Rehab för muskelskador

Rehab för muskelskador

Rehabprogress för bäckenbotten

Ett rehabiliteringsprogram för muskelskador ska omfatta både kortsiktiga och långsiktiga mål.

Rehabiliteringsprinciper
Syftet med muskelskaderehab är att begränsa ärrbildning och att bevara och återfå styrka, elasticitet och kontraktionsförmåga hos musklerna och omkringliggande stödjevävnad. Målsättningen handlar om att:

•     optimera rörelseomfång i leder och muskler
•     återfå en optimal längd i  senor och muskler
•     få en ökad styrka och uthållighet i musklerna
•     få en ökad styrka och hållfasthet vävnaderna (=minska risken för ny skada)
•     uppnå en förbättrad koordination, balans och kroppskontroll

Rehab efter bäckenbottenskador

Specifikt för bäckenbottenrehab vill vi då uppnå:

•    Optimera rörelseomfång i musklerna i bäckenbotten och runt omkring höfterna/rumpan.
•    Återfå normal spänningsgrad i bäckenbotten – den ska både kunna spännas men också slappna av helt.
•    Erhålla en ökad styrka och uthållighet i knipet
•    Få en ökad styrka och hållfasthet vävnaderna, det vill säga i bäckenbottens stödjevävnader.
•    Du  ska våga träna kroppen generellt för att bibehålla koordination, balans och kroppskontroll, men också generell styrka och kondition.

Detta vet vi att tar minst 6 månader efter en förlossning, och eventuellt längre beroende på amning och hormonbalans.

Efter en gynekologisk operation kan vi anta att förhållandena är som följer: En vecka efter en operation är ärrvävnadens hållfasthet ca 3% av omkringliggande huds styrka. Efter tre veckor uppgår procentsatsen till 20% och till 80 % efter tre månader. Läkning tar alltså tid, oavsett vilken skada vi pratar om.

Rehab under den akuta fasen

Under den akuta inflammatoriska fasen handlar rehabiliteringen om att begränsa skadans omfattning och det viktigaste under denna period är relativ vila. Det handlar alltså inte om att ligga platt på sängen under tre dygn, men att de skadade området behöver ”immobiliseras”. Immobiliseringen påskyndar bildningen av ärrvävnad. Efter en skada ska svullnaden begränsas och den kroppsegna läkningen ska optimeras. Ofta får den skadade personen också antiinflammatoriska receptfria läkemedel. Kyla är den vanligaste behandlingen och effekten är en sänkning av temperaturen, ett minskat blodflöde och en minskning av svullnaden samt smärtlindring. Den första rehabaktiveringen innebär att personen ska spänna den skadade muskeln utan att utföra någon egentlig rörelse. Att stygn går upp är förhållandevis vanligt, och ofta beror detta på svullnad vid en infektion eller på en för hastig ökning av belastning efter immobiliseringsperioden. Noggrant anpassad träning är viktig ända ner på molekylnivå för muskelåterhämtning!

Bäckenbotten under den akuta fasen:

Prioritet är avlastning och vila. Bäckenbotten belastas av både stående och sittande, så ligg ner mycket och var uppe korta stunden där emellan. Ta de läkemedel du blivit rådd att ta, och ha på isbinda vid behov. Knip små och lätta knip då och då för att stimulera blodcirkulationen. Gör avlastade små övningar för armar och ben i liggande för att hålla igång resten av kroppen. Efter den första veckan kan mer aktiv knipträning, djupandning och aktivering av omkringliggande muskler påbörjas. Efter de första 6 veckorna, och vis större skador längre än så, kan mer aktiv rehabilitering påbörjas.

Rehab under reparationsfasen

Under rehabiliteringens andra fas är syftet att optimera läkningen, bibehålla funktion i övriga kroppsdelar och minska risken för minskning av kondition och styrka generellt. Vad gäller den skadade muskeln påbörjas nu försiktig rörlighetsträning och muskelstärkande övningar samt övningar för ökad balans och koordination. Nu har kan behandlingen ofta börja omfatta växelvis kyla och värme och ibland även mjukdelsmobiliseringstekniker så som massage och ärrbehandling. Muskeln kommer ha kvar ett ärr även efter sådan behandling, men uppmjukning av ärrvävnad kan normalisera funktionen i området.

Bäckenbotten under reparationsfasen

Under denna fas gäller det att fortsatt ha respekt för att ärrvävnaden inte är särskilt tålig än, och att muskelstyrkan i bäckenbotten till följd av skadan/operationen inte heller är på topp. Du ska knipträna och se till att bli så stark du kan. Du ska röra på resten av kroppen så att du bibehåller en god kondition och övriga hälsa, men utan att överbelasta bäckenbotten. Begränsa belastningen i stående, gående eller med hopp/stötar om du känner av svullnad i bäckenbotten av det. Läs gärna inläggen om bäckenbottenskonsam träning.

• Bäckenbottensäker träning?
• Bäckenbottensäker konditionsträning
• Bäckenbottensäker tyngdlyftning
• Läsarfrågor om knip

Rehab under remodelleringsfasen

Under rehabiliteringens sista fas, som också är så lång som upp till ett år, ligger fokus på att uppnå sidlik styrka, en god funktion och att komma tillbaks till idrott och aktivitet. Innan du återgår till tung fysisk aktivitet bör du vara smärtfri och ha ett gott knip.

Bäckenbotten under remodelleringsfasen:

Under den här perioden kommer du förhoppningsvis känna att bäckenbotten svarar bra på knipträning och att du successivt kan återta allt du önskar i aktivitetsväg. Fortsätt att lyssna på kroppens och bäckenbottens varningssignaler om trötthet, svullnad och utmattning och överansträng dig inte.

Referenser:

• Evaluating maternal recovery from labor and delivery: bone and levator ani injuries
• Levator ani muscle avulsion during childbirth: a risk prediction model.
• Levator ani trauma after childbirth, from stretch injury to avulsion: review of the literature.
• MRI Findings in Patients Considered High Risk for Pelvic Floor Injury Studied Serially Post Vaginal Childbirth
• Muscle injuries: biology and treatment.
• Obstetric levator ani muscle injuries: current status.
• Postpartum levator ani muscle injuries. Diagnosis and treatment
• Prevalence of levator ani muscle injury in Chinese women after first delivery.
• Regeneration of injured skeletal muscle after the injury
• Soft tissue damage and healing: Theory and techniques
• Surgical repair of bilateral levator ani muscles with ultrasound guidance.
• The Epidemiology of Pelvic Floor Disorders and Childbirth: An Update.
• The natural history of levator avulsion one year following childbirth: a prospective study.
• The relationship between postpartum levator ani muscle avulsion and signs and symptoms of pelvic floor dysfunction.

Alla inlägg i denna serie:

• Inledning till inläggsserien
• Muskler och muskelskador
• Muskelskadans olika faser
• Rehab för muskelskador

Förlossningsskador