Alla muskler i kroppen kan bli spända, slappa, starka, svaga. Oftast hör vi mer om fenomen som hör ihop med svag bäckenbotten. Mer sällan hör man talas om överspänd bäckenbotten. När bäckenbottens muskler spänns stänger de till kring kroppsöppningarna och resultatet av överspänning blir ofta svårigheter att ha sex och/eller att tömma tarmen. Muskler som är överspända blir smärtande och symtomen kan vara trötthetsvärk, molvärk, svidande smärtor och smärta vid samlag.
I den här kategorin hittar du både information och mer praktiska råd för dig med överspänd bäckenbotten. Inläggen baseras så långt det går på vetenskap och forskning, men där vetenskapliga fakta saknas baseras istället inläggen på beprövad fysioterapeutisk erfarenhet.
I Sverige är fysioterapi för bäckenbotten ett litet men växande fenomen, i andra länder är det mer välkänt. Om du vill ha hjälp kan du med fördel ringa till rehabmottagningarna i din närhet och fråga om de har någon som jobbar internt med bäckenbotten.
Bäckenbotten är som en korsning mellan studsmatta och hängmatta.
Bäckenbottens slyngformade muskler kan studsa upp och ner samtidigt som vi rör oss. De lyfter samtidigt upp hela bukens innehåll mot tyngdlagen precis som en hängmatta. Det är inte en muskel utan flera stycken som går i olika riktningar och gör lite olika saker. Förutom bäckenbottens lyftkraft har den också en tillstängningsfunktion kring urinrör och analöppning.
Om bäckenbottens muskler är för svaga och inte kan hålla emot studsar och tryck med tillräckligt stor kraft kan det hända att bäckenbotten misslyckas med att hålla urinröret stängt i alla lägen. Urin kan läcka ut när trycket ökar i buken (som när vi hostar och nyser) eftersom bäckenbottens styrka inte räcker till att stå emot tryckökningen.
Svaghet i bäckenbotten kan bero på många olika saker.
Det är långt ifrån bara förlossningar som ger upphov till försvagad bäckenbotten. Det finns studier på nunnor som visar att de har nästan lika mycket urininkontinens som andra kvinnor när de kommer upp i en viss ålder. Vi får i alla fall anta att dessa nunnor inte fött några barn. En svag bäckenbotten beror på att ”hängmattan” blivit uttänjd eller att ”studsmattan” tappat stuns. Ålder, graviditeter, förlossningar, övervikt och långvarig förstoppning kan alla orsaka försvagad bäckenbotten. Uttänjningen och stuns-tappet kan också handla om muskelskador som ej hittats och lagats efter förlossning.
Bäckenbottenproblem är vanliga men inte normala
Om du nyser och läcker urin behöver du inte bara rycka på axlarna och tänka att tyvärr har kroppen blivit såhär nu… Bäckenbottenproblem kan och ska behandlas. Om inte tre till sex månaders intensiv bäckenbottenträning ger fullgott resultat ska du träffa en gynekolog som kan göra en bedömning. Mycket av kvinnors livskvalitet hör ihop med att vara trygg och avslappnad i förhållande till sin kontinens och bäckenbotten. Se till att få hjälp innan du börjar begränsa dig.
Knip är bra!
Det kan knappast komma som en överraskning – bäckenbottenträning som fungerar gör dig stark och fungerar väl för att behandla och förebygga urininkontinens. Jag vill förtydliga ”bäckenbottenträning som fungerar”. Om du har en muskelskada i bäckenbotten som inte lagats bra efter en förlossning kan du kanske inte knipa med fullgod effekt.
Alla ska inte knipa
Vi säger ibland slarvigt att alla kvinnor i alla åldrar ska knipa. Men det är inte sant. Kvinnor med slidkramp eller överspända bäckenbottnar med mycket smärta kan behöva lägga mycket tid och fokus på att lära sig att slappna av i bäckenbotten. Under tiden kan det vara direkt dumt att knipa en massa. Om du inte vet om du bör eller inte bör knipa kan du behöva en individuell bedömning av din bäckenbotten för att veta.
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
Bäckenbotten är inte en enda stor enhet även om den ofta jobbar som det när allt fungerar väl. Den består dock av ett flertal olika muskler, och alla förutom ringmusklerna är dessutom delade i två, en höger och en vänster. Precis som vi har två armar, två ben och två olika uppsättningar av magmuskler på vardera sida om magens mittlinje så finns det två sidor i bäckenbotten. Urinrörsmynning, vaginalöppning, mellangård och ändtarmsöppning befinner sig i mitten. Detta innebär att man kan analysera bäckenbottenbesvär utifrån ett mer detaljperspektiv. Du kan vara olika stark eller svag på musklerna på höger och vänster sida, och du kan också ha överspänning på ena sidan bäckenbotten.
Hur kommer det här sig?
Vi får låta det här resonemanget ta avstamp i begreppet
överspänning. Överspänning är när muskler är för spända och inte kan slappna
av, ens när du vill och försöker. Symtom på överspänning kan bland annat vara
förstoppning, samlagssmärta, och muskelvärk i bäckenbotten. Överspänning i bäckenbotten kan också höra ihop med (både
orsaks och verkans-samband) med besvär kring höfter och rumpa. Överspänning
skapas över tid och beror ofta på att musklerna omedvetet eller medvetet
hållits ”påslagna” över längre tid, utan att ha fått adekvat avslappning mellan
varven. Det kan handla om stress och oro som av någon anledning förläggs som
muskelspänningar och just i bäckenbotten. Det kan också bero på annan smärta i
området, som ett slags ”försvar”. Att ha fått en muskelskada (permanent eller
tillfällig) på ena sidan i bäckenbotten kan orsaka att den motsatta sidan blir
överspänd i ett försök att kompensera funktionsbortfallet.
Muskelskador
Det kan handla om att du fått en bristning vid förlossning (grad 1-4) eller att du fått en levatorskada på ena sidan. Musklerna kanske då kompenserar med mer och mer spänning. Det är kroppens eget automatiska svar, men det är för den sakens skull inte särskilt funktionellt. Det är inte ovanligt att de muskler som försöker kompensera för skadan orsakar att svanskotan får ett kraftigt drag från de muskler som fäster där. Att ha långvarig svanskotesmärta kan alltså vara ett symtom på överspänning i bäckenbotten ibland på ena eller båda sidorna.
Yttre oraker
Gångsvårigheter, hälta, skelettassymmetri och långvarigt
sittande kan alla trigga igång överspänning i bäckenbotten hos en del
individer. Sexuella övergrepp kan också vara en orsak. I en del fall är det
dock inte möjligt alls att identifiera en orsak till besvären.
Överspänning på ena sidan bäckenbotten
Vad kan man göra åt det? Här får ni läsare otroligt gärna komma med era bästa råd och tips. Jag jobbar ofta med att försöka normalisera spänningsgraden i bäckenbotten (andningsövningar, avslappningsövningar, stretchövningar eller behandlingar som jag utför ”hands on” på patienten). Det kan ibland handla om att missade eller felläkta förlossningsskador måste behandlas. Men just dessa ensidiga smärt- och spänningstillstånd är utmanande. För ytterligare tankar och info kan du gärna läsa vidare i kategorin som heter just ”överspänd bäckenbotten” här på bloggen och kanske specifikt detta inlägg är en bra start.
Kursen ”Bli fri från smärta och överspänning” är en webbkurs på 6 månader som riktar sig till dig med smärtor och besvär i bäckenbottenområdet . Läs mer här: Webbkurser
Ett vanligt ämne jag tar upp med mina patienter är detta om sensititering och långvarig smärta efter graviditet. Det här är ett väldigt intressant ämne, och har du haft smärtbesvär länge är det ofta väldigt viktigt att förstå en del grundläggande saker om just smärta.
Sensiti…va?
Sensitisering är en smärtförstärkande mekanism som kan komma
efter att du haft ont länge (alltså minst tre månader). Det är en störning i smärtregleringen
i nervsystemet och hjärnan och innebär att det uppstår en ”överretbarhet” för
smärtstimuli i nerver. Det kan handla om att kroppen uppfattar stimuli som
enbart skulle göra lite ont, som väldigt smärtsamma. Eller att nerverna liksom ”spöksignalerar”
smärta, fast anledningen till smärtan redan har försvunnit. Men hos vissa
individer verkar det finnas genetiska och emotionella/kognitiva faktorer som
gör att vissa smärtor helt enkelt hänger kvar och till och med ökar i
intensitet, trots att det inte längre finns en aktiv skada/inflammation/överansträngning
osv.
Bakom kulisserna finns alltså ”neurokemi” som är alltför
avancerad för att ta kortfattat här. Men det kan ge upphov till en ömhet som
inte är normalt, en smärta som inte är rimlig i intensitet eller en smärta som
kvarstår efter en ringa retning
Jag ska försöka förklara
Det flesta förknippar begreppet smärta med det som kallas ”nociceptiv smärta”. Det är den akuta smärtan du får om du skadar dig – nerver i fingret du precis råkade skära dig i skickar signaler in i ryggmärgen och till hjärnan om att det är fara å färde. Resultatet är smärta, och du vet precis var smärtan är lokaliserad. Nociceptiv smärta kan man ofta lindra effektivt med läkemedel, om det är så pass att det behövs.
En annan slags smärta
En annan slags smärta är neuropatisk smärta. Den uppstår när
det finns skada, kompression eller annan orsak till dysfunktion vid en specifik
nerv i kroppen. Den här smärtan känns i nervens utbredningsområde. Tandvärk med
utstrålning över ett större område i käken kan ge en slags neuropatisk smärta
som många har någon slags relation till. Även karpaltunnelsyndrom ger
nervpåverkan, med domningar och smärta ut i handen snarare än den specifika
punkten i handleden där inklämningen av nerven faktiskt är. Neuropatisk smärta
är ofta brännande, domnande, skärande eller känns liksom elektrisk. För dessa
smärtor funkar sällan vanliga smärtlindrande, även om antiinflammatoriska tabletter
ibland såklart kan minska smärtan om orsaken till nervinklämningen är en
inflammation.
Sensitisering sker i hjärnan
Sensitisering sker istället ”centralt”, det vill säga oftast
i hjärnan och är alltså när nervsystemet börjar förstärka smärtsignaler,
litegrann som när man höjer ljudet på en stereo. En liten smärtsignal blir stor.
En känsla av full blåsa känns som om blåsan ska explodera. Fibromyalgi är en tillstånd
där central smärtsensitisering spelar huvudrollen, så även tror man att det är
med smärta kring blåsan, IBS och viss vulvodyni. Även endometrios har inslag av
sensitisering.
Hur vet jag om jag lider av detta?
Det kan vara värt att ta upp frågan med en läkare på
vårdcentral. Denne kan vid behov undersöka dig mer. Det som är viktigt att veta
kring smärtsensitisering är att smärtan alltså känns mycket värre än vad den
är. Alltså att du inte behöver agera som att smärtan är en aktiv varning som
gör att du måste bete dig på ett visst sätt. Du ska naturligtvis inte bara köra
över smärtan och strunta i den, för det kan ge obehagliga bakslag. Att vet att
smärtan finns utan sjukdomsprocess kan ofta göra att du kan börja ta dig an dig
smärta mer konstruktivt. Du slipper vara rädd och ”trippa på tå” kring dina
symtom.
Sensitisering i bäckenregionen
Studier har visat att nerv- och muskelsmärta i bäckenregionen som blir långvarig ofta har inslag av sensitisering. Det finns stöd för att personer med överaktiv blåsa kan ha ett påslag av överretlighet i nerverna kring blåsan. Vid vulvasmärta är det också vanligt att smärtan delvis kan förklaras av perifer eller central sensitisering. Många som har besvär med smärta i bäckenregionen har också en utbredd och ökad smärtkänslighet i både hud och muskler runt omkring. Även endometrios är en diagnos med sensitiseringsinslag.
Vad gör man åt det?
Ofta behöver du hjälp av flera olika professioner för att få hjälp för dina smärtbesvär. Du behöver gärna en läkare, en fysioterapeut och en psykolog. Helst att dessa också jobbar i team. Långt ifrån alla som lider av sensitisiering kan få tag i teambaserad vård. Det är viktigt att veta att dina tankar, känslor och eventuell stress kan påverka din smärta positivt eller negativt, men att det för den sakens skull inte betyder att ”smärtan sitter i huvudet” och att du är knäpp. För liksom det finns smärtsensitisering så finns det motsvarande system för smärthämning i kroppen. Om du får hjälp att sortera bland och avdramatisera dina symtom och hjälp att hantera smärtan kan ditt välbefinnande öka, och med tiden även smärtan. Det kan finnas läkemedel som är lämpliga att ta, även om det inte alltid är lätt att hitta effektiva läkemedel mot långvarig smärta.
Tankekraft?
Allt kroppen är med om skapar ett ”stimuli”. Vi har tusen och åter tusen stimili per dag, alltifrån förnimmelsen av grus som knastrar under våra skor till att blåsan sakta fylls på. En del stimuli noterar vi inte alls, och en del lägger vi mycket tonvikt vid. Alla stimuli filtreras och sorteras och rangordnas. Smärtstimuli rangordnas högt, och vi förnimmer dem kraftigt. Det är en viktig funktion för vår överlevnad, right? I sorteringen och filtreringen kommer ett smärtstimuli ”flaggas” med allt ifrån ”äh, det var inte så farligt” eller ”aj, rackarns det där gjorde pissont men det går över” till ”men gudars skymning, håller jag på att dö?”. Våra tankar och känslor runt omkring smärtan kan antingen förstärka den, eller lugna den.
Smärta ger ibland undvikandebeteeenden
Smärtan kan också ge upphov till respons i övriga kroppen. En reaktion av att vilja fly, en reaktion om att vilja krypa ihop och vila, osv. Vi reagerar sällan på exakt samma sätt med vare sig tankarna eller den fysiska reaktioner, varken jämförelse med varandra eller med oss själva olika dagar. Med långvarig smärta kan vi dock fastna i mönster, i reaktioner och tankar som blir ”samma, samma”. Om dessa mönster och tankar inte är konstruktiva för oss, kan vi behöva hjälp att bryta dem. Exempelvis är det sällan långvariga smärtor går att ”vila bort”, men om att ”krypa ihop och ta det lugnt” är din återkommande reaktion, kan du behöva stöd för att hitta en annan strategi.
Behandling
Vissa läkemedel kan hjälpa – prata med din doktor!
Regelbunden fysisk aktivitet – ta stöd av en fysioterapeut när du börjar!
Psykologhjälp, KBT eller annan terapi – för att hjälpa dig att ta kontroll över dina reaktioner på smärta.
Sensititering och långvarig smärta
Har du egna erfarenheter, berätta gärna i kommentarsfältet!
Man kan ju få trängningar av överspänd bäckenbotten. Kan du förklara anatomiskt vad detta beror på? Får jag gissa så tänker jag att när man är kissnödig så kniper man för att hålla sig. Vid överspänd bäckenbotten går man ju och kniper hela tiden. Tror blåsan då att man är kissnödig och så får man trängningar?
Läsarfråga
Överaktiv blåsa
Att ha en Överaktiv blåsa innebär att urinblåsan får frekventa och ofrivilliga sammandragningar vilket leder till kissnödighetsträngningar mer frekvent än vad som är brukligt och nödvändigt. Det är vanligt förekommande och behandlas ofta med bäckenbottenträning och beteendeträning för blåsan. För vissa fungerar detta jättebra . Bäckenbottenträning kan spilla över och minska sammandragningarna av blåsans detrusormuskler.Utöver att som vanligt också öka styrkan och volymen i bäckenbotten och därigenom öka motståndskraften mot trängningarna. I forskning har man dock sett att det kan behövas längre kontraktioner än vid vanlig bäckenbottenträning. Cirka 15 sekunders knip kan behövas för att på sikt påverka aktiviteten i musklerna som utgör blåsans väggar.
Vissa ska inte knipa
Det finns dock personer som lider av en överspänning i bäckenbotten och av överaktiv blåsa samtidigt. För dessa personer kanske mer knipträning inte är den bästa behandlingen. När bäckenbotten blir överspänd finns det ett ”knip” konstant i musklerna, oavsett om personen vill knipa eller inte. När de redan är fullt upptagna med att vara spända kan de inte alltid vara flexibla nog att reagera på tryggökningar, så urinläckage kan ändå ske. Det kan också uppstå svårigheter att tömma blåsa och eller tarm, eftersom bäckenbotten ger ett slags motstånd vid tömning. Det händer som sagt att individer får både besvär av överspänd bäckenbotten och ökade trängningar från blåsan. Ofta är detta mer kopplat till överaktiv blåsa utan läckage, än trängningsinkontinens.
Förklaring?
Förklaringen till att överspända bäckenbottenmuskler kan bidra till överaktiv blåsa kan ligga i den anatomiska närheten, att bäckenbottenanspänningen kan påverka vinkeln på urinröret och blåshalsen och skapa irritation. Det är också möjligt att problematiken uppstår på grund av retning i nerverna som går till området. I någon studie har man sett samband mellan ångestnivåer och symtom från överaktiv blåsa, men inte till aktivitet i bäckenbotten. Frågeställarens gissning att det handlar om en retning kan ju delvis vara sann utifrån nerv-teorin, alltså att det blir retningar som går litegrann bananas i systemet. Där kan jag tänka att det blir svår med ”hönan och ägget”. Är det frekventa trängningar som triggar en överspänning i bäckenbotten, eller är det tvärt om? Jag vet inte.
Överaktiv blåsa och överspänd bäckenbotten
För dessa individer kan man behöva ”träna ner” bäckenbotten för att kunna komma åt besvären. Det innebär att bäckenbottenträning kanske inte är en lämplig del av behandlingen. För vissa kommer det dock vara det, behandlingen behöver vara individuellt anpassad. Jag tror att det kommer dröja innan vi har alla svar och det kommer aldrig finnas en ”one size fits all”-approach när det gäller bäckenbottenrehab. När det gäller överaktiv blåsa så kan bäckenbottenträning vara en superbra och lämplig behandling, och för andra kan det vara något som stjälper snarare än hjälper. Som alltid: vi måste individanpassa!
Kursen ”Bli fri från smärta och överspänning” är en webbkurs på 6 månader som riktar sig till dig med smärtor och besvär i bäckenbottenområdet . Läs mer här: Webbkurser
Ibland dyker det upp studier som jag tänker ”OH YES!” när man ser, eftersom de är direkt användbara i min egen jobbvardag. Och idag tänkte jag berätta om en sådan studie.
Det här är en studie som har undersökt vilken som är den mest effektiva avslappningspositionen för bäckenbotten och förhållandet mellan bäckenbotten och magmuskler. Man har undersökt magmusklerna med EMG och hudelektroder över raka bukmuskeln och huden över sneda bukmusklerna och transversus abdominis, den djupaste magmuskeln. Det här momentet blir jag lite tveksam till, för jag undrar om det ens är möjligt att särskilja de sneda bukmusklerna får transversus med hud-EMG. Sedan fick studiedeltagarna guidning i hur man gjorde ett korrekt knip och avslappning, med minimalt med involvering av andra muskler.
Testpersonerna fick ligga i de tre vanligast förekommande avslappningspositionerna. Här är mina bilder på samma positioner. De finns små skillnader – exempelvis har jag inga yogablock för huksittandet eller kuddar under knäna i fjärilen.
Modifierad fjäril
I studien låg deltagarna på rygg med höften i flexion, abduktion och utåtrotation och knät i flexion (det är som jag gör på bilden). De hade dock två kuddar under knäna för att minska drag i musklerna på insida lår.
Modifierad barnets position
Man börjar på alla fyra, men sänker rumpan så att den kommer bak mot fötterna. Knäna något bredare än höfterna.
Djup huksittande
Sittande på två yogaklossar med knäna över höftnivån.
Vilken var bäst?
Modifierad fjäril visade sig i den här studien vara den mest effektiva avslappningspositionen för bäckenbotten. Näst efter den kom huksittande och sist barnets position.
Man kunde också se att ju mer testpersonerna slappnade av i magen, desto mer kunde bäckenbotten slappna av, och samma position visade sig också vara bäst för magmusklernas avslappning
Vad drar vi för slutsatser av det här?
En studie är alltid för lite för att säga ”Nu VET vi det här”. Men det är rimligt att tänka att i ryggliggande har vi som allra bäst chans att slappna av maximalt. Det kan vara därför vi får bäst avslappnande effekt där. Det är också rimligt att tänka att magmuskelspänning och bäckenbottenspänning på något sätt är kopplade. Därför är fördelaktigt att slappna av på båda ställena.
Positioner för bäckenbottenavslappning
Om du har en överspänd bäckenbotten kan du alltså testa den översta positionen här, men kanske med kuddar under knäna om du behöver det. Andas djupt och fokusera på avslappning i både bäckenbotten och mage. 5-10 minuter om dagen brukar ge god effekt!
Nu ska du få följa med in i mitt behandlingsrum, i alla fall i tanken. Klockslaget för att träffa en ny patient är inne. Jag går ut och hälsar och visar vägen in på rummet. Jag sätter mig vid skrivbordet igen, patienten på stolen framför. Hon berättar om sina problem och jag antecknar. Besvären omfattar bäckenbotten och i hennes historia finns en diffus inre smärta. Efter att ha kollat av om hon är med på att jag gör en vaginal undersökning är detta nästa moment. Jag undersöker och frågar ”gör detta ont?” Hon har aldrig varit med om att något känt efter så från insidan, och frågar tillbaks ”Har inte alla lite ont i bäckenbottenmusklerna?”.
Har alla lite ont i bäckenbottenmusklerna om vi trycker på dem?
Jag är alltså en specialistfysioterapeut inom gynekologi och obsterik. Som alla fysioterapeuter jobbar jag med ”rörelse- och stödjesystemen” i kroppen, ofta med träning och fysisk aktivitet som en del av behandlingen. Muskler, leder och nerver är min hemma-arena. Som en bäckenbotten-fysio är jag ofta den första personen som mina patienter träffar som faktiskt bedömer musklerna i bäckenbotten mer detaljerat. Muskler kan vara starka, svaga, spända, slappa, ömma och allt där emellan. Ömhet i muskler är otroligt vanligt, och ömhet i bäckenbotten återfinns hos nästan alla med bäckenbottenproblem. Det här förvånar många. Även om patienten inte från början söker mig för smärta, utan för inkontinens, framfall eller förlossningsskador, så hittar jag ofta ömma muskler i bäckenbotten.
Det är vanligt men inte normalt
Problem med bäckenbotten är otroligt vanliga, jag skulle säga att var tredje kvinna minst har något slags besvär. Alla dessa inte har smärta eller ömhet i bäckenbotten, men kanske en av tio? Om det är så vanligt, är det ens något att lägga någon vikt vid? Är det slöseri på behandlingsfokus att försöka få bort ömheten i bäckenbotten? Nej.
Välmående muskler ska inte göra ont
Detta påstående gäller de allra flesta muskler i hela kroppen (även om jag nog inte känner någon som inte är öm över nack/skuldermusklerna). Det gäller också specifikt bäckenbotten.
Vad vet vi?
Hos friska kvinnor som aldrig har varit gravida ska smärta i bäckenbotten vid undersökning anses som ovanligt(1).
Hos gravida med graviditetsrelaterad bäckensmärta återfinns i större utsträckning ömhet i bäckenbotten och obturator internus än hos gravida utan graviditetsrelaterad bäckensmärta(2).
Vid en jämförelse av kvinnor med kronisk bäckensmärta, kvinnor med smärta från urinblåsan och friska kontroller har man sett att det finns en ökad smärtkänslighet och lägre smärttröskel vid tryck mot bäckenbotten hos kvinnor med olika närbelägna smärttillstånd. (3).
Kvinnor med smärta från levatormuskulaturen verkar kunna få förstärkning av symtom från framfall och besvär från tarm och blåsa, upp emot 50 %(4).
Bland kvinnor med kronisk bäckensmärta har ca 60 % muskelömhet i bäckenbotten, jämfört med 4 % hos friska kvinnor utan smärtproblematik i området(5).
Hos personer med muskelömhet i bäckenbotten finns också ofta smärta vid samlag och förstoppning (5).
Har inte alla lite ont i bäckenbottenmusklerna?
Nej, verkligen inte. Välmående muskler ska inte ömma vid beröring, oavsett om de sitter i rumpan, ryggen eller bäckenbotten. Om du har urininkontinens, tarmtömningsproblem eller nedsatt sexualförmåga kan dina besvär förstärkas av bäckenbottenömheten. Detta är värt att lägga tid och kraft på att självbehandla. Räcker inte det, sök hjälp!
Men allt handlar inte om avslappning. Du behöver ofta komma till att klara av att stärka upp dessa muskler också, för att de med tiden ska bli mindre ömma. Bäckenbottenträning är superbra, bara du klarar att reglera ner bäckenbotten efter varje knip. Är det här väldigt svårt behöver du nog hjälp med det. Om det inte finns en fysioterapeut nära dig vill jag rekommendera min webbkurs för smärta och spänning i bäckenbotten.
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
Inför varje långledighet får jag mejl och kommentarer från människor som berättar hur ledigheten sliter på deras hälsa på grund av de anhörigas bristande förståelse. Jag tänkte därför ge en lite grundläggande lektion i ”Vad du som anhörig behöver veta om besvär och smärtor från bäckenregionen”.
I det här inlägget kommer jag främst rikta mig till dig som är anhörig till en person som fått sina besvär i samband med graviditet och förlossning, men en del av principerna kan överföras rakt till något annat tillstånd i samma region. Jag vet naturligtvis att alla inte lider av exakt allt som kommer här nedan. Och självklart kommer jag inte heller kunna omfatta allas problem i detalj. Ni kommer behöva kommunicera, så att du får en adekvat bild om hur problematiken ser ut för just din anhöriga!
Besvärens art
I bäckenregionen finns leder, muskler och nerver. I bäckenet finns tre leder, dessa kan vara smärtsamma hos under och efter graviditet. Besvär med bäckenlederna ger ofta smärta vid långvarigt stående, gående och vid vissa rörelser.
Här finns mer information om bäckensmärta under och efter graviditet. Musklerna kring bäckenet kan vara smärtgenererande på olika sätt, bland annat beskrivet här.
Inuti bäckenet finns bäckenbotten, en grupp muskler som hänger som en hängmatta inuti bäckenet. Denna hängmatta utgör själva botten i bäckenet, och det är bäckenbotten som håller upp hela bukinnehållet mot tyngdlagen.
Vissa får dessa skador och blir väl lagade efter en förlossning. Det finns också en grupp födande vars skador inte lagas väl, eller som får skador som inte går att laga. Dessa personer får leva med muskelbortfall i bäckenbotten, och detta ger ofta symtom. Övriga muskler får jobba kompensatoriskt, detta kan skapa smärtor och överbelastningsbesvär. Det kan innebära att bäckenbottens kvarvarande fungerande muskler orkar med sitt jobb bra en viss tid, men inte en stund senare.
Muskelsvaghet eller muskelbortfall i bäckenbotten ger också ofta upphov till urininkontinens eller anal inkontinens. Rädsla för att läcka och läckage i sig är en känd källa till livskvalitetssänkning för kvinnor. Framfall är en annan slags besvär som drabbas kvinnor och som kan ge en rad olika symtom i form av obehag, tömningssvårigheter eller läckage.
Lite kort fakta
Upp till 67 % av alla kvinnor som fött barn lider av någon slags bäckenbottendysfunktion. Bäckenbottendysfunktion är paraplybegreppet som omfattar inkontinens och framfall av olika slag. I den generella kvinnliga befolkningen är en av tre kvinnor drabbade.
En del kvinnor som har fött barn lider av sänkt livskvalitet på grund av bäckenbottendysfunktion.
En stor andel av kvinnor med besvär från bäckenbotten slutar med träning som de egentligen gillar och trivs med, på grund av obehag och rädsla för att kissa på sig eller förvärra sina besvär.
Minst 8 % av alla kvinnor har kvar sin bäckensmärta (tidigare kallad foglossning) efter graviditet.
Vad du som anhörig behöver veta
Graviditet och förlossning sliter på kroppen. Ibland uppstår regelrätta skador, skador som är att likställa med omfattande idrottsskador. Problemet med kvinnohälsarelaterade skador är att den skadade individen ofta inte får behandling som en viktig fotbollsprofil, utan ibland bemöts slarvigt till och med från vårdens håll. Skador som inte blir behandlade fortsätter ofta att ge problem på lång sikt. Det finns naturligtvis tillstånd som kan självläka, men långt ifrån alla tillstånd försvinner av sig själva med tiden. Smärta föder också smärta. Kroppen försöker ofta kompensera för bortfall med annan spänning, vilket i längden kan leda till andra smärttillstånd.
Vad du behöver veta
Hälsotillståndet kan variera utifrån menstruationscykel, ansträngningsgrad och dagsform. Funktionsnivå kan förändras från dag till annan.
Det inte är självklart att alla alltid kan leka med sina barn, springa, gå, stå eller ens blåsa upp ballonger obehindrat.
Hushållsarbete som kräver långvarigt stående eller tyngre lyft kan vara provocerande för besvären.
Många behöver få tid, tillfälle, ro och andra optimala förutsättningar för att kunna tömma tarmen. Förlossningsskador kan ge både svårigheter att hålla avföring, men också att få ut avföring. Om en person inte får bajsa när hon behöver kan det bli svårt att bajsa nästa gång. Avföring som blir kvar i tarmen skapar gaser, gaser som inte alltid (eller ens ofta) går att hålla inne.
Kroniska eller tillfälliga smärtor påverkar både humör, lust att göra saker samt sätter ner orken. Att ha ont gör en trött.
Det finns mer!
Även om besvären inte syns eller märks, så kan de begränsa individens liv i stor utsträckning.
En del av den sexuella identiteten kan vara stukad i och med besvären. Att sex som gör ont är väldigt avtändande, och att lusten kan bli nedsatt. Att den sexuella funktionen kan vara nedsätt även om lusten inte är det. Hör ni, här kan det vara så stora skillnader. Prata om det!
Många är traumatiserade av händelseförlopp och tidsperioder av mycket lidande och att de dels kan behöva sörja men också få prata mycket om det hela.
Full fysisk aktivitet en dag kan ge ett smärtpåslag nästa dag.
Personen som lider av smärta och besvär kan samtidigt vara tacksam över ett friskt barn men vara otroligt sorgsen över sin situation. Besvären göra att en efterlängtad föräldraledighet upplevs som helt förstörd.
Behov som rör kiss, bajs och i området aktuell hygien i akuta lägen går före allt annat, även före barnens behov. Det går inte att trösta, snyta eller byta på barn när behoven pockar på akut.
Rädsla för att behöva gå igenom detta igen, eller få förvärrade besvär, kan förhindra önskan om fler barn.
Allt inte blir bra i ett trollslag, bara för att man evenutellt går igenom en operation för att fixa problemen. Rehabperioden kan vara lång, och att allt kan kännas värre än innan under den första månaden.
Listan är lång, vi fortsätter!
Hela känslospannet av negativa känslor kan finnas runt hela traumat och att risken för postpartumdepression eller vanlig depression är högre i dessa grupper.
Det kan vara en oerhörd stress att gå stan eller åka på utflykt om inte allt känns okej. Att det är ännu värre att behöva ha stenkoll på alla tillgängliga toaletter inom en viss radie ”ifall att”.
Det kan vara otroligt frustrerande och ledsamt att inte vara sig själv och att inte kunna det en brukade kunna göra med sin kropp. Att det finns en sorg i att ha förlorat en del av sig själv i processen.
Man ofta skyller alltihop på sig själv och sin (o)förmåga att vara kvinna, gravid, förlöst och sedan mamma.
Det finns en hopplöshet i att inte bli bra bemött, ibland varken inom vården eller av anhöriga. Att få förstår, och att hon ändå blir tvungen att berätta vitt och brett om privata saker i olika sammanhang.
Vad du som anhörig kan göra för att underlätta
Hitta ett sätt som fungerar vad gäller kommunikation om dagsform. Vill och kan hon vara aktiv idag? Kräv inga detaljerade rapporter, men lyssna på svaret och ta det i beaktning.
När din anhöriga behöver gå på toaletten, samla ihop alla barn och gå åt sidan. Ingen ska knacka på dörren, ingen ska stressa och ingen ska fråga varför det dröjer.
Köp bra toalettpapper. Mjukt och ändå tåligt. Ha gärna våtservetter tillgängliga.
Om humöret tryter och det inte kan förklaras på annat sätt, fråga om din anhöriga behöver en värktablett, en värmedyna och en stund på soffan.
Fråga om personen vill prata om sina besvär, och se till att lyssna. Har ni inte en sådan relation, men personen verkar ha behov av stödjande samtal – se över om du kan hjälpa med barnpassning eller annat och uppmuntra till professionell samtalskontakt.
Var en stödjande anhörig vad gäller vårdkontakter. Fråga om du ska följa med. Om det inte är aktuellt, se till att ge ditt bästa av stöd, tröst eller kärlek efteråt. Ingen är så skör som den som precis gått igenom en obehaglig gynundersökning eller liknande.
Vad du som anhörig behöver veta
Fyll på listan i kommentarsfältet!
Vad kan dina anhöriga göra för att underlätta för dig?V ad vill du berätta för dina anhöriga?
Tips! Skriv ut och ringa in de saker som du tycker att är extra viktiga för din anhörig att veta.
Hej! Jag har börjat med knipövningar efter förlossning (födde för två månader sedan) då jag har buktande slidväggar som skapar tyngdkänsla och skav i slidan/slidöppningen. Jag har även sen tidigare problem med vulvodyni sen 8 år tillbaka. Efter förlossningen var jag helt fri från mina vulvodynismärtor men nu när jag börjat knipa aktivt har smärtorna kommit tillbaka och är värre än de varit på länge. Jag är orolig för att mina slidväggar inte ska gå tillbaka utan knipträning och är samtidigt orolig för att fastna i konstant underlivssmärta igen. Det känns som pest eller kolera.
Hur bör man tänka kring knipövningar när man har underlivssmärta eller knipövningarna orsakar underlivssmärta? Kan slidväggarna återställas utan att man aktivt kniptränar?
Läsarfråga
Kroppegen återhämtning
Det tar minst tolv månader för muskler, stödjevävnad och slidväggar att återhämta sig efter en förlossning. Sanningen är den att inte ens tolv månader efter förlossningen är bäckenbotten ens tillbaka till hur stark den var i mitten av graviditeten. Den kroppsegna återhämtningen tuffar på kontinuerligt, både vad gäller bäckenbottens funktion och bäckenorganens stabilitet under hela det första året. Mycket händer under det första halvåret, men en del saker är heller inte färdigt återhämtade förrän det gått 18 månader. Vissa saker blir heller aldrig helt återhämtade. De flesta kan aldrig bli riktigt lika starka i bäckenbotten som före förlossningen och vidden i slidan brukar i regel vara något ökad.
Man har sett att svåra förlossningar och individer med högt BMI har en något långsammare återhämtning än andra. Andra faktorer som visat sig negativa för bäckenbottens återhämtning första året postpartum är långa krystskeden och större levatorskador.
Vad bäckenbottenträning kan ha för effekter
Vi har evidens för att bäckenbottenträning postpartum hjälper mot främst urinläckage. Vi har egentligen ingen evidens som pekar på att bäckenbottenträning är det som gör att buktande slidväggar återhämtar sig. Däremot har vi evidens för att en stark bäckenbotten kan minska symtom av framfall, även om framfallet kanske i sig är på samma nivå. I studier har bäckenbottenträning visat sig ha god effekt på muskeltjockleken i bäckenbotten men man har i inte sett några dramatiska förbättringar vad gäller sänkingen av slidväggar tack vare just bäckenbottenträning. Det innebär inte att det är värdelöst att bäckenbottenträna, men det innebär inte heller att man kan förvänta sig underverk av just bäckenbottenträningen. Troligen är det den kroppsegna återhämtningen som sker under hela det första året som gör att de buktande slidväggarna återhämtar sig mest.
Varför gör det ont?
Det som gör ont vid en överspänd bäckenbotten beror på kramp och stelhet i musklerna. Det i sin tur uppstår när musklerna används till ett mer eller mindre låggradigt knip hela tiden och muskeln aldrig riktigt får återhämta sig. Det är i sig inte bäckenbottenträningens fel. Om du kniper adekvat antal gånger och sedan slappnar av helt mellan träningstillfällena kan träningen inte trigga en överspänning. Däremot om du inte lyckas slappna av helt, då uppstår överspänningen.
Det är inte heller helt enkelt att anta att det du känner som tyngdkänsla och skav i slidöppningen är just buktande slidväggar, det skulle också kunna förklaras av överspänning och torra slemhinnor. Eller så är det en blandning. Oavsett så kan det vara av yttersta vikt för din återhämtning att du sänker spänningsgraden i bäckenbotten. Kan du inte det när du samtidigt bäckenbottentränar behöver du kanske pausa bäckenbottenträningen. Det betyder inte att bäckenbottenträningen är dålig i sig, men att du får svårare att reglera musklerna.
Hur bör man tänka kring knipövningar när man har underlivssmärta?
Du ska inte göra något som förvärrar dina besvär just nu. Det finns i övrigt inga kategoriska svar om att bäckenbottenträning är dåligt vid överspänning, men det beror på din förmåga att reglera ner bäckenbotten efter ett aktivt knip. Jämför med hur du kanske höjer axlarna för att sedan sänka dem igen, när du känner dig stel i axlarna.
Hur bör man tänka om knipövningarna orsakar underlivssmärta?
Det är sannolikt inte knipövningarna i sig som orsakar underlivssmärtan, utan knipen du mer eller medvetet håller i bäckenbotten emellan träningstillfällena. Du ska absolut inte gå omkring och hålla ett knip under promenader, hela stående stunder eller så.
Kan slidväggarna återställas utan att man aktivt kniptränar?
Troligen har bäckenbottenträning inte huvudrollen i återhämtningen av slidväggarna. Det kan också vara viktigt för syresättning i muskler och slemhinnor att du minskar din spänningsgrad i bäckenbotten, för skavkänslan förvärras ofta av överspänningen. Det är dessutom ofta så att vaginala buktningar är associerade med anatomiska framfall de första sex veckorna, men senare är förnimmelsen inte alltid ens förknippad med en anatomisk sänkning av slidväggarna.
Bäckensmärta och bäckenbotten. Graviditetsrelaterad bäckensmärta är alltså samma sak som det som man förr kallade foglossning.
Två läsarfrågor om bäckensmärta och om överspänning i bäckenbotten
” Jag har 15 månader efter andra barnet fortfarande problem efter foglossning. Har ont över blygdbenet, på sidorna av blygdbenet, ”undertill” (bäckenbotten?) precis var insidan av låren möter bäckenbotten samt svanskotan. Kan bara gå kortare sträckor. Vad är det egentligen som gör ont i bäckenbotten där vid insidan av låren måntro? Muskler? Ligament? Där börjar det värka och kan hugga till om jag rör på mig för mycket. Där knakade det också hemskt när jag var gravid. Smärtan i svanskotan kom först efter förlossning.
Läsarfråga
”För 9 månader sedan födde jag vårt första barn med ett planerat snitt. Slapp foglossning och mådde bra under graviditeten. Allt gick bra och jag tycker att jag ”fått med mig kroppen” på att vilja börja träna igen. Jag har varit noggrann med bäckenbottenövningar och har tränat med både fysioterapeut och en pt som ska vara duktig på postpartum-träning. Men.. vareviga gång jag kniper och /eller kopplar på bäckenbottenmusklerna så får jag så infernaliskt ont i svanskotan. Jag har fått höra att detta nog ska gå över men det gör det verkligen inte. Det blir inte ens bättre. Jag tänker på min hållning och hur jag sitter för att inte belasta svanskotan men har ändå så ont. Har du någon uppfattning om vad det kan vara som ger sån smärta.”
Läsarfråga
Svar till första frågan
Jag vill till att börja med hänvisa till en serie om bäckensmärta efter förlossning. Där tror jag att det finns mycket bra input till den första frågeställaren.
Det här är frågor som är svåra att svara på utan att jag själv gjort en bedömning, så det bästa svaret får du om du faktiskt bokar tid hos en fysioterapeut som kan klämma och känna på dig!
Svar till andra frågan
Min gissning är att bäckenbottens muskler som fäster vid svanskotan drar i den och provocerar en rörelse som ger smärta. Jag skulle därför rekommendera att du söker upp någon som gör en bedömning av din bäckenbotten. Är den generellt för spänd så kanske du överhuvudtaget inte ska knipa just nu, utan fokusera på avslappning och sänkning av bäckenbotten snarare än knip. Om det istället är ett problem i just svanskotan så kan bäckenbottenträning vara bra för att öka blodcirkulationen i området, men då tror jag att du ska försöka hitta en spänningsnivå som ändå känns smärtfri.
I det sista inlägget i ovan nämnda serie så skrev jag även om överspänd bäckenbotten. Om du har en överspänd bäckenbotten rekommenderar jag inte knipövningar utan istället avslappning, egenmassage och andra åtgärder. Tips på dessa hittar du här:
Boka in ett besök hos en fysioterapeut är min rekommendation! Oftast hittar du bra hjälp om du ringer runt till de fysioterapimottagningar som finns i din närhet och frågar efter någon som jobbar med kvinnohälsa, bäckenbotten eller svanskotor!
Kvarvarande bäckensmärta och bäckenbotten
En annan aspekt är att man i en ny studie har sett att individer med kvarvarande bäckensmärta i större utsträckning har nedsatt spänningsgrad i bäckenbotten. De kan även kan ha bukväggsdiastas i större utsträckning än personer som tillfrisknar från sin graviditetsrelaterade bäckensmärta direkt efter graviditeten. Här kan alltså generell bäckenbottenrehab och även bålstyrka spela roll för att återfå funktion och få mindre smärta.
Tankar, erfarenheter och vidare funderingar? Dela gärna med dig!
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
REKLAM/TIPS
Kursen ”Bli fri från smärta och överspänning” är en webbkurs på 6 månader som riktar sig till dig med smärtor och besvär i bäckenbottenområdet . Jag har också webbkurser som mer är riktad för dig som har svag bäckenbotten eller är nyförlöst. Alla kurser är anpassade för din med kvarvarande bäckensmärta.
”Stämmer det att risken för skador på bäckenbotten under förlossning om man spänner sig? Skulle pundendusblockad eller EDA kunna minska risken för skada”
”Kan man knipträna sig till en för spänd bäckenbotten?”
”Varför blir överspänd muskler svaga?”
”Har någon med överspänd bäckenbotten ökad risk att skadas vid förlossning?”
Det trillar med regelbundenhet in frågor som dessa, och jag tänkte samla dem och ge ett så enkelt och tydligt svar jag kan.
Stämmer det att risken för skador på bäckenbotten under förlossning om man spänner sig?
Skulle pundendusblockad eller EDA kunna minska risken för skada?
Att smärtlindra bäckenbotten med pundendusnervblockad är en metod som man använder under och efter vaginala förlossningar och vid mindre operationer. Bäckenbottens hela känselinput kommer från pundendusnerven, vilken kommer ut från korsbenet. Nerven grenar sedan ut sig till klitoris, bäckenbottenmusklerna, blygdläpparna, vaginalöppningen, mellangården och analsfinktrarna. En blockering av nerven gör att varken motoriska eller sensoriska signaler går fram. Metoden kan därför användas vid förlossningens senare steg för att lindra smärtan eller för att hjälpa bäckenbotten att slappna av. Det tar ungefär 5-10 minuter innan man uppnår full effekt och lindringen håller sedan i 20-60 minuter.
En möjlig komplikation
En komplikation av blockaden kan vara att krystfasen blir längre eftersom kvinnan kan ha svårt att trycka på med bäckenbotten. Det finns dock studier som tyder på att både pudendusblockader och epiduraler kan verka skyddande mot levator ani-skador. Detta talar för att en smärtlindrings-inducerad avslappning i bäckenbotten kan öka tåligheten för passiv stretch, och därför skydda mot skada. Epiduraler har i äldre studier visats ökar risken för att man kommer behöva använda sugklocka (och därmed sekundärt kunna öka risken för förlossningsskador), men nyare studier verkar inte längre påvisa samma samband.
Det kan handla om utveckling av både sammansättning av läkemedlet och nyare teknik. Ifall epidural bidrar mer utdraget förlossningsförlopp vet vi fortfarande inte riktigt. Det kan ju vara så att födande som har långdragna förloppp i större utsträckning får epiduraler, för att de ska orka med.
Man ska förstås göra en vettig analys av förloppet, behovet, individens önskemål och möjliga risker med epiduralen. Precis som med alla andra insatser.
Något som är intressant i sammanhanget är det kommersiellt tillgängliga redskapet ”epi no” eller ”ani ball” som man kan använda för att töja ut vagina de sista veckorna av en graviditet. Forskningen är trevande kring detta, och absolut inte samstämmig. Jag själv skrev ett förhållandevis kritiskt inlägg om ämnet här. Men en del tänker att en uttöjning av bäckenbotten innan förlossning hjälper till och minskar risken för skada.
Knipträna sig till en för spänd bäckenbotten?Varför blir överspända muskler svaga?
Här vill jag ta avstamp i lite teori kring spända muskler och tonus. Tonus är begreppet vi använder för anspänningsgrad i muskler i vila, och hyper- och hypotonus anger en över eller underspänning. Hypertonus är normalt ett sjukligt tillstånd som vi använder mest i sammanhang som har att göra med neurologisk sjukdom, där nervsystemets styrning av musklernas grundspänning är felaktig. Detta ses hos Parkinson-patienter som får kugghjulsliknande rörlighet eller hos personer med cerebral pares som får spastisk och ofrivilliga rörelser.
Bäckenbottens överanspänning är inte alls neurologiskt betingad på samma sätt hos de allra flesta, utan handlar mer om en överaktivitet i musklerna som är omedvetet viljemässig. I en fysioterapeutisk vardag benämner vi ofta muskler som överspända, förkortade, strama och ibland överaktiva. Det behöver inte vara alls samma sak. En bäckenbotten som är överspänd är ofta aktivt spänd, medan strama muskler på lårets baksida mer är för korta och gör ont vid stretch.
Om tonus har att göra med muskelns anspänningsgrad i vila, har ”stramhet” mer att göra med muskelns passiva längd. En muskel med normalt tonus har en lagom anspänningsgrad i vila och kan viljemässigt spänna sig på en adekvat nivå anspänning efter den aktuella aktiviteten. Du kan alltså tala om för din muskel att ”starta” och ”stoppa”, med en adekvat kraft i den aktuella aktiviteten. För högt tonus medför att din muskel kanske varken kan ”starta” eller ”stoppa” i och med att den redan håller på att jobba för fullt, även om du är i vila. Och eftersom den kör på ständigt, kanske den heller inte har något utrymme att anpassa sin spänningsgrad till aktiviteten du sysslar med.
Tonus
Hos en frisk person med ett välfungerande nervsystem (dvs de flesta av oss) bör bäckenbottens vilotonus vara avslappnat i liggande läge, med en viss låggradig grundaktivering så snart vi sätter eller ställer oss upp, och en mer höggradig anspänning när vi gör något mer högintensivt.
Hos personer med smärttillstånd, som har varit med om smärtsamma samlag eller av annan mer eller mindre känd orsak kan bäckenbottne liksom ”haka upp sig” på att stänga till alla kroppsöppningar. Ständigt och jämt. Då blir det en höggradig anspänning när det inte är adekvat att ha en sådan, utan de kanske finns både i vila och som grundaktivering.
Överspänd bäckenbotten
En överspänd bäckenbotten kan orsakas av en rad olika orsaker, ofta som ett försvar mot trauma eller smärta. Det händer också att vi inte kan veta om överspändheten är orsak eller verkan till ett smärttillstånd.
Om du aldrig släpper ner bäckenbotten mellan knipen, eller alltid går omkring med din bäckenbotten för högt anspänd, kan du ”knipa dig till en överspänd bäckenbotten”.
För att muskler ska fungera optimalt behöver de vara både starka och flexibla. En muskel som generellt är okej stark men överspänd kommer funktionellt sett att verka som en svag muskel. Flexibiliteten för att hantera buktrycksökning, lägesändringar och olika aktiviteter blir nedsatt så att muskeln inte reagerar på ett adekvat sätt. Därför kan en överspänd bäckenbotten ge upphov till viss inkontinens eller överdriven känsla av kissnödighet, svårt att tömma tarmen eller göra att samlag blir smärtsamma. Ibland är vaginism, vestibulit och vulvodyni åkommor som hör ihop med ett för högt grundtonus i bäckenbotten, men det är ofta inte enda besväret.
En överspänd bäckenbotten behandlas inte i första hand med knipövningar, utan med avslappning och ibland manuella behandlingar för att öka förmågan att reglera ner spänningen i bäckenbotten.
Överspänd bäckenbotten ökad risk för skador?
Forskningsmässigt sett verkar det inte som att bäckenbottens styrka påverkar utfallet av förlossningen. Både kring myten att en ”stark bäckenbotten kan försvåra förlossningen” och studierna som gjorts, så tycker jag dock att det finns en viss begreppsförvirring. En stark bäckenbotten underlättar kanske förlossningen, men gör en stram/spänd bäckenbotten verkligen det? Varför skulle annars pundendusnerv-blockader minska risken för skador?
Att ha en stark bäckenbotten kan kanske antingen underlätta eller försvåra en förlossning. Bäckenbotten är den muskelplatta som lyfter ändtarmen, vagina och urinblåsan. När du föder måste musklerna i bäckenbotten slappna av, för att låta barnet passera genom vaginalkanalen. Att ha en stark bäckenbotten ger ingen motsättning mot att kunna slappna av under en förlossning. Men en överspänd bäckenbotten som du inte riktigt kan reglera ner spänningen i, kan möjligen försvåra.
Kvinnor med högre viloaktivitet i bäckenbotten kan få en längre krystfas än de som kan reglera ner spänningsgraden i bäckenbotten enligt den enda studie jag har hittat som fokuserat på just detta. Det finns en rad studier som inte påvisar något samband mellan en stark bäckenbotten och en svårare förlossning. Observera alltså att vi särskiljer mellan starka och överspända bäckenbottnar!
Det här är alltså ett långt resonemang men mycket få tydliga svar.
Stämmer det att risken för skador på bäckenbotten under förlossning om man spänner sig? Jag tror att det är fördelaktigt att aktivt slappna av i bäckenbotten under förlossningen, ja.
Skulle pundendusblockad eller EDA kunna minska risken för skada? Ja, eventuellt kan smärtlindring minska risken för levatorskador.
Kan man knipträna sig till en för spänd bäckenbotten? Om du under en längre tid spänner din bäckenbotten alldeles för mycket, ja.
Varför blir överspänd muskler svaga? De blir funktionellt sett svaga på grund av att de är oflexibla.
Har någon med överspänd bäckenbotten ökad risk att skadas vid förlossning? Vi vet inte.
Kursen ”Bli fri från smärta och överspänning” är en webbkurs på 6 månader som riktar sig till dig med smärtor och besvär i bäckenbottenområdet . Läs mer här: Webbkurser
