Förlossningsbrev inför planerat kejsarsnitt

Förlossningsbrev inför planerat kejsarsnitt

Jag har svårt att tro att ett förlossningsbrev inför planerat kejsarsnitt har någon viktig funktion i och med att ingreppet är helt rutinmässigt för personalen. De har sina rutiner som de följer och jag litar på att de kommer göra det som är bäst för oss alla.
Dock kände jag att det fanns ett värde att sätta ord på en del saker helt och hållet för min egen del. En del av dessa saker kanske jag får tillfälle att ta upp vid inskrivningen till exempel, och en del kan helt enkelt vara bra att det finns uttalat så att Joseph vet hur han ska föra min talan om något oförutsett skulle inträffa.

Här är i alla fall det jag skrivit:

Tidigare förlossningserfarenhet

Förlossningen med vår son 2012 var en besvärlig och långdragen historia som satte traumatiska spår hos oss båda. Jag fick en sfinkterruptur och hade otroligt ont under BB-vistelsen. Sonen föddes vid 8-tiden på morgonen och operationen skedde sedan vid 15-tiden på eftermiddagen. Under den långa tiden jag fick vänta på operation var jag otroligt trött, smärtpåverkad och dessutom hungrig/törstig och orkade inte ta till mig vår son. Jag hade sedan inga anknytningsproblem, men hans första halva dygn var verkligen otroligt tungt för oss alla.

Hur jag tänker nu

wpid-photogrid_1400866986362.jpg

Den här gången är jag förberedd på kejsarsnittet och på att ha ont efteråt och allt vad det medför. Förra gången var jag inställd på en lätt och smidig förlossning och trodde att allt skulle gå bra. Jag promenerade in till SÖS för förlossning under pågående latensfas, och allting kändes bra och jag kände mig stark. Att förlossningen blev så pass traumatisk och komplicerad kom som en chock för både mig och min man.

Smärtlindringsalternativ

Jag litar på att personalen gör det som är bäst.
Efter förra förlossningen senast fick jag morfintabletter under BB-tiden och att ta vid behov första dagarna hemma. Det behövdes verkligen. Sedan tog jag alvedon och pronaxen regelbundet första veckorna, men fick otroliga magsmärtor av detta. Jag vill om möjligt undvika behandling med pronaxen då jag efter denna episod blivit mycket känslig för just det. Om möjligt önskar jag annan smärtlindring. Dock prioriterar jag att kunna amma och förstår därför om det kan vara svårt med andra alternativ.

Under snittet

Om vi får kommer vi gärna vilja ha mycket kort och film från ingreppet.
Jag kommer förmodligen vara nervös och vill gärna ha lugnande pepp från personalen.
Vi är anatomiskt och medicinsk kunniga inom våra yrken (sjukgymnast och farmaceut) och önskar gärna få del av information under ingreppet.

Efter snittet

Om jag känner mig medtagen vill jag att bebisen ska få vara med pappan. Jag vill gärna se och känna mig delaktig i första skötseln av bebisen, eftersom jag absolut inte orkade det efter förra förlossningen. Om bebisen behöver skötas i annat rum vill jag att pappan ska vara med.

Amning

Jag hade otroligt lätt med amningen med första barnet och hoppas på samma sak även den här gången. Om det finns möjlighet att initiera mjölkdonation redan på BB så önskar jag gärna det, jag hade ett stort överskott sist.

Eftervård för bebisen

Då jag haft upprepade UVI:er och har GBS är vi tacksamma över om bebisen blir noga kontrollerad så att man inte missar någon infektion. Vi är medvetna om att kejsarsnitt minskar risken för smitta. Vi vill gärna veta om någon extra kontroll kan göras så att vi kan slippa oro.

Är det något jag missat tror ni? Johanna, du som är rutinerad snitt-patient, är det något annat man bör tänka över innan?

Comments (15)

Spännande!!
Se till att prata med operatören på plats om att få filma! De var stenhårda vid Emils kejsarsnitt att vi inte fick filma över skynket och skyllde på den sterila zonen, men håller man sig rakt ovanför skynket så kontaminerar man ju ingenting så att säga. Det är dock helt upp till operatörenoch nu sist betonade vi att inga ansikten kommer att filmas/fotograferas. Kan vara värt att säga. Ja, vad ska man säga mer… första skötningen kommer ju tyvärr ske utan dig. Nackdelen med att vara halhalvförlamad. Jag vet inte rutinerna på SÖS men sen avnavling? Kan ju vara värt att tänka på allt runtomkring också om du har några speciella önskemål. T.ex. kateteriseringen… resten kommer narkosen att gå igenom med dig. Alltså spinalbedövningen, om du har lätt för attbli illamående ooch det där vena cava, så det behöver du ju egentligen inte fundera på. Uppvaket däremot. När jag snittades på SÖS lämnades jag helt ensam där i flera timmar men det kan ju ha varit pga omständigheterna. Var absolut inte rädd för att be om smärtlindring på BB. Om du blir snurrig av morfin eller liknande så KETOGAN! Morfin funkar knappt för mig och jag har upplevt samma sak hos nyopererade patienter. Ketogan bryter av bättre men erbjuds inte som förstahandsalternativ vilket är konstigt då mindre doser behövs. Har även hört många andra sskor säga samma sak. Men det är ju ändå en personlig åsikt av mig 🙂 Be om paraffin direkt på BB. Tarmarna gör ibland mer ont än snittet. Jag hade kunnat undvika mycket smärta första gången om jag vetat det och blivit erbjuden det. Fast det där vet du ju redan förstås och med tidig mobilisering osv. Mjölken kan ju rinna till lite senare vid planerat snitt.. hmmm.. ska fundera på om jag kommer på något. Stygnen! På SÖS fick jag självupplösande yttre stygn. Inte snyggt. Sedan agraffer. Icke snyggt!! men billigt o snabbt. Intrakutana is the shit 🙂 o var beredd på att allt kommer gå fort så är jag övertygad om att det kommer bli ditt livs bästa upplevelse. Josephs också även om han kommer att få ”stå åt sidan” lite grann under själva snittet men få ta del av det hela desto mer när bebisen är ute!

Jo jag måste också säga att jag har vid de två senaste snitten fått BE om att få se moderkakan. Vid en normalförlossning verkar det som att BM automatiskt visar upp den när man fått landa lite med bebisen. Kom att tänka på det ganska långt efter att S & A fötts att jag undrade hur den såg ut och det kändes som att jag gått miste om något. Visserligen något ganska litet i förhållande till att få en bebis men ändå. När jag då efter snittet frågade om jag fick se moderkakan så kom BM med den i en plastbalja och visade hinnsäcken vart bebisen legat o Tommy tog kort på den. Ändå lite roligt att få se 🙂 annars skickar de bara iväg den utan att fråga.

Hej Johanna! (Värsta experten verkar det som!) Ska också snittas inom kort och undrar om du kan utveckla det där med stygnen? Är det olika tekniker eller tråd eller vad?

Smart med förlossningsbrev för att reda ut tankar, kanske att man skulle testa!

Hej! Det är samma tråd som används, men själva sutureringstekniken är annorlunda… resultatet blir att ingen tråd syns öht, bara två sårkanter mot varandra, och ärret blir enligt min personliga erfarenhet MYCKET snyggare! Risken finns att det inte håller ihop lika bra men med tejpning med kirurgtejp/steristrips efteråt så är risken att det skulle spricka upp väldigt väldigt liten. Stygnen tar några minuter extra att göra men har man något extra önskemål så tycker jag att sjukvården oftast gör det för en. (Jag bad t.ex. dr ta bort ett kosmetiskt fult födelsemärke under min gall-op, och det var inga problem). Så jag tycker att man kan be om det 🙂 Oftast är det inte operatören som syr ihop utan den assisterande läkaren, som kanske t.o.m. behöver öva.

Men åh, Johanna! Hur rädd behöver man vara för att stygnen ska gå upp? Efter sfinkteroperationen hade jag ju ”en massa” stygn” som gick upp och blödde och härjade. Jag kände ju när det händen, jag typ särade på benen för hastigt i en vändning i sängen. Ingen störra kraft, alltså. Jag vill typ bli sydd med bilbärgningslinor, för jag vill VERKLIGEN inte att något ska spricka. Och jag tänker att risken att jag råkar lyfta W någon gång lite för tidigt finns ju, även om jag ska försöka att undvika det. Visst, snyggt ärr i alla ära, men HÅLLBART FÖR TUSAN är det jag vill mest. Eller, hur tänker du kring det?

Jag kan ju såklart inte ge några garantier, men jag tror VERKLIGEN inte att det spricker upp. Alltså verkligen inte. Jag slängde mig tvärs över bilen, från bagageluckan till framsätet, i de mest akrobatiska konsterna utan en antydan till uppsprickning..typ två veckor efter snittet. Men se för guds skull till att tejpa! Både för trygghetskänslan, bekvämlighet och för att det ska bli riktigt snyggt. Kan säga att när jag efter Emils kejsarsnitt gick till VC för att ta bort agrafferna så blev det två stycken 0,5 cm öppningar både till höger och vänster sida, då den här agraffborttagaren lyfter ut och vinklar dem rätt liksom, eller hur man ska förklara. Dessa två öppna glipor fick jag sedan tejpa med steristrips, och du har ju sett resultatet på min blogg… köttigt.

Okej, så inte agraffer då. Näe, tejp och gördel får det bli då. (Gördel mest placebo, antar jag, men kanske lite stöd som hindrar en från värsta akrobatiken…)

Efter snittet är det läskigt att gå upprätt, både för att det känns som att det ska spricka men också för att det gör ont. Men enda gången jag tror att det spricker bara sådär är väl isf vid infektion. Sedan envisas de att ta bort OP-förbanden 2 dagar efter snittet på BB.. och fine, det kan man väl göra, och lufta i någon dag. Men be om steristrips isf och köp egen tejp redan nu!

steristrips, är det såna där små remsor som de sätter tvärs över? Tejp finns redan hemma. Men sammanfattningsvis: Jag vill ha intrakutana stygn, sydda noggrannt och långsamt. När de tar av förbandet vill jag ha steristrips. Och sen fortsätter jag med tejp i sjuhundra år. Right?

Tusen tack! ”Skriver upp på kravlista/bestämda önskemål”!

Japp, det är så du vill ha det 😉 Om inte intrakutana erbjuds, så ta de vanliga stygnen (om du får välja), hellre än agraffer. Där jag jobbade förut så opererades 70-80% med medellinjessnitt från blygdbenet till mellangärdet.. och alla fick agraffer. Såret och huden blir som en korv under dessa klämmor :/ Inte estetiskt snyggt. Visserligen praktiskt om man behöver öppna och tvätta vid infektion men sån otur ska du ju inte ha. Det är ju inte en sån stor operation som engagerar tarmar och liknande. Men såklart måste man ju väga fördelar/nackdelar själv om man nu får möjligheten att välja. Oavsett – jag är avundsjuk på att du snart kommer ligga där med all spänning och förväntan över att möta en helt ny person. Och kanske till och med få se när hen lyfts ut ur dig! Det ÄR magiskt, och inte så stelt och tråkigt som alla kejsarsnittsmotståndare försöker att få det till! Och om de nu förbjuder filmning av själva födelsen, be att få lampan riktad så att du ser i speglingen! Ett oerhört vackert minne för livet som jag själv blir tårögd över varje gång jag tänker på!

Hej,
Du verkar ju jätte påläst och kunnig om detta.
Kommer eventuellt få göra snitt, om 7veckor.
Skulle jag kunna få maila dig några frågor?
Vänligen / Elin

Absolut! Jag har mejlat dig!

[…] skrev ju ett förlossningsbrev och fick bra med feedback och diskussion kring ämnet med några av er läsare. Det här inlägget […]

Leave a comment

Privacy Preferences
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.