”Till fysioterapeut efter grad 2-bristning? Ska alla det? Behöver alla det? Jag födde mitt första barn i somras, mitt i semesterperioden, och fick dålig info om allt. Hur vet man vad som är normalt och blir bättre med tiden utan hjälp och behandling, och vad som faktiskt kräver uppföljning av sjukvården?”
– Läsarfråga
Det här är en jättebra fråga. En grad 2-bristning innebär en muskelskada i bäckenbotten och många känner sig osäkra på vad som är ett normalt läkningsförlopp och när det är dags att söka mer hjälp. Här försöker jag reda ut hur man kan tänka.
Vad innebär en grad 2-bristning?
En grad 2-bristning innebär att en eller flera av bäckenbottens ytliga muskler gått av och har sytts ihop. Det är en faktisk muskelskada, även om den ofta läker fint. Min grundsyn är att muskelskador förtjänar uppföljning, men det betyder inte att alla behöver fysioterapi om kroppen återhämtar sig som den ska och man är symtomfri. Poängen är att den som behöver stöd också ska få det.
Finns det riktlinjer kring uppföljning?
I Sverige finns inga nationella riktlinjer som säger att personer med grad 2-bristning ska följas upp av fysioterapeut. Efterkontrollen hos barnmorska är ofta det enda obligatoriska steget. De flesta regioner arbetar efter principen att fysioterapi erbjuds vid symtom, inte rutinmässigt.
Internationellt är det vanligare med strukturerad rehabilitering. I Storbritannien och Australien betonar man tidig tillgång till fysioterapi vid muskelskador i bäckenbotten. Rekommendationen är att fysioterapi ska vara lättillgänglig för den som har smärta, urin- eller tarmbesvär, framfallsliknande symtom eller problem vid sex. Men inte heller där går alla till fysioterapeut på rutin.
Naturlig läkning och när fysioterapi spelar roll
Musklerna läker enligt ett normalförlopp, och mycket blir bra av sig självt. Fysioterapi förändrar inte själva läkningsfasen, men kan göra stor skillnad i hur du återfår funktion. Det kan handla om:
- råd om belastning och aktivitet
- hjälp att undvika överspänning eller kvarstående smärta
- anpassning av bäckenbottenträning
- stöd om återhämtningen stannar av eller symtom kommer tillbaka
Fysioterapi är alltså inte alltid nödvändigt, men ofta väldigt hjälpsamt.
Vad är normalt – och när ska du söka hjälp?
Tiden är den viktigaste faktorn. Det som är normalt tre veckor efter förlossningen är inte normalt sex månader senare. Jag brukar dela upp symtomområden för att göra det lättare att känna igen när något avviker.
För varje område länkar jag vidare till annan relevant läsning.
Smärta
Smärta ska successivt minska. Du ska kunna trappa ner smärtlindring i takt med att det gör mindre ont. Om du ammar kan torra slemhinnor ge sveda och skav, och det brukar svara bra på lokal östrogenbehandling.
Överspänning i bäckenbotten är också en vanlig orsak till smärta. En fysioterapeut kan hjälpa till att hitta balansen mellan spänning och avslappning.
Framfallsliknande symtom
Tyngdkänsla, drag, buktande slidväggar eller känsla av svaghet är vanligt första året. De flesta får spontant förbättrade symtom. En levatorskada kan öka risken för kvarstående besvär, men det är inte detsamma som en vanlig grad 2-bristning. Om du upplever symtom som begränsar vardag eller träning kan fysioterapi vara värdefullt.
Symtom från urinvägarna
Ansträngningsinkontinens är vanligt första året och brukar minska gradvis. Bäckenbottenträning är förstahandsbehandlingen. Om du tränat i flera månader utan förbättring är det läge att söka fysioterapeut.
Tömningssvårigheter i blåsan bör inte ignoreras. De kan vara övergående, men om det inte släpper bör du kontakta uroterapeut eller läkare.
Symtom från tarmen
Gas- eller avföringsläckage ska du söka vård för eftersom det kan tyda på att något inte läkt optimalt. Svårigheter att tömma tarmen kan vara övergående men bör bedömas om de inte blir bättre. Fysioterapeut kan hjälpa med ergonomi, avspänning och tarmvanor.
Sexuell funktion
Nästan alla har någon form av påverkan på sexlivet ett år efter förlossningen. Det kan handla om ömhet, torra slemhinnor, ärrbesvär eller djupare smärta. Mycket går att åtgärda med slemhinnevård, ärrbehandling eller träningsdosering. Om du har kvar symtom efter sex till tolv månader är det rimligt att söka hjälp.
Vem behöver gå till fysioterapeut?
Du behöver inte fysioterapeut bara för att du haft en grad 2-bristning. Du behöver fysioterapeut om du:
- har symtom som inte förbättras
- upplever smärta eller överspänning
- har urin- eller tarmbesvär
- har framfallsliknande symtom som inte minskar
- har problem med sexuell funktion
- har svårt att återgå till träning eller vardagsbelastning
En fysioterapeut kan bedöma muskelfunktion, ge behandling, hjälpa dig dosera träning och vid behov hänvisa vidare.
Här finns också mina bäckenbottenträningsinstruktioner i ljudfiler.
