Många är vi som blivit överväldigade av känslan hur ont det gör i kroppen och hur skröplig man plötsligt känner sig ett gäng månader in i föräldraskapet. Det kan göra on i ryggen, händerna, knäna, fötterna och överallt. För en del är besvären på påtagliga att de börjar tänka att något måste vara fel på riktigt. Den här texten är en guide till smärtor och besvär postpartum, och en vägledning till vad besvären troligen inte beror på.
Beror smärtan på amningen?
Att amma är en fysisk belastning som tar mycket tid. Jag har sett beräkningar att om du ammar ditt barn i 12 månader har du ägnat 1800 timmar åt amning. Det är mycket möjligt att så mycket tid i en viss position kan orsaka belastningsvärk. Men det borde rimligen inte skilja sig så mycket mellan flaskmatning och amning.
En aspekt man har lyft gällande amning och smärta är hormonernas påverkan. Ett exempel på detta är att man vet att det finns viss koppling mellan östrogenbrist efter klimakteriet och ledbesvär i händer, knän och höfter. Finns denna koppling även vid låga östrogennivåer under amning? Det verkar eventuellt som att amning över 25 månader är kopplar till ökad förekomst av ledvärk, men i studierna som visar detta finns andra faktorer som högre ålder hos mammor med ledvärk.
Låt oss prata lite om hormonerna
Progesteron och östrogen är viktiga hormoner under en graviditet, men så snart moderkakan lossnar så minskar halterna av dessa två. Nivåerna av dessa hormon går ner till ungefär samma nivå som hos en kvinna efter klimakteriet. Istället får kvinnan höga nivåer av prolaktin och oxytocin. Prolakin stimulerar mjölkframställning och utdrivningsreflexen av mjölken kickar igång efter en frisättning av oxytocin. Prolaktinhalterna är höga under tiden kvinnan ammar och förhindrar ägglossning. När du slutar amma sjunker prolaktinnivåerna. Nivåerna av progesteron och östrogen blir höjda igen och ägglossning sker.
En ammande kvinna kommer bibehålla sina låga nivåer av östrogen. Även om det inte finns extremt tydliga vetenskapliga belägg för det, tror man att det finns ett samband mellan långvarig östrogenbrist och smärta. Östrogen tenderar skyddar mot smärta och eftersom det har en topp under graviditeten tror forskare att syftet är att minska kvinnans upplevelse av smärta under förlossningen.
Beror smärtan på sänkning av östrogen?
Under graviditeten har man höga nivåer av östrogen och man får en snabb sänkning av detta direkt efter födseln. Möjligen är denna snabba minskning en anledning till debut av smärta. Hos patienter med migrän har det visat sig att den snabba minskningen av östrogen som inträffar i början av menstruationen kan trigga migränanfallen, men också bidra till muskelsmärta och ledvärk.
Man fortsätter att hålla östrogennivåerna låga genom amning, och där finns då också hypotesen om amning bidrar till led- eller muskelvärk. Denna tes är dock inte styrkt av vetenskapen. Det verkar alltså i dagsläget nästintill omöjligt att säga huruvida hormonerna faktiskt orsakar eller bibehåller ett smärttillstånd hos en postgravid individ. Troligen reagerar vi inte heller likadant på de olika hormonomställningarna. Precis som vi alla är olika till att börja med och tål olika hormonella preventivmedel olika bra, exempelvis.
Var brukar man ha ont?
Ställer som många patienter nämner där de har ont är:
- Fingrar
- Handleder
- Utanpå höften
- Knäna
Finns det andra förklaringar?
För de allra flesta kan det vara värt att zooma ut från hormonernas eventuella påverkan, eftersom det inte är något man kanske kan göra något åt själv. Det är klart att en del ändå vill sluta amma och att detta kan bli en bidragande anledning. Men om man inte vill sluta amma bör man inte göra det pga smärtor och besvär som kanske ändå inte blir hjälpta av ett amningsslut.
Orsaken är en blandning av de fysiologiska förändringar som kroppen går igenom och att den blir utsatt för ny, tung och ovan belastning. Din hållning genomgår en förändring under graviditeten. Magmusklerna blir utsträckta, bäckenbotten blir sänkt. Vissa muskler blir försvagade och andra mer dominanta.
Resultatet blir ofta en lätt krumhet i ryggen i sittande, med en ökad benägenhet att få ont i nacke, skuldra och ländrygg. Nyförlösta kvinnor har också en predisponering för ledsmärta på grund av en lätt ökning av ledrörligheten generellt. Sömnbrist och minimal återhämtning är också sällan hjälpsamt när det kommer till smärta i muskler och leder.
Hand/handledssmärta
Besvär kring händer och handleder kan debutera redan under graviditeten till följd av karpaltunnelsyndrom. Belastningen på händer och fingrar fortsätter sedan att vara hög när du vyssjar, matar, byter och bär. Att hålla handen statiskt i samma position under lång tid kan ge överbelastningsbesvär. För hand- och handledsbesvär bör du boka tid för råd och övningar hos en arbetsterapeut.
Läs mer här:
Ont i tummen hos nyblivna mammor
Rehab för långvariga karpaltunnelbesvär
Ländryggssmärta
Ländryggssmärta är kanske det vanligaste besväret hos vuxna människor överlag, och i perioder av tung eller frekvent belastning kan besvären kännas värre. Besvären går ofta över när barnet blir större och du behöver inte behöver lyfta, bära, vyssja och vara framåtlutad lika långa stunder/lika ofta. För ländryggsbesvär bör du boka tid för råd och övningar hos en fysioterapeut.
Läs mer här:
Ländryggssmärta efter graviditet
Ont i ryggen efter kejsarsnitt
Bröstryggs/axelsmärta
Smärtor i axlarna eller bröstrygg hos nyblivna föräldrar kan handla om att musklerna inte är tillräckligt starka eller uthålliga för den nya belastningen som barnet medför. Även om du bara skulle hålla ut din arm framför dig i 20 minuter, skulle den statiska positionen vara nog för att ge belastningsvärk. Lägg på 4 kg bebis och du har ett överbelastningsproblem. Samsovning med bebis gör också ofta att den undre armen kan hamna i märkliga ytterlägen som kan ge upphov till smärtor och besvär. För bröstryggs/axelbesvär bör du boka tid för råd och övningar hos en fysioterapeut.
Höftsmärta
Musklerna kring rumpa och höft blir ofta mindre starka och uthålliga under graviditeten, och ibland strama och ömma av spänningar som uppstår när man inte helt kan välja sovposition själv och inte slappnar av riktigt. Det kan uppstå överbelastningsbesvär av långa barnvagnspromenader eller annan ”ny” aktivitet. För höft och rumpmuskelrelaterade besvär bör du boka tid för råd och övningar hos en fysioterapeut.
Läs mer här:
Bäckensmärta
Bäckensmärta under graviditet (det som tidigare kallades foglossning) går inte alltid över direkt efter födseln. Det kan finnas kvar i rätt många månader. För bäckenledsbesvär bör du boka tid för råd och övningar hos en fysioterapeut. Det blir ofta bättre med träning och när kroppen hittat tillbaka till sitt ”nya normala”.
Läs mer här:
Behandling av bäckensmärta efter förlossning
Knäsmärta:
Knäsmärta kan bero på en rad olika orsaker. Hos nyblivna mammor handlar det ofta om en kompott av viktuppgång, snabb viktnedgång, förlust av muskelmassa, inaktivitet och ett långt träningsuppehåll. Lägg till lyft upp och ner från golv. Många bäckar små kan göra att en får ont! För knäbesvär bör du boka tid för råd och övningar hos en fysioterapeut.
Läs mer här:
Fem tips för att minska knäsmärta
Fotsmärta:
Fötterna blir bredare och plattare under graviditeten och är också utsätta för en ökning av belastning. Efter födseln spenderar många mer tid ståendes, vyssjandes och gåendes vilket kan trigga igång smärta under hälar eller fotvalv. För fotbesvär bör du boka tid för råd och övningar hos en fysioterapeut, men ibland räcker det att börja med inneskor och tänka på att begränsa tiden i stående och gående.
Läs mer här:
Hur graviditet påverkar fötter
Hypertyreos
En del drabbas av sköldkörtelbesvär i samband med graviditet. Det kan vara att sköldkörteln producerar alltför höga eller låga nivåer av hormoner. Dessa besvär bör bli utredda av läkare och behandlas med mediciner.
Debut av reumatisk sjukdom
Graviditeten innebär ett ”stresstest” för många av kroppens organ och för någon som har genetisk predisposition för autoimmun sjukdom kan det hända att sjukdomen debuterar i samband med graviditet eller postpartumtid. Dessa besvär ska utredas av läkare och behandlas med mediciner och fysioterapi.
Finns det något som heter amningsreumatism?
Amningsreumatism är ett hittepåbegrepp som inte existerar i medicinsk litteratur. Det finns inget som helst samband mellan amning och reumatisk värk i den bemärkelsen att en frisk person får allmän ledvärk av att amma. Såklart händer det i enstaka fall att en kvinna som ändå skulle få reumatism får debut av sjukdomen i samband med amning.
Läs gärna även:
- Nybliven mamma och ont. Vad är normalt och vad är inte normalt?
- 20 tips för att minska risken för ont i kroppen som småbarnsförälder
- Ångest vid amning
- Bäckensmärta och amning
- Amnings- och flaskmatningsergonomi
- Tips för enklare bröstpumpning
Referenser:
- Breast Feeding Pattern may be Associated with Persistent Low Back Pain and Pelvic Pain Half a Year Postpartum
- Breastfeeding and pelvic girdle pain: a follow-up study of 10,603 women 18 months after delivery.
- Estrogen alone and joint symptoms in the Women’s Health Initiative randomized trial.
- Hormonal Influence on the Neuromusculoskeletal System in Pregnancy
- Preventing Muscoloskeletal Pain in Mothers
- Relationship of breastfeeding duration with joint pain and knee osteoarthritis in middle-aged Korean women: a cross-sectional study using the Korea National Health and Nutrition Examination Survey
- Role of hormones in cartilage and joint metabolism: understanding an unhealthy metabolic phenotype in osteoarthritis.
Jag vet att du säger att det inte finns amningsreumatism, men jag blir med en undran över vad som kunde förklara mina smärtor. Så vill berätta hur det var för mig.
Hade inga stora smärtor under graviditeten, utom den där ”kniven i blydgbenet” som gjorde det svårt att gå på slutet. Men efter förlossningen, inte direkt men typ inom en månad började fingrar, fötter och knän värka. Gjorde förfärligt ont att stiga upp och sätta tyngden på fötterna speciellt på morgonen. Det blev lättare under dagen sen. Kunde inte t.ex. öppna min vanliga vattenflaska för att händer var så sjuka, det värkte och kraften ur dem var liksom borta. Knäna värkte när jag steg upp och när jag börjde dem. Men inte andra sorters krämpor och värkar. Det började så plötsligt att jag har svårt att se det som överansträngning. Jag menar jag överansträngde inte fingrarna liksom. Hade dessutom en nöjd bebis. Och flängde inte omkring utanför hemmet för att bäckenbotten inte höll just nån ansträngning. Jag tog det väldigt lugnt alltså. Allt det här höll på typ första året, men började avta typ i takt med att ammningen avtog. Under andra året var det borta fast jag ännu ammar lite. Reumatestet togs och var negativt. Så jag har blivit med en ganska stark undran över vad fan som hände här? Känner en som haft det lika, men det verkar ovanligt. Funderar lite på om det här är en av de saker vi skulle veta mer om, ifall det gjordes mer forskning? Vad tänker du?
Jag tror att det finns personer som reagerar väldigt starkt på hormonsvängningarna och belastningsändringarna efter graviditet, men det finns inga belägg för att det har med amning att göra. Verkar drabba människor i ungefär lika utsträckning oavsett amning eller ej. Tycker inte att det är särskilt ovanligt, men jag träffar ju bara människor med besvär postpartum.
Min historia är att jag efter att ha ammat barn nr 1 i 4 mån fick ledvärk, främst i handleder, axlar, knän, fingrar och tår. Jag fick mer ont i de perioder bebisen trappade upp och började äta mer (alltså drog igång mer mjölkproduktion) . Fick förklaringen att det var för att jag satt längre och ammade men köpte inte den förklaringen pga hur anstränger det knäna och tårna? Negativ reuma-utredning, allt gick över helt när jag slutade amma.
Med barn nr 2 kom ledvärken inom 12 h från förlossningen. Jag grät och ammade på tills en i min föräldragrupp frågade varför jag inte slutade. Hon jobbade på barn-iva och sa att det inte finns forskning som stödjer amning vs ersättning mer än den allra första tiden (och hon gav själv ersättning). Det hade inte ens slagit mig att jag kunde låta bli. På BVC fick jag nu bekräftat att det verkar finnas ett samband men ingen forskning. Plus ett vagt resonemang om värktabletter, fast då kunde jag ju inte amma och det var ju dåligt. Jag slutade utan stöd från vården och värken försvann direkt. Men när mensen kom tillbaka kom värken med varje PMS. 5 år senare fick jag rådet att börja med p-piller för att slippa värken. (och tog det rådet direkt, med önskad effekt). (Senaste året verkar dock pollen trigga värken vilket är en total curve ball i sammanhanget.)
Denna ledvärk har för mig varit en del i ett sammanhang som kostat mig massor i livskvalitet, föräldraskap, relationer, äktenskap och ärligt talat ren livslust. Hade någon gett mig rådet att pröva ersättning med barn nr 1 och inte amma barn nr 2 så tror jag faktiskt att mitt liv hade sett annorlunda ut idag. Det kan jag såklart inte veta, men jag kan tro det.
Det som gör mig mest ledsen i detta är att amningen fortfarande glorifieras när det faktiskt inte heller finns forskning som stödjer det. Om vi varken kan bevisa att det är överlägset bättre för barnet ELLER att ledvärken beror på amningen, varför är ändå rådet att bita ihop och fortsätta amma? När ersättningen har den uppenbara fördelen att den förälder som inte har fött barn kan ta nätterna (eller allt sittande/hållande, om man nu tror att det är problemet) så att den som har ont får vila och läka.
Jag förstår att forskningsläget gör det svårt att rekommendera något men jag hade önskat att sjukvården kunde ha fört ett resonemang med mig, om just min situation, och tagit mig på allvar. Inte viftat bort så fort det inte var reumatiskt. Problemet kvarstod ju, bara att ingen var intresserad av att hjälpa mig med det…
Jag är ledsen över din historia och din upplevelse, och jag tycker precis som du att det hade varit mest rätt att ge nyanserad information och individanpassat stöd.