Hoppa till innehåll
Hem » Flödet » Levatorskador och risk för framfall

Levatorskador och risk för framfall

a blue gynecological chair

Levatorskador och risk för framfall

Framfall är ett samlingsbegrepp för en sänkning av olika delar i vagina: framvägen, livmodertappen eller bakväggen. I en generell befolkning kan upp emot 50 % av kvinnorna ha någon form av framfall, många utan att ha symtom.

Riskfaktorer för att drabbas av framfall är i första hand vaginala förlossningar, men kvinnor som förlösts med kejsarsnitt är inte helt skyddade heller. Graviditeten i sig påverkar stabiliteten och strukturerna i och kring bäckenbotten, och på så sätt ökar risken för framfall för kvinnor som har varit gravida oavsett förlossningssätt.

Vem får framfall?

Även om det finns studier som visar en hög grad av återhämtning av framfall efter första förlossningen kommer en viss del av alla kvinnor få besvärsgivande framfall. Ungefär 10% av förstföderskor kommer ha kvarvarande framfallsproblem. Även de som upplevt en god återhämtning kan ha en ökad risk att drabbas av framfall med åldern. Framfall uppstår ofta av komplexa orsaker så som ärftlighet, antal graviditeter/förlossningar och ålder. För de flesta är det många år mellan graviditeter och förlossningar och senare framfall. Det finns evidens för att levatorskador ökar risken för framfall och förkortar tiden mellan förlossningen och debut av framfall.

I snitt går det 33 år mellan första förlossningen och framfallsoperation, men det varierar mellan 3 och 66 år. För de flesta är det alltså många år mellan graviditeter och förlossningar och uppkomsten av framfall. Bäckenbotten och dess närliggande stödjestrukturer ändå återhämtar sig i hög grad för många.

Det akuta måendet behöver inte betyda så mycket

De förnimmelser av bristande stöd och framfallstenderser som kan drabba kvinnor efter graviditet måste inte nödvändigtvis höra ihop med vare sig levatorskador eller framfallsproblematik på sikt. Konstaterade levatorskador kan dock inte uppkomma på annat sätt än via en vaginal förlossning (eller en vaginal förlossning som går väldigt långt, men ändå avslutas med snitt). Det hamnar ett väldigt kraftigt tryck främst mot levatorns främre del, när barnet passerar. Skada på levator ani sker under krystfasen och det är huvudets storlek och placering som utgör själva tryckgivaren.

Vad är risken med en levatorskada egentligen?

Levatorskada där muskeln släppt från bäckenet på ena eller båda sidor dubblerar risken för framfall längre fram i livet

I första hand är det risken för främre slidväggsframfall och livmoderframfall som ökar. Siffrorna kring risker förknippade med levatorskador skiljer sig åt från lite olika studier.

Det här är alltså inga entydiga sanningar, men generellt uttryckt:

  • Kanske så många som hälften av alla kvinnor kommer få av någon grad av framfall med åldern.
  • Snitttiden mellan första förlossningen och att söka vård för framfall är 33 år.
  • En levatorskada dubblerar risken för framfall (främst främre och livmoderframfall) och förkortar tiden mellan förlossning och symtomdebut hos många.

En levatorskada dubblerar risken för framfall genom att:

  • Försvaga muskeln med kanske en tredjedel
  • Gör muskeln upp till 50% mer töjbar
  • Öka slitsens vidd med upp till en fjärdedel

Den nedsatta stabiliteten som en levatorskada ger gör också så att risken för att få göra om framfallsoperationer dubbleras eller tredubblas.

Levatorskador och risk för framfall

Just det här inlägget är inte det peppigaste, men det kommer fler inlägg i den här serien som absolut är läsvärda. Deppa inte ihop. Det finns mycket man kan göra för att förbättra symtom och ändå må bra.

Referenser

Hela serien om levatorskador:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *