operationer, det är att kvinnan får råd om att inte träna alls på ca 6-8 veckor, och sedan finns det ingen vägledning alls på hur hon ska stegra sin träning. Nyckeln ligger i en vettig stegring! Ofta kan inte läkaren som opererade dig så mycket om träning, om hen inte har ett omfattande intresse för träning själv. Fysioterapeuter har ju detta som specialnisch, att anpassa fysisk träning och belastning efter olika skador, sjukdomar och operationer. Klart att du ska kunna söka hjälp hos någon om du har frågor hur du ska göra! Återkommer med lite tips längre ned.
Vad kan jag göra?
Du kan ofta börjar med bäckentippning, knipövningar, magmuskelaktivering, rumplyft, svankpress mot vägg, benpendling i ryggliggande och andningsövningar redan under tiden du ”inte ska träna”. Därifrån kan du sedan till bålkontrollsövningar med samtidig god bäckenbottenaktivering.
Du kan bland annat göra det övningar på nivå 1 och 2 som jag tipsar om här.
Vad behöver jag tänka på?
Själva grejen handlar om buktrycket. Oavsett om livmoderbottagningen skedde genom magen eller vagina vill vi sakta stegra belastningen mot bålens och bäckenbottens muskler. Det handlar om buktryck. Om du håller andan och spänner magen jättehårt ökar trycket ner mot bäckenbotten, och överdrivna tryck ner mot bäckenbotten ofta och under lång tid kan öka risken för framfall. Hos vissa med svag bäckenbotten eller ärftlig benägenhet för framfall kan det finnas en poäng att träna så att bäckenbotten skonas från buktryck under lång tid. Hos andra är det enbart under läknings/rehabperioden.
Det tar minst 3 månader för kroppen att läka efter operationen. Hur länge det tar att bli stark i bål- och bäckenbottenmusklerna där efter beror ju på faktorer så som träningsgrad innan och hur mycket träning som faktiskt blir av efteråt.
Många tränar magen med önskan om att ha en platt mage. Det kan vara av värde att veta att efter en hysterektomi kan magen vara svullen i flera månader. Svullnaden kan också öka om du börjar jobba, vara mer fysiskt aktiv eller byter vanor på något annat sätt. När det gått ett år ungefär borde svullnaden vara borta och inte vara så lättprovocerad att komma tillbaks.
Vad är regeln?
Det finns inga supertydliga regler, men tanken är alltså att du i första hand ska återfå din normala (eller bättre?) hållning med känsla för att bålmusklerna ger ett bra stöd när du både står och sitter. När du har uppnått en bra vardagsnivå på bålmuskelfunktion kan du börja stegra till tyngre träning. Bäckenbotten bör vara med på tåget och du bör kunna klara av att knipa vid buktryck och koordinera knip med andning, lyft och belastning. Jag tipsar litegrann om detta med koordinationen i ett inlägg om tunga lyft här.
Var hittar jag vård och bra träning?
Behöver du råd och rehabträning rekommenderar jag i första hand mina kollegor ute i landet. Bålstabilitetsträning kan alla fysioterapeuter som ett rinnande vatten. Tyvärr kanske inte kunskaperna är lika utbredda vad gäller bäckenbotten och specifika riskfaktorer efter olika gynekologiska ingrepp. Men om du inte hittar en fysioterapeut som specifikt kan bäckenbotten, då borde en ”vanlig” fysio kunna räcka rätt långt. Vi träffar ju alla slags patienter efter alla slags operationer. Precis som jag nämnde i början är anpassning av fysisk träning efter sjukdomstillstånd det vi har läst minst 3 år på högskola för. Oftast rekommenderar jag den som söker en bra fysio inom ”kvinnohälsa-nischen” att ringa runt och fråga. Ibland är mottagningarna dåliga på att göra reklam för sina olika kompetenser.
Jag vet också att det finns ett gäng personliga tränare som följer oss både här på bloggen och på Instagram. Jag hoppas så innerligt att budskapet och kunskaperna når ut. Att fler i deras gebit kan börja steppa fram och ta ansvar för att kunna ge individanpassad träning även till kvinnor med (ökad risk för) bäckenbottendysfunktion. Är du en sådan personlig tränare, skriv gärna en kommentar och berätta var du hittas!
Vidare tips/Reklam
Webbkursen ”Bli stark (med svag bäckenbotten) är en 8 månader lång träningskurs som vägleder dig i vanlig träning som är anpassad för dig med svag bäckenbotten. Den innehåller filmade övningar sammansatta i träningsprogram i 4 nivåer. Varje nivå pågår i två månader. Se mer info här.
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
