I den här kategorin hittar du inlägg om kejsarfödslar, om förberedelser inför och om rehab efteråt.
TIPS
Boken Kejsarfödsel: Snittkoll och mammaroll är hundraprocentigt ägnad åt kejsarfödslar och tiden innan och efter barnets födelse och inkluderar över guidning och vägledning för träningsåtergång efter snitt.
”Mia, jag har förstått att du både fött vaginalt och med snitt. Hur var återhämtningen för dig, om du jämför dem? Man hör så olika. Vården säger ofta att återhämtningen efter kejsarsnitt är jättetuff, men alla historier man hör handlar om hur dåligt folk mår efter vaginala födslar? Vad tänker du?”
Läsarfråga
Min upplevelse av kejsarsnitt och vaginal födsel är att det är två helt olika saker, och jag är i slutändan glad att ha upplevt båda. Jag har heller ingen åsikt i vilket förlossningssätt som är ”bäst”. De har båda fördelar och nackdelar och hos olika individer kan dessa väga olika tungt. Men min personliga erfarenhet är att min första vaginala förlossning hade tuffast återhämtning. Det planerade snittet med andra barnet hade absolut lättast återhämtning. Det akuta snittet vid tredje graviditeten var mellanjobbigt, det var lättare än efter den vaginala förlossningen men jobbigare än efter mittengraviditeten och det planerade snittet.
Tiden för återhämtning
Återhämtningen efter ett kejsarsnitt är en process som tar tid. Många blir förvånade över att ärret fortfarande känns av några månader efter snittet och att kroppen är påverkad under lång tid. Min fysioterapeutiska erfarenhet är att kroppens återhämtning efter graviditet är lika lång oavsett förlossningssätt. Men för personer som har omfattande symtom efter en vaginal förlossning kan återhämtningstiden kanske vara allra längst.
Första veckorna
Den första veckan efter ett kejsarsnitt är vila den viktigaste ingrediensen för att kroppens läkning. Följ de instruktioner du fått gällande sårvård och läkemedel. Undvik att lyfta tungt och var varsam med yviga rörelser som inkluderar magen.
Rör dig lagom
Att röra sig lagom mycket är den näst viktigaste delen i återhämtningen. Lätt motion förebygger komplikationer, ökar blodcirkulationen och optimerar läkningen. Dagarna är ”lagom mycket” lätta rörelser i säng, djupandningsövningar och att komma upp och stå och gå litegrann. Sedan stegras vad som är ”lagom” successivt över tid. Lyssna på kroppen. Smärta och obehag över ärret en varningssignal de första 12 veckorna. Efter dessa 12 veckor kan man istället behöva vänja sig vid belastning och en viss grad av obehag/drag i ärret. Är du överdrivet försiktig under för lång tid konserverar du kanske dig själv på en alltför låg belastningsnivå eller med alltför sparsamma rörelsemönster.
Känslomässigt mående
För en del är kejsarsnittet efterlängtat och känslorna inför och efteråt är lugna och trygga. För andra blev kejsarsnittet en obehaglig överraskning, eller något som helt frångick den ursprungliga eller önskade planen. Oavsett hur du känner har du rätt till dina känslor. Sök stöd hos vänner eller professionella om du behöver prata om hur det blev.
Orsaker till smärta kring ärret
Vid kejsarsnittet skär man igenom flera lager av vävnad och det här är en slags trauma som orsakar akut smärta efter operationen. Den akuta smärtan brukar lägga sig inom de första 10 dagarna. När man skär påverkas också nerverna i området och när nerverna sedan läker kan du känna att det bränner, sticker och ibland till och med hugger. Det kan vara svårt att uppleva detta som positivt – men det är det. Du kan stimulera nervernas återhämtning genom att ofta beröra magen, mjukt och lätt. Om kejsarsnittet skapat mycket obehag hos dig kan musklerna kring snittet reagera med kramp och spänning. Det här kan bidra med en ”onödig” smärta. Försök att ha magen avslappnad så ofta du kan.
En tidslinje för återhämtning
Dag 1-3
Fokusera på vila, att äta, dricka och sova – utöver att mysa med bebisen. Res dig och gå omkring inomhus några gånger per dag.
Dag 4-7
Öka försiktigt gångsträcka och rörelse generellt. Om du har ork kan du kanske till och med ta dig ut – men inga långa promenader.
Vecka 2-3:
Nu brukar den akuta operationssmärtan minska. Fortsätt promenera som motionsform. Börja med mjuka rehabövningar så som bäckenbottenträning, lätta övningar för ben, armar och mage. Ha koll på snittet och byt förband efter instruktion. Ta smärtlindring om du behöver.
Vecka 4-6:
Under den här perioden börjar de flesta känna sig mer obehindrade vid vardagliga aktiviteter. Avvakta fortfarande med att återuppta vanlig träning eller lyfta tunga föremål. Man kan börja med cykling på stationär cykel och annan motion/träning som inte belastar bukområdet
Vecka 7-12:
Under den här perioden kan man stegra rehabövningarna så att det närmar sig övningar som liknar vanlig träning. Fråga en fysioterapeut om du är osäker. Lyssna på kroppen och undvik överansträngning.
3-6 månader
Under den här perioden kan du börja med träning som inkluderar konditionsträning, styrketräning och rörlighetsträning – men du är fortsatt svagare än vad du var innan graviditeten och du bör anpassa nivån efter det. Var uppmärksam på obehag eller smärta och boka tid hos en fysioterapeut om du behöver hjälp.
Efter 6 månader
Här är det ”uppåt, framåt” som gäller. Magen kommer vara svagare än du var före graviditeten upp till 12 månader efteråt. Stegra även fortsättningsvis långsamt och varsamt.
Vaginal förlossning anses i generellt vara tryggt och säkert för individer med reumatisk sjukdom, men nedsatt rörlighet och smärta i leder kan påverka val av förlossningsställningar och ibland göra att man rekommenderar kejsarsnitt. Många har frågor och tankar om just val av förlossningssätt.
Börja med att rådfråga dina vårdgivare
Från exempelvis din reumatolog kan du få en bedömning och råd utifrån just din sjukdom och din situation. Ta också samtalet med din barnmorska och vid behov förlossningsläkare, så att man kan ha en plan för ditt mående, dina läkemedel och eventuell samordning av din vård.
Tidig förlossning
Reumatisk sjukdom kan öka risken för att barnet föds före graviditetsvecka 37. I många fall är det den underliggande inflammatoriska karaktären hos dessa sjukdomar som verkar påverka risken för detta. Under graviditeten behöver man därför ha omsorg om din sjukdomsaktivitet och eventuella komplikationer för att minska risken för prematur födsel. Prata med din barnmorska om du är orolig eller har frågor.
Inför och under vaginal förlossning
Ha en plan för smärtlindring
Ledvärk kan göra sig påmind och begränsa valet av exempelvis förlossningsställningar. Be om hjälp att få en bedömning i förväg för vilka smärtlindringsmetoder som kan vara aktuella för just dig. Epidural kan hjälpa både mot förlossningsvärkar och annan smärta från bäckenet och nedåt. Om det finns något i din sjukdomsbild som kan påverka möjligheten att sätta en ryggbedövning bör man också diskutera detta i förväg.
Byt position ofta
Du kan ha en ökad känslighet mot att vara kvar i en och samma position alltför länge. Be därför om hjälp och vägledning till att hitta en stor variation av förlossningsställningar att växla mellan. Använd också kuddar, bollar, hjälpmedel och förlossningssängens rörliga delar för att få optimalt stöd.
Lyssna på kroppen
Om du upplever ökad ledvärk eller överansträngning i områden du ofta har ont i – berätta om detta för de som är med dig. Att ignorera smärta eller obehag kan leda till onödig belastning på kroppen, som kanske straffar sig efteråt.
Vilopauser om det är möjligt behövs
Förlossningar kan vara mycket fysiskt krävande. Det är förstås inte möjligt i alla situationer, men börjar du känna dig totalt slut kan du be om stöd att få en vilopaus, med smärtlindring eller andra åtgärder. Du kan också sno åt dig vila mellan värkarna genom avslappningsövningar, visualisering eller bara gott känslomässigt stöd.
Inför och under kejsarsnitt
Smärtlindring
Om man planerar för ett snitt kan du behöva diskutera din reumatiska sjukdom med vårdteamet i förväg, för att kunna planera din smärtlindring på bästa sätt. Om det finns något i din sjukdomsbild som kan påverka möjligheten att sätta en ryggbedövning bör man också diskutera detta i förväg. Diskutera också ditt behov av smärtlindring efter kejsarsnittet.
Sårvård
Vissa reumatiska tillstånd kan påverka sårläkning. Fråga dina vårdgivare om du behöver ta hänsyn till något speciellt och var uppmärksam på läkningsprocessen. Ta kontakt med vården om du har tecken på försenad läkning eller infektion i såret.
Rörlighet och rehabilitering
Skonsam rörelse efter en operation optimerar blodcirkulation och främjar läkning. Om du är orolig för ledsmärta eller annan begränsning kan du be att få träffa en fysioterapeut på BB.
Postoperativ uppföljning
Många har en helt normal läkning och återhämtning efter kejsarsnitt, även med en reumatisk sjukdom. Om du känner behov av uppföljning, be om det. Du kan behöva kontakt med en fysioterapeut i primärvården, ett extra besök hos din barnmorska eller reumatolog eller något annat vårdbesök.
Akuta kejsarsnitt
Det händer förstås att det som börjar som en vaginal förlossning avslutas med ett kejsarsnitt. Därför kan det vara bra att ha en flexibilitet i förlossningsplanen och har förberett sig för olika alternativ och utfall.
Förlossning och kejsarsnitt vid reumatisk sjukdom
Du och dina vårdgivare har ett gemensamt mål och det är att du ska få en söker födsel. Du kan hjälpa till genom att vara proaktiv, be om råd och samtal och följa de råd du får. Kom ihåg att också lyssna på dig själv, dina behov och dina önskemål.
Födslar, oavsett om de blir vaginala eller snittfödslar kan innebära utmaningar för personer med hypermobilitetsstörningar och EDS. Här i texten skriver jag både om hypermobilitetssyndrom och EDS, vilket är två olika saker. När jag skriver EDS specifikt är det för att jag hittat källor som stödjer att det finns en koppling till just EDS, men inte överrörlighetssyndrom. Skriver jag överrörlighetssyndrom kan påståendet gälla alla med överrörlighetssyndrom oavsett bakomliggande mekanism.
Generellt anses vaginal förlossning vara det säkraste alternativet för personer med överrörlighetssyndrom. Det är dock viktigt att du får en individuell bedömning av din hälsa och dina önskemål.
Ledrörligheten under vagina förlossning
En vaginal förlossning innebär ofta långa stunder i positioner som kan vara ledbelastande. Det finns en liten risk för ledsubluxationer eller dislokationer under förlossningen. Det kan vara bra att gå igenom förlossningsställningarna och testa hur de känns för dig, redan före förlossningen. På den här webbsidan finns en bra bildbank på olika förlossningspositioner. Vårdpersonalen bör också veta om att de inte ska trycka, töja eller lägga belastning på dina leder under förlossningen.
Smärtlindring
Förlossningssmärta kan ibland vara mer intensiv för personer med överrörlighetssyndrom på grund av en ökad känslighet för smärta. Det kan finnas skäl till att diskutera effektiva smärtbehandlingstrategier med en vårdgivare redan i förväg.
Fördelar med kejsarsnitt
Kejsarsnitt skyddar lederna från subluxationer eller dislokalisationer. Är detta frekvent förekommande eller om det bedöms finnas en överhängande risk kan detta vara ett skäl för kejsarsnitt. Kejsarsnitt kan minska belastningen på bäckenbotten och dess omkringliggande stödjevävnader och därmed minska risken för bäckenbottenproblem efter förlossningen. För individer med vaskulär variant av EDS kan det finnas skäl att förespråka kejsarsnitt för eventuellt minska risken för komplikationer, men det kan lika väl finnas skäl att avråda från snitt.
Nackdelar med kejsarsnitt
Kejsarsnitt medför de risker som vanligtvis är förknippade med kirurgi, inklusive infektion, blödnig och sårläkningskompliaktioner. Personer med EDS kan ha sämre sårläkning och ha en benägenhet till ärrkomplikationer. EDS kan innebära vissa utmaningar för anestesi (sövning och smärtlindring). Effekten av kejsarsnitt på bukområdet kan påverka bindväven i magen, vilket kan bidra till smärta eller obehag även på sikt.
Fördelar med vaginal förlossning
Med en vaginal förlossning undviker man de kirurgiska riskerna med kejsarsnitt. Efter en okomplicerad vaginal förlossning kan man uppleva snabbare återhämtning än efter kejsarsnitt. Anestesirelaterade komplikationer är mindre sannolika under en vaginal förlossning jämfört med ett kejsarsnitt. Man får heller inte lika stor risk för infektion eller ärrkomplikationer.
Nackdelar med en vaginal förlossning
Den fysiska belastningen vid en vaginal förlossning kan leda till ökad ledsmärta och subluxationer eller dislokalisationer i lederna hos personer med EDS. Påfrestningen på bäckenbotten och ligamenten kan leda till en ökad risk för framfall och andra bäckenbottenproblem. Det finns en risk för vaginala bristningar och läkningskomplikationer. Belastningen på det kardiovaskulära systemet kan eventuellt påverka hälsan. I sällsynta fall kan individer med EDS ha en ökad risk för livmoderruptur under förlossningen.
Sammanfattning förlossningssätt
I valet mellan vaginal förlossning och kejsarsnitt bör göras med hänsyn tagen till din hälsa och dina önskemål tillsammans med vårdgivares bedömning och rådgivning. Båda kejsarsnitt och vaginala förlossningar har sina fördelar och nackdelar.
Andra saker att känna till
Vissa personer med överrörlighetssyndrom får en snabbare förlossning än vad som är vanligt. Det kan vara bra att både du själv och dina vårdgivare diskuterar den här möjligheten och har en plan. Du kanske inte är en av dem som ska vänta väldigt länge hemma innan du åker in, efter att värkarna startat.
Om du har besvär med att få komplicerade eller upphöjda ärr kan detta vara något du ska ta upp med vårdgivare, framförallt inför ett planerat snitt. Det kan finnas sätt att optimera din ärrläkning som man kan planera för – både i val av suturmaterial och i eftervård.
Självabsorberande suturmaterial (den tråds som används för att sy bristningar, klipp och kejsarsnitt) kan lösas upp för snabbt, om du i ditt överrörlighetssyndrom också har en något förlångsammad sårläkning. Det kan vara bra att välja trådar som häller 2-3 gånger längre än vanliga trådar eller välja trådar som man får plocka bort manuellt.
Om du vet sedan tidigare du inte brukar få någon smärtlindring av exempelvis tandläkarbedövning kan det också vara så att du kan behöva få en genomgång av andra smärtlindringsmetoder än exempelvis epidural.
Tips:
Vaginala undersökningar kan göras i sidliggande eller i ryggliggande där du drar upp knäna mot magen, ifall det inte är optimalt att ha benen i vanlig gynposition.
En del personer med smärta kring höfter och bäcken uppskattar förlossningsställningar i sidliggande eller på knä med stöd, eller stående på alla fyra.
Ligg och vila den allra mesta tiden de första 48 timmarna för att återhämta dig efter förlossningen eller efter kejsarsnittet. Du behöver dock komma upp och röra dig då och då samt röra benen regelbundet för att minska risken för blodpropp.
Ta den smärtlindring du blir rekommenderad, det är bra att ha så lite ont som möjligt.
Hypermobilitet, förlossningar och kejsarsnitt
Berätta gärna om dina egna erfarenheter och tankar!
“Det är fyra månader sedan mitt kejsarsnitt och det är fortfarande ömt, rött och utåtstående. Ibland hugger det till lite kring snittet om jag rör mig hastigt. Är det något fel? Kan jag göra något själv för att det ska läka bättre?“
Läsarfråga
Är det normalt att kejsarsnittsärr gör ont?
Alla har individuella skillnader i hur lätt och smidigt kroppen läker sår. Ett kejsarsnitt innebär ett planerat sår, och läkningen efter detta kommer bero mycket på dina individuella förutsättningar. En del får mycket ont kring sitt ärr. En del tappar känsel kring ärret. Någon annan får ökad smärtkänslighet, så att till och med lätt beröring ger smärta. En del känner inget alls. Och de allra flesta med besvär kring sitt ärr får allt mindre besvär ju längre tiden går.
Vad är sammanväxningar?
Sammanväxningar i någon grad är oundvikliga efter ärr som uppstår efter kirurgi. De flesta sammanväxningar ger inga symtom, men för vissa ger det symtom. Det finns tecken på att upp till en tredjedel av alla kejsarsnittade får sammanväxningar på någon plats och i någon grad. Sammanväxningar är en slags överdriven bildning av fibrös vävnad mellan två strukturer eller organ. Sammanväxningar kan förekomma ytligt på ärrplatsen eller i djupare lager. Det optimala resultatet av sårläkning är ett mjukt, flexibelt, platt och ljust ärr. Ärr som avviker från den optimala läkningen kan vara upphöjda, ojämna, röda, kliande eller smärtande.
Vad är ärrvävnad egentligen?
Ärrvävnad är en fibrös vävnad som ersätter den normala vävnaden efter en skada. Den är uppbyggd av samma material som den ursprungliga vävnaden, kollagen, men har en annan struktur och kvalitet. Ärrvävnad är inte elastisk på samma sätt som originalvävnaden.
De grundläggande råden för att få bra ärr är att mininmera draget i huden kring ärret, tejpa, återfukta och undvika ultraviolett strålning (sol).
Silikonbehandling är förstahandbehandlingen för ärr som visar tendenser att bli hypetrofiska eller keloida (detta bör du uppsöka vården för). För ”vanliga” men uppdrivna eller stela ärr är ärrmassage förstahandsbehandling.
Vad ska man göra?
Det finns en rad olika traditionella behandlingar för ärr, med varierande evidensgrad, kostnad samt förklaringsmodell. Fysioterapeuter jobbar med smärta och funktionella begränsningar orsakade av ärr. Ärrbehandling syftar också till att förbättra rörligheten kring ärret, minska klåda och ärrets tjockhet.
Rörelse
Före all manuell behandling så som massage bör du veta att fysisk aktivitet och rörelse är det viktigaste du kan göra för att må bra, även kring ditt kejsarsnittsärr. Överbelastning av vävnaderna under dess läkningsfas kan påverka läkningen negativt, det kan utlösa en inflammatorisk reaktion och öka risken för ett större ärr. Underbelastning leder dock till minskad elasticitet och minskad hållbarhet i ärret.
Hur masserar man ärret?
Tvätta händerna noggrant innan du rör vid ärrområdet. Se till att ärret och omgivande hud är rena och torra.
Applicera en mild lotion eller olja på ärrområdet. Välj en produkt som passar din hudtyp och som inte irriterar huden.
Använd fingertopparna och tryck försiktigt över ärret. Börja med ett lätt tryck och öka successivt allt eftersom du märker att kroppen tolererar det. Det ska aldrig göra ont utan på sin höjd gott-ont.
Rör sedan ärret med cirkulerande röreler. Börja från ärrets ena ände och arbeta dig stegvis över ärret. Om det ger smärta eller obehag, minska trycket eller sluta massagen här.
Efter att du rört fingrarna över ärret i cirklar kan du massera ärret vertialt och horisontellt. Det här kan hjälpa till att öka rörligheten ner mot djupare lager.
Glöm inte att andas och försök att slappna av!
Dosering?
Det saknas helt konsensus om när man ska börja med sin ärrbehandling, vilken teknik som är den bästa och vilken dos som ger bäst resultat. I några studier läser jag om en dosering 5-30 minuter, tre gånger per vecka i 12 veckor. Börja med korta stunder, cirka 5 minuter, och öka successivt allt eftersom du känner att ärret svarar bra på massagen.
När kan man börja?
Vänta tills ditt snitt har läkt helt. De flera behöver vänta 6-8 veckor efter kejsarsnittet innan såret har tagit ihop helt och alla sårskorpor är borta. Beroende på individuella faktorer kan läkningen ibland ta längre tid. Har det gått lång tid efter kejsarsnittet kan du börja med ärrmassage ändå. Det kan ta längre tid att få effekt om ärret är lite äldre.
Hur fungerar det?
Hypoteser finns om att ärrmassage kan påverka ärret på cellnivå, men det är ännu inte fastslaget hur och på vilket sätt. Det kan också påverka känselnervernas funktion. Flera olika sensoriska receptorer och nervfibrer är belägna och sammanflätade i kollagenfibrerna i huden och underhuden. Där har vi även ”mekanoreceptorer” som ger signaler om intensitet och lokalisering av vävnadsbelatning, tryck och drag. Här kan det finnas en överkänslighet som kan ge upphov till smärta. Om man vänjer dessa vid beröring, tryck och drag kan det upplevda obehaget minska.
Lär känna kroppens signaler
Ett annat råd som jag tycker är användbart är att börja försöka lära känna kroppens olika smärtsignaler. Många verkar till exempel uppleva smärta när det ”egentligen” är en stramande känsla i ärr som kommer vid exempelvis raska promenader. Har det passerat 12 veckor efter kejsarsnittet kan du försöka “programmera om dig” så att du tänker att den stramande känselinput du får vid vissa aktiviteter faktiskt är ett ”gottont” som också är nyttigt.
Långvariga besvär
Långvarig smärta innebär ibland att nerverna i området blivit överkänsliga för både beröring och rörelse. De signalerar smärta för allt mindre sensationer. Kort förklarat innebär detta att hjärnan, ryggmärgen och nerverna tolkar smärta när de egentligen bara får input om något ”vanligt”. Då kan det finnas en behandlingseffekt bara av att vänja ärrområdet vid beröring eller fysisk aktivitet igen. Behöver du hjälp med detta rekommenderar jag kontakt med fysioterapeut.
Buksmärtor efter kejsarsnitt är förhållandevis vanligt, det förekommer i 4-42 % av fallen (det är dock ungefär lika vanligt efter vaginal förlossning). Buksmärtor är dock multifaktoriella och förknippade med många olika tillstånd och påverkandefaktorer. Individens smärtupplevelse påverkas också av faktorer som smärtkänslighet, kön, ålder, ärftlighet, preoperativ ångest, depressiva symtom och smärta som fanns redan före kejsarsnittet. Mår du dåligt på andra sätt rekommenderar jag också andra vårdkontakter.
Vad har du att förhålla dig till efter ett kejsarsnitt?
Informationen du får från sjukhuset brukar vara kort och inte särskilt omfattande och mest säga att du inte ska bära tyngre än barnets vikt de första 6-8 veckorna. Rekommendationen är ofta att du kan börja med knipövningar, men gärna vänta med annan träning minst en månad.
Varför säger de så?
En vecka efter en operation är ärrvävnadens hållfasthet ca 3% av omkringliggande vävnaders styrka, och risken med för tidig återgång till tyngre fysisk aktivitet är att stygn faktiskt går upp. På tre veckor uppgår procentsatsen till 20% och till 80 % efter tre månader. Detta är den enkla grunden till att du ska vara lite försiktig med återgången till träning och lyft.
När får jag lyfta och träna igen efter kejsarsnittet?
Här behöver vi definiera träning. Ska du styrkelyfta bör du troligen vänta tills 12 månader efter snittet. Ska du gå på ett motionärspass på gymmet kanske du kan träna mer som vanligt när det gått 6 månader. Och anpassad mammaträning brukar man kunna börja på efter efterkontrollen hos barnmorska.
Nu har 8 veckor gått, kan jag träna som vanligt nu?
Låt oss jämföra med en korsbandsoperation. Rehabperioden efter en sådan beräknas till 9-12 månader. Ett kejsarsnitt är också en operation som behöver en varsam stegring av träning i efterförloppet. Även om kroppen känns bra och barnmorskan ger dig okejstämpeln på efterkontrollen kan du behöva ta det varsamt. På utsidan kan ditt ärr se snyggt läkt ut, men det tar tid innan allting är så hållfast som det ska vara.
Ägna din bäckenbotten en tanke
Även om du inte blev förlöst vaginalt så kommer graviditeten i sig ha satt sina spår på din bäckenbotten. Tyngden och trycket från bebisen och magens övriga innehåll sträckt ut bäckenbotten under graviditeten. Även om det kan kännas larvigt är bäckenbottenträning grunden för all postpartumrehab, även för dig som kejsarsnittats.
Det finns några faktorer som du dock måste tänka på:
Det har förmodligen gått lång tid sedan du senast tränade “normalt”. Även om du tränat och hållit igång under graviditeten måste du räkna med att det tar tid att komma upp till din ursprungliga nivå vad gäller kondition och styrka. Även om du inte är en helt otränad person som börjar från början, så får man se sig själv lite grann som det. Ge dig själv tid.
Magmusklerna är annorlunda än innan. Den generella uppfattningen är att statiska bålstabiliserande övningar är en bra början efter graviditeten. Du behöva fokusera på bålmusklernas styrka eftersom de fått stå ut med en del under graviditeten. Läs mer om hur kroppen förändras under graviditeten här.
Tidsplan för återgång
Här har jag skrivit en tidsplan för återgång till träning. Efter 6-8 veckor kan du anses vara färdigläkt i stort vad gäller kejsarsnittet, men det är inte synonymt med att du kan hoppa tillbaks till den träningsnivå du var på innan du blev gravid. Färdigläkt betyder att din livmoder har återgått till urpsrungsstorlek (typ), och att 50 % av stygnen nu är absorberade.
När du börjar känna igen sin kropp vad gäller rörelsemönster och minskning av eventuell bäckensmärta, bäckenbottenobehag eller kejsarsnittsrelaterad smärta brukar man vara återhämtad nog att börja med mer “vanlig träning”. Dock successivt ökad i både dos, frekvens och intensitet.
Önskar di mer vägledning i post-snitt-rehab och träning?
Om du fortfarande har funderingar om hur du ska våga träna efter kejarsnittet vill jag tipsa om mina webbkurser för postpartumträning. Här finns allt du behöver veta!
Råden på förlossningssjukhuset skiljer sig åt väldigt och informationen man får är ofta sparsam.
Vad säger forskningen?
Det flesta studier är gjorda på andra sorters ärr än just kejsarsnittsärr. Det finns sparsamt med forskning generellt, men den verkar peka mot två saker:
Papperstejper har visat sig vara effektiva när de appliceras tidigt i läkningsprocessen, fram till att ärret mognat (ca 6-12 veckor). De positiva effekterna verkar gälla ärrets färg, tjocklek och smidighet. Papperstejp är alltså inte tejp till papper utan kirurgtejp.
Elastiska tejper med hög stretch verkar vara fördelaktiga i senare fas av återhämtningen.
Vad är den tänkta fördelen med tejp?
Teorin är att tejp hjälper till att minska spänningen på hudens yta och därför minskar ärrbildningen.
Genom att avlasta ärret och huden strax intill från drag skyddas området något och ärret läker snyggare. En vecka efter en operation är ärrvävnadens hållfasthet ca 3% av omkringliggande huds styrka. Efter tre veckor uppgår procentsatsen till 20% och till 80 % efter tre månader. På grund av detta rekommenderas tejpning att pågå i minst tre månader för att minska draget/belastningen på ärrvävnaden tills dess att den är minst lika stark som omkringliggande vävnad.
Råd och rekommendationer är vaga.
Jag brukar rekommendera tejpning med kirurgtejp i alla fall i början. Det kan skydda ärret från skav av underkläder, och om det har en positiv effekt så är det bra. Kommer det inte få någon omfattande positiv effekt för just dig, så är “arbetsinsatsen” och kostnaden ändå marginell.
Hur ska jag tejpa då?
Sätt en remsa kirurgtejp tvärs över magen, längs med ärret.
Du kan ha kvar remsan och duscha med den. Klapptorka den med handduken när du ska torka dig.
Byt tejpt när den börjar lossna eller känns ofräsch.
Om du ska sola är det bäst för ärret att du tejpar det, detta gäller upp till ett år efter operationen.
Frågor, funderingar eller egna erfarenheter? Berätta!
De allra flesta genomgår kejsarsnitt utan större komplikationer, men mindre besvär med nervsmärta kring ärret är förhållandevis vanligt. Idag pratar vi om det som kliar, bränner och svider runt kejsarsnittsärr! Vad är egentligen nervsmärta efter kejsarsnitt?
Småskador på nerver
Alla operationer innebär “planerad vävnadsskada”, det vill säga att genom att det sker ett ingrepp så skapas ett sår som i sig är en slags skada. Vid ett kejsarsnitt skär läkaren genom huden och i detta snitt kommer det fina nät av nerver som går där skadas. Skadade nerver gör väsen av sig i form av smärta, en känsla av “sockerdricka” eller helt enkelt avsaknad av känsel. Ibland beskrivs nervsmärta som den slags smärta som kommer vid tandvärk.
Läkningen går långsamt
Nerver läker genom att växa ut igen, och återväxten sker med ungefär 1 mm per dygn. Det är ingen snabb läkningsprocess, jag brukar råda de flesta att avvakta ca 6 månader innan de utvärderar känseln på magen efter ett kejsarsnitt. Personligen hade jag en fläck på magen, stor som en gammal femkrona, som jag saknade känsel på efter kejsarsnittet i kanske 3 år efter mitt första snitt. Konstigt nog försvann den känslan och kom aldrig tillbaka efter mitt andra snitt. Men jag ska i ärlighetens namn säga att jag inte tyckte att känseln på magen inte var så himla viktig…
Medan läkningen pågår kan upplevelsen vara krypande, kliande och svidande. En del upplever att det lättar med beröring, andra uppskattar kalla kompresser.
Hur vet jag om det är nervsmärta?
Om du kan känna igenom magen med ett lätt tryck, men inte kan återskapa smärtan eller förnimmelsen genom tryck liksom i musklerna är obehaget kanske från nerverna. Besvären brukar då kännas mer diffusa och svåra att sätta fingret på. Ofta beskriver patienter nevsmärta som brännande, skärande eller ilande. Om lätt beröring av fingrar eller kläder smärtar brukar det också vara nerverna som ger denna känsla.
Behöver jag någon behandling?
I de allra flesta fall går besvären över av sig själva med tiden, även om återhämtningen kan gå mycket långsamt. Nervsmärta blir ofta bättre med tillvänjning för beröring, så även om du inte gillar att något nuddar din mage så bör du inte försöka undvika detta. Om du är mycket besvärad av nersmärta kan du besöka en fysioterapeut och be att få testa TENS-behandling. Nervsmärta blir också ofta generellt förstärkt av depression och nedstämdhet, så en del av behandlingen kan vara att söka behandling för detta, om du också samtidigt lider av det.
För kvarvarande nervsmärta brukar man också kunna testa läkemedel. Fråga på din vårdcentral!
Hur påverkas magmusklerna av kejsarsnitt? Vad händer egentligen med magmusklerna vid snittet? Skär de igenom musklerna? Kommer jag få sämre magmuskelfunktion?
Idag tänkte jag klargöra litegrann vad gäller magmusklerna vid kejsarsnitt!
Magmusklerna
Till att börja med vill jag nämna kort att det vi benämner som “magmuskler” egentligen är flera olika muskler som går i olika riktningar över bålen. De raka bukmusklerna (de som kan bli ett sexpack om man är vältränad och smal) fäster in mot kroppens mittlinje som kallas linea alba. Denna linje blir uttänjd under graviditeten, vilket blir synligt som en delning av de ytligaste musklerna i magen. För att komma till livmodern vid ett kejsarsnitt separerar man mittlinjen. Man drar alltså isär musklerna lite ytterligare för att skapa utrymme för barnet att komma ut. Det är en vanlig missuppfattning att läkaren skär igenom musklerna. Det är mycket mindre arbete i processen att bara separera musklerna. Det finns inte något vetenskapligt stöd för att kvinnor som genomgått kejsarsnitt har sämre magmuskelfunktion än andra.
Källan till muskelsmärta
Även under den varsamma delningen som sker under kejsarsnitt kan det dock hända att det uppstår störningar i både nerv- och blodtillförsel till raka bukmuskeln, rectus abdominis. Eftersom man håller isär denna med hakar kan själva spänningen orsaka en liten blödning. De raka bukmusklerna är uppdelade i segment (sexpacket ni vet). Det är sällan en sådan liten blödning stör hela muskeln. Det tryck och drag som man utsätter musklerna för kan ge en försämrad läkning för den specifika muskeldelen och orsaka smärta och en blåmärkeskänsla i bukmusklerna en tid efter operationen.
Dessa minde skador på musklerna i sig kan göra att det blir lite svårare att initialt hitta och aktivera sina djupa magmuskler och bäckenbottenmuskler. Detta brukar dock repa sig med tiden, men det kan vara värt att lägga lite extra krut på att väcka mag- och bäckenbottenmusklerna till liv efter ett kejsarsnitt.
Muskelkomplikationer
Muskelsmärta är generellt sett den vanligaste orsaken till mänsklig smärta, skulle jag vilja påstå. Det är inte helt ovanligt med ett påslag av muskelsmärta efter kejsarsnitt. Både mer generellt i kroppen men också lokalt i de muskler som påverkats av själva ingreppet. Hormonella förändringar, sömnbrist och stress är också kända orsaker till att förstärka en befintlig smärtupplevelse. Ofta handlar muskelsmärta om att musklerna reagerar med en “onödigt” kraftig anspänning. Detta leder till nedsatt blodcirkulation och ibland också inklämning av mindre nerver. Om du vill veta om det är musklerna som faktiskt gör ont, testa att ligg ner på rygg och lyft huvudet litegrann. Spänner eller värker det till i dina bukmuskler när du anspänner dem, är det troligen där som smärtan är lokaliserad.
Hur behandlar man muskelsmärta efter kejsarsnitt?
Relativ vila och blodcirkulation är lösningen Relativ vila innebär att det är positivt och bra att du är uppe och rör dig. Samtidigt är det också viktigt att du vilar och återhämtar dig mycket. Lyssna på kroppen och känn efter vad den behöver. Blodcirkulation kommer hjälpa kroppen att repearera sig, och du kan därför börja med små övningar som ökar cirkulationen. Detta brukar vara att djupandas, spänna magen lätt och mjukt i ryggliggande och ljuda “tsssss” och att göra små rumplyft i sängen.
Hur påverkade blir magmusklerna på sikt?
Magmusklernas funktion påverkas inte signifikant av kejsarsnitt på sikt, men kejsarsnittsförlösta personer kan ha något mer påverkade magmuskler första halvåret. Alla muskellager kommer däremot förändras mycket av själva graviditeten och drabbas av en försvagning och uttunning. Det är inte en större förekomst av magmuskeldelningar/diastas efter kejsarsnitt än efter vaginal förlossning.
Ett ännu mer omfattande träningsupplägg finns i webbkursen ”Träning efter kejsarsnitt”, i den kursen får du ett 8 månader långt träningsupplägg anpassad efter kejsarsnitt.
Ett kejsarsnitt är en förlossning där barnet föds ut ur en kirurgisk öppning i mammans mage istället för via vagina. I vissa fall är kejsarsnitt planerade, och ibland sker de icke-planerat och mer eller mindre akut på grund av en komplikation av det som började som en vaginal förlossning.
Inför kejsarsnittet
Inför kejsarsnittet får du byta om till sjukhuskläder. Det du bör ta bort alla smycken i förväg. Om du är väldigt svullen över fingrarna kan det vara skönt att jobba med att få bort eventuella ringar innan du kommer till sjukhuset. Om du har en partner eller annan medföljande får denna också klä på sig speciella kläder.
Vid ett akut kejsarsnitt finns inte samma tid för förberedelser. Om det är så bråttom att din partner inte hinner byta om får denna ofta vänta strax utanför. Inför snittet kommer du troligen få ryggbedövningen som bedövar dig från midjan och nedåt, men du kommer vara vaken. Om det är tidsbrist kommer man söva dig istället.
Du kommer vara smärtlindrad, men ändå ha viss känsel. Detta innebär att du kommer uppleva det som kan kännas som en brottningmatch som pågår mot din mage, men ingen smärta. Man testar om smärtlindringen har tagit tillräckligt genom att nypa magen med en pincett.
Innan snittet kommer du också få en intravenös infart för vätska och läkemedel.
Hur operationen går till
Väl på operationsbordet sätter man upp en skärm så att du inte ser nedanför dina bröst. Din partner eller närstående kommer kunna vara strax intill ditt huvud. Strax innan ingreppet kommer de raka översta randen av könshår för att inte få något hår i själva öppningen sedan. Du kommer också få en kateter för urin.
När bedövningen tagit helt kommer de tvätta magen mycket noggrant med bakteriedödande medel. Sedan skär läkaren ett snitt genom hudlagret. Det snittet brukar vara ca 10 cm långt och man lägger det ca 3-4 cm ovanför blygdbenet.
Många lager
Under huden finns fettvävnaden och under denna finns en glansig yta av fascia, senvävnad. Fettvävnaden tas undan tills man att friställt fascians yta, och så skärs ett nytt snitt. Under denna syns nu den raka bukmuskeln (rectus abdominis) och de två muskelbukarna på höger och vänster sida separeras sedan. De är smidiga och böjliga och hålls isär med hakar.
Nästa lager är peritoneum och det är bukhålans inre vägg. Detta lager skär man igenom och under detta finns ett tunt nästa genomskinligt lager som skyddar tarmen. Peritoneum öppnas inte horisontellt utan vertikalt och töjs sedan i sidled. När man kommit såhär långt har man kommer till urinblåsan. Den petar man undan och håller sedan borta med ett instrument.
Nu har operatören kommit fram till livmodern. Denna öppnar man med ett nytt horisontellt snitt och så lyfter man ut barnet. Operationsförlopp fram till detta är några minuter.
Efter barnets födelse
Ofta får navelsträngen sitta kvar en stund innan den blir klampad (liksom nypt) på två ställen. Sedan klipper man mellan klamparna. Nu tar man ut moderkakan och läkaren passar på att känna med handen så att det inte finns moderkaksrester kvar i livmodern.
Bebisen brukar nu få vara uppe hos mamman en stund innan det är dags för en första kontroll av barnmorskan. Under tiden du tittar ner på ditt nyfödda barn börjar läkaren arbetet med att sy ihop dig igen.
När barnmorskan är klar med bebisen lämnas den över till partner, medföljande eller barnmorska för resten av tiden som ingreppet pågår.
Man stänger livmodern med självupplörande tråd. Dessa stygn försvinner inom någon månad. Sedan syr läkaren lager efter lager uppåt i buken tills man nått huden. Rectus abdominis (raka bukmuskeln) läggs tillbaks till sin plats. Den kan i vissa fall få några ”påminnelsestygn” på några nivåer för att muskelbukarna lättare ska hitta tillbaks till varandra. Fascians läkning är den viktigaste då den står för det stora stödet för buken och här använder man en tjockare och hållbarare tråd. Huden är försiktigt sydd med tunnare självupplösande tråd.
Utan komplikationer tar hela ingreppet ungefär 30-45 minuter. Totalt sett handlar det om 6-7 olika lager som snittas eller säras på. Tiden det tar att öppna och ta ut bebisen är mycket kortare än tiden det tar att sy ihop de olika lagren.
Efter snittet
Efter kejsarsnittet kommer ni få hamna på “uppvakningsavdelningen” där du kommer vara under uppsikt under några timmar, eller tills du återigen kan röra benen. Du kommer ha kvar dropp och kateter. Om bebisen mår bra kommer du ha den hos dig under hela tiden, och om du vill amma brukar detta vara en lämplig tidpunkt att testa detta.
Tips
Boken “Snittkoll och mammaroll” är för dig som ska föda eller har fött med snitt och som önskar kunskaper om hur du ska ta hand om dit själv efteråt. Den innehåller massor av information och ett grundläggande rehabprogram.
Magen består av flera lager muskler vilka sträcker sig från bröstbenet och nedersta revbenen ner till bäckenet. När alla bukmusklerna arbetar tillsammans utgör de en effektiv muskelkorsett som stödjer bäckenet och ryggraden. Några av magmusklerna är de muskler som skapar rörelser framåt och åt sidan i bålen, medan de inre musklerna stabiliserar ländryggen genom alla rörelser.
Under en graviditet orsakar hormoner tillsammans med livmoderns tillväxt en sträckning av hela bukväggen och magmusklerna, vilket ofta blir synligt genom en magmuskeldelning. Efter förlossningen börjar livmodern omedelbart dra ihop sig och minska i storlek, vilket gör att magen och huden blir mjuk och sviktande. All vävnad som inte är livmodern hänger inte med i svängarna lika snabbt. Det tar för de allra flesta åtskilliga månader, upp till ett år, innan all vävnad har dragit ihop sig till något som kan liknas vid ursprungsläget. De flesta magar blir sig heller aldrig helt lika.
Gördlar och buktryck
Man brukar likna bålens stabilitetssystem som en tunna. Tunnans lock är diafragma, runt omkring har du alla bålmusklerna och i botten har du bäckenbotten. När trycket ökar inuti tunnan ökar trycket ner mot tunnans botten. När du lyfter tungt, spänner magen och/eller håller andan ökar trycket mot bäckenbotten. Om din bäckenbotten är stark nog håller den emot, om den inte är det buktar hela bukinnehållet nedåt. Om du använder en gördel kommer trycket ner mot bäckenbotten öka. De flesta har så pass god bäckenbottenfunktion att gördels extra tryck inte spelar någon roll. Men är man alldeles nyförlöst vaginalt så kan detta skapa obehag.
När jag försöker hitta litteratur om maggördlar, buktryck och bäckenbotten hittar jag, på något sätt komiskt nog, enbart en artikel från The New York Medical Journal från 1897. Och då pratar vi alltså inte om elastiska gördlar, utan om korsetter med snörning med syfte att skapa en getingmidja. I denna artikel, vars studiekvalitet jag inte kan avgöra, menade författarna att bäckenbotten buktar utåt av en hårt snörd korsett. Det illustreras rätt tydligt:
Gördel efter vaginal förlossning
Det finns inga kända fördelar med att använda en gördel efter en vaginal förlossning. I bästa fall har de inga effekter och i sämsta fall påverkar gördeln bäckenbotten negativt.
Gördel efter kejsarsnitt
Det finns viss evidens framförallt för att gördel kan lindra oro och stress och i viss mån smärta efter ett kejsarsnitt.
Gördel för magmuskler
Det finns inget som tyder på att gördelanvändning efter graviditet skulle vara fördelaktigt för magmusklernas återhämtning eller minska risken för en kvarvarande magmuskeldelning. Jag tycker också att det är gravt oetiskt att sälja gördlar med argumentet att de skulle kunna ”hela/fixa/läka” en magmuskeldelning. För det har vi inget som helst fog för.
Gördel efter bukoperation
Forskningen som finns om gördlars effekt efter andra större bukkirurgier visar på främst effekter på ”tidig mobilisering”. Det är extremt viktigt för hälsan att komma upp ur sängen inom tre dagar efter en stor operation. Den allmänna bilden är att gördlar hjälper till att minskar smärta och underlättar tidig mobilisering. Om en gördel hjälper dig att börja röra på dig kan det minska risken för komplikationer i form av blodpropp, lunginflammation och förlorad muskelstyrka. Det verkar dock som att en av de största effekterna gördlar har postoperativt är de psykologisk lugnande, vilket inte ska förminskas!
Rekommendationen
Jag tror definitivt inte att alla kvinnor ska ha en gördel efter en graviditet. Jag tycker att man ska skilja på gördelanvändning efter vaginala förlossningar och efter snitt. Efter en vaginal förlossning skulle jag i de allra flesta fall avråda från en gördel. Både för att vi inte har belägg för att det ska göra någon specifik nytta, och för att den hos vissa individer kan bidra med en ökning av buktrycket som inte kommer kännas bra mot en nyförlöst bäckenbotten.
Det verkar finnas vetenskapligt stöd för att en gördel kan fungera bra efter en bukoperation. Den används i så fall för att möjliggöra att komma på benen tidigt samt att öka känslan av trygghet då gördeln ger ett stöd. Det finns bara evidens för att detta stöd är till någon hjälp i det akuta skedet och den första veckan.
En kejsarsnittad, nyförlöst person kan ha en fördel av någon form av stöd eller gördel som ett hjälpmedel de första 10 dagarna. Effekten gäller främst stress, oro och vill viss del smärta. Efter det finns ingen konstaterad positiv effekt.
