Vad är en levatorskada?
Levator ani är en muskelgrupp i bäckenbotten. Muskelns namn betyder ”lyfter anus” och det är en beskrivning av muskelns funktion. Den har en lyftande och bärande funktion, inte bara för anus, utan för alla bäckenorganen. Det här är en översiktstext där jag går kort igenom skadan och dess effekter. Jag kommer sedan fördjupa mig i massor av aspekter om levatorskador i fler texter.
Levatorns anatomi
Levator ani är samlingsnamnet på det inre lagret av bäckenbotten. Levatormusklerna är unika på så sätt att de är tvärstrimmiga skelettmuskler som har en ständig grundspänning. De är också blixtsnabba på att reagera på förändringar i kroppsläge och belastning, allt för att kunna hålla uppe och inne allt bukinnehåll som vilar på bäckenbotten. Levatormuskulaturen är hästskoformad och sitter fäst i blygbenet framtill, runt omkring längs med bäckenets innansida och i svanskotan baktill.
Levator ani är en muskelgrupp som består av fler delar.
Puborektalis
Puborektalis löper från pubisbenet förbi ändtarmen och runt till andra sidan pubisbenet. På platta bilder ser det ut som att den ligger i mitten av levatormusklerna, men den ligger tredimensionellt nedanför pobococcygeus i en trattform. Den samarbetar med ändtarmens stängningsmuskler genom ett drag framåt. När den spänner sig uppstår en vinkel som stänger till tarmen en nivå högre upp än ringmusklerna.
Pubococcygeus
Pubococcygeus går också från pubisbenet men också bäckenets sidoväggar och sträcker sig hela vägen bak till svanskotan. Den här muskeln har i sin tur flera mindre delar: Pubovaginalis, puboperinealis och puboanalis. I mellangården går puboperinealis och puboanalis ihop med stödjevävnad och de de ytligare musklerna i bäckenbotten.
Iliococcygeus
Iliococcygeus går från insidan av bäckenbenet och fäster in mot mitten via svanskotan
Skador på Levator Ani
En skada på levator ani kan ske vid en vaginal förlossning då barnet passerar genom vagina. Levator ani-muskulaturen sträcks ut till 3 gånger sin egen längd under en normal vaginal förlossning. Det är inte så konstigt att den ibland också går sönder. När annan skelettmuskulatur sträcks ut över sin dubbla längd går de söner. Levatorn klarar alltså upp till tre gånger sin längd. Sträcks den ut mer än så kan den gå sönder.
Levatorns hiautus, alltså bredden på ”öppningen” i levatormuskulaturens hästsko börjar breddas redan under graviditeten. Efter en vaginal förlossning är den väldigt mycket bredare än vanlig. Öppningen återgår sedan den successivt i bredd. Ett år efter en vaginal förlossning brukar bredden vara motsvarande den som ses efter ett kejsarsnitt.
Hur muskler blir skadade
Trycket och draget på musklerna som omger vaginalöppningen blir ibland så högt att musklernas skadas. Skadan handlar om att hästskoformen blir vidare, och att den ena eller båda muskelsidorna lossnar från sitt fäste framme vid pubisbenet. En förstorad ”slits” i levatorns hästoskoform gör att det blir svårare för musklerna att stänga till och lyft upp bäckenbotten.
Riskfaktorer och skademekanism
Risk för att få en sådan skada är bland annat:
- Första förlossningen
- Förlossningar där tång eller sugklocka används
- Långa krystskeden
- Att bebisen är stor eller kommer ut i en avvikande bjudning
När förlossningens slutskede (från det att kvinnan är öppen 10 cm till att bebisen är ute) tar över 110 minuter ökar risken för levatorskada. Bebisens huvudomkrets påverkar också. Risken för skada ökar då bebisens huvud är över 35 cm.
Vanlig skada
Om jag fritt får sammanfatta de studier jag läst så verkar det drabbar 10-15 % av alla som fött barn. Levatormuskulaturen kan bli skadad genom utsträckning (mikrotrauma) eller genom total avlösning (avulsion, makrotrauma). De små skadorna läker ofta inom ett år. De som har kvarvarande muskeldefekter kan få besvär av det. Skadan kan ge nedsatt styrka i bäckenbotten och ge upphov till inkontinens, känsla av öppenhet, nedsatt känsel vid sexuell penetration och öka risken för framfall.
En del skador läker
MR-undersökningar visar alltså att en del av skadorna, främst mikroskadorna, kan läkas med tiden. En studie har funnit att levatorskador som fanns 3 månader postpartum hos 62 % inte fanns längre ett år efter förlossningen. Levatormuskulaturen är ju precis som all annan muskulatur tvådelad. Det finns en del på var sida om mittlinjen, i detta fall mellangården. Kvinnor kan få skador av olika grad på de båda sidorna, eller enbart en skada på ena sidan.
De större skadorna sitter oftast vid infästningen mot pubisbenet framtill i bäckenet. Ibland drar muskelsenorna till och med av små bitar av bäckenet. Skadorna ger i regel inte upphov till någon yttre smärta vid bäckenet men hör ihop med vaginala obehag och besvär.
Risk för framfall
Kvarvarande muskelskador hör samman med ökad risk för att få framfall, både urinblåseframfall och livmoderframfall. Det finns även tecken på att det finns en ökad risk för att få återfall av framfallet, även efter en operation, om levatormuskulaturen är skadad.
Fysioterapi kan vara bra
Fysioterapi, och då i första hand specialiserad bäckenbottenträning, har visat sig ha god effekt av att lindra besvären efter en levatorskada, framförallt om det finns en helt oskadad sida, eller oskadda delar på båda sidor.
Har musklerna bara delvis gått av finns dock ofta träningspotential kvar. Det kan vara klurigt att ”hitta rätt” med träningen eftersom musklerna inte jobbar riktigt som förut. Därför kan du behöva hjälp av en fysioterapeut som gör en vaginal muskelfunktionsbedömning och provar ut ett anpassat träningsprogram. Då skadan oftast drabbar ena sidan av levatormusklerna kan den andra sidan ofta bli kompensatorisk stark.
Kan man inte bara laga dessa skador?
1) Dessa skador kan man inte operera. Det inte finns några superbra alternativ att göra detta på.
2) Det finns sätt att sy ihop kroppsegen vävnad för att åtgärda prolapser (=framfall), men det handlar inte om att laga eller återställa levatormusklerna. Utan bara att fixa till stödjande vävnad för att lyfta upp framfallet.
3) Man kan också operera in nät för att stödja upp framfall och möjligen lindra symtom av levatorskada.
4) Därför är den åtgärd som de allra flesta läkare hänvisar till i första hand ändå bäckenbottenträning, då den är minst invasiv och har minst risker för komplikationer och om-operationer. En komplementerande åtgärd är så kallade pessar, en lyftande liten ring som placeras i vagina och som ger stöd åt organen.
Referenser:
- Obstetric levator ani muscle injuries: current status.
- The relationship between postpartum levator ani muscle avulsion and signs and symptoms of pelvic floor dysfunction.
- [Levator ani trauma after childbirth, from stretch injury to avulsion: review of the literature].
- The Epidemiology of Pelvic Floor Disorders and Childbirth: An Update.
- Pelvic Floor Disorders After Obstetric Avulsion of the Levator Ani Muscle
Hela serien om levatorskador:
- En serie om levatorskador
- Vad är en levatorskada?
- Överbelastnings-besvär vid levatorskada
- Egenvård för dig med levatorskada
- Fysioterapi för dig med levatorskada
- Levatorskada och ny graviditet
- Levatorskador och risk för framfall
- Levatorskador och åldrande
- Läsarberättelse om att leva med levatorskada
- Kan en levatorskada läka?
- Kirurgi för levatorskador
Hej! Kom att tänka på den här frågan då jag läste ett annat inlägg men den passade inte riktigt där så lägger den här istället. Undrar hur risken för levatorskador förändras med ålder. Hur stor är exempelvis risken för en förstföderska som är 35+ relativt en som är 25 år? Om detta tagits upp i något tidigare inlägg får du gärna länka.
https://bakingbabies.se/2023/05/26/alder-och-forlossningsskador/
Risken ökar med åldern. https://link.springer.com/article/10.1007/s00192-021-04724-y
Jag har ägnat ålder och förlossningsskador ett eget inlägg hät:
https://bakingbabies.se/2023/05/26/alder-och-forlossningsskador/
Enligt bedömning har jag ingen direkt avulation. Kan levatormusklerna släppa lite från benet? Kan dom isf släppa än mer pga överbelastning postpartum? Eller krävs det större våld än så för att en muskel ska släppa, ex ny förlossning? Är det i så fall större risk att musklerna släpper än mer vid nästa förlossning om det släppt lite en gång tidigare?
Om du inte har en avsulsion har musklerna inte släppt från benet, det är själva definitionen av en avsulsion. De kan bara släppa av våldet vid en vaginal förlossning och inte av exempelvis överbelastning. Det är osannolikt att de släpper mer nästa gång, man brukar säga största skadan första gången.
Om min levator bedöms hel, men på ultraljud rör sig puborektalis bara ytterst lite, dvs jag har i princip inget knip. Hur kan det vara så? Kan levatorn vara skadad utan att det syns på ultraljud/undersökning? Eller vad kan vara andra orsaker till svagt knip? Rädd att aldrig kunna bli bra igen..
Hur länge sedan är det du födde?
Snart 7 månader sedan.
Några tankar på vad det skulle kunna vara?
Levatorn är inte färdigåterhämtad förrän det gått 12, kanske 18 månader. Den kan vara svag och utsträckt utan att vara skadad. Ibland blir det permanent, ibland är det övergående.
Hej! Jag har läst mycket kring det du skriver om läkning vid levatorskada och hur lång tid det kan ta. Jag har 1 år postpartum gjort ett 3D ultraljud där dommen var följande ” Undersökning i dag visar symmetriska förhållanden där uretra, vagina och analkanalen är helt i en linje. Som tidigare ser man en mindre bristning på puborectalis på höger sida”.
Du skriver att det i vissa fall kan ta upp till 18 månader att läka, betyder detta att ett ultraljud om 6 månader kan visa att bristningen läkt fullt ut? När jag själv känner på slidans högra sida så känner jag att slitsen är betydligt bredare på högersida och det är tydligt att det ”saknas” muskel där. Kan detta läka ut helt?
Just vidden i slidan blir aldrig riktigt som innan när man fött barn , men det beror förstås på vilken grad av viddökning vi pratar om. Men ja, när jag följer patienter över tid så brukar vidden minska och muskelfunktionen återställas, hos många. De som har större levatorskador kommer dock ha en fortsatt viddökning även efter att den tiden har gått. Jag hoppas att du får märka en fortsatt förbättring över tid.
Utlåtandet du citerar här innehåller ingenting om perinealkroppen, det är ju också en faktor som kan spela in hur slidan känns.
Om du inte tycker att du får tillräckliga svar och vägledning av den vårdgivare som gjort 3d-ultraljudet kanske du med tiden ska be om en second opinion.
Tack för svar, det låter lovande och som att det fortsatt finns chans till förbättring trots att det har gått 1 år. Se nedan för hela bedömningen, involverar detta perinealkroppen eller har det missats? Tack för rådet om second opinion, det är något värt att fundera kring.
Baserat på det du kan läsa från min journal, tycker du det låter som levatorn slitits av helt eller att det endast uppstått en bristning som nu börjat läka? Läkaren som gjorde ultraljudet menar att det är en bristning annars hade det inte funnits någon funktion alls. Men en fysioterapeut jag träffade igår sa till mig att den slitits av men nu börjar muskelfibrer hitta tillbaka till sitt fäste framme vid pubisbenet.
”Som tidigare ser man en mindre bristning på puborectalis på höger sida som dock inte påverkar konfigurationen och muskeln. Palpatoriskt iliococcygeus bilateralt med bra vilotonus och knipförmåga. Puborectalis vänster med vilotonus 4 av 5 och knipförmåga 4 av 5, höger vilotonus 2-3 av 5, knipförmåga 3 av 5. Puboanalis och puboperinealis med bra vilotonus och knip bilateralt.”
Det är bara ett utlåtande om levator ani och säger inget om perinealkroppen. Men du har väldigt bra knip och i övrigt verkar ju allt toppen.
Har mer tyngdkänsla på höger sida – kan de va pga skador på levatormuskeln? Samt kan problem med tarm tömning bero på levatormuskeln?
Födde barn 06, 08 och 14.
Hej! Det går tyvärr inte att svara på utan undersökning. Tyngdkänsla kan bero på en rad olika saker. Tarmtömningssvårigheter beror oftare på besvär med perinealkroppen.
Tack för svar.
Om det är perinealkroppen, går det göra något själv eller är de op som gäller då?
Använd gärna sökfunktionen här på bakingbabies (finns på förstasidan på bakingbabies.se) så hittar du många texter som belyser ämnet. Men kort svar: är det muskler som är defektläkta i perinealkroppen/mellangården efter en/flera vaginala förlossningar, då är det kirurgi som gäller.
Hej, hoppas du ser kommentar på äldre inlägg, tack för en upplysande serie!
Jag undrar om du stött på att symtom på just levatorskada kommit fram först långt senare? Jag började nån gång vid 18 mån efter förlossningen känna en vidhet jag inte märkt förr, känns (och kan t.o.m. höras) som ett klickande när jag böjer mig framåt. Eller ska jag tänka det beror på nåt annat? Egentligen inga andra symtom, men vidhetskänslan är otrevlig.
Hej! Vi skiljer på vidhetskänsla (som är längre in) och öppenhetskänsla som ofta är mer i mynningen. Jag kan förstås inte avgöra det på bara din kommentar, men vidhetskänsla och öppenhetskänsla har ofta lite olika orsaker. Jag rekommenderar dig att besöka en gynekolog eller bäckenbotten-fysio för att bli undersökt och prata igenom dina besvär.
Hej!
Födde första barnet för sju år sen. Mycket snabbt förlopp pga värkstimulerande dropp. Gick från 4 cm till fullt öppen på en kvart, krystade sen ca. 30 min innan det var över. Fick en bristning grad 2. Födde mitt andra, och sista, barn för 4 år och 4 mån sen. Långsammare förlopp med en blygsam bristning grad 1 som inte ens var värd att sy. Tiden efter var jag fysiskt igång pga många vårdbesök för bebis = många lyft av babyskydd och barnvagn i/ur bil samt promenader i blötsnö med dubbelvagn. Ca. 1 mån efter förlossningen började jag få otroligt ont i slidan, gick till BM som kontaterade att slidans framvägg buktade ut och hade fått blödande skavsår. Jag började undvika tunga lyft och satsade mer på knipövning. Blev dock snabbt för överspänd och jag fick foglossningar från helvetet som satt i nästan 2 år. Jag har efter första förlossningen vid vissa tillfällen haft lite svårt att hålla tätt, men efter andra förlossningen blev det mer uppenbart. Jag kan ibland känna hur det okontrollerat läcker urin vid vanlig promenad, jag kan absolut inte hoppa studsmatta och nu när jag kommit igång med styrketräning så läcker jag även vid knäböj, marklyft mm. Jag har även efter andra förlossningen känt mer och mer att hela slidan sakta verkar falla ihop. Även detta blir mer och mer påtagligt sedan jag började med gymmet för ca 6 mån sen. Tappen är lägre än den brukar, framväggen ligger precis innanför slidöppningen, jag tror även att andra väggar börjar säcka ihop, svårt att avgöra vad det är jag känner när jag undersöker med fingrarna. Jag kan inte ha menskopp längre för den får inte plats då det ”ihopsäckade” pressar ut den. Efter ett träningspass känns det som att jag har en golfboll i slidöppningen. Har även svårt med tarmtömning och har vid flera tillfällen behövt gå in manuellt med finger för att tömma. Då känns det också som att det uppstått en slags förstoring av ändtarmen, som att det blir som kanter runt ändtarmsöppningen. Känns också som om jag skulle ha nån slags ficka på ena sidan av ändtarmen en liten bit in. Upplever även att hela slidan fallit bak mot ändtarmen, så när jag har menskopp så blockerar den ändtarmen. Jag ska självklart ta tag i detta och kontakta min BM. Men vill också gärna höra dina tankar om detta.
Hej!
Av det du beskriver låter det verkligen som att du har symtom från framfall – både från främre och bakre slidväggen – och att du dessutom fått nedsatt stöd och funktion i bäckenbotten generellt efter dina förlossningar. Det du beskriver kring svårigheter med tarmtömning och känslan av att det finns en ficka kan mycket väl stämma med en rectocele (en buktning av ändtarmen mot slidväggen). Den känslan av att hela slidan ”faller ihop” och tyngden efter aktivitet är också väldigt typiska tecken på nedsatt stöd.
Det är helt rätt att du nu vill söka vård igen. Jag tycker inte att du i första hand ska gå till barnmorskan, utan be om en remiss till gynekolog, gärna en som är särskilt inriktad på bäckenbottenbesvär. Det kan vara bra att få en noggrann undersökning och en bedömning av om du kan få hjälp med fysioterapi och träningsupplägg, eller om en operation kan behövas för att stärka upp igen.
Det är inte ovanligt att symtomen förvärras med ökad aktivitet, särskilt om bäckenbotten har svårt att hålla emot det tryck som till exempel styrketräning innebär. Jag vill också verkligen betona att det här inte är ditt fel. Det här är vanliga följder av de belastningar som graviditet och förlossningar kan ge, särskilt i kombination med snabba förlossningsförlopp och efterföljande fysisk belastning tidigt postpartum.
Jag tror att det finns goda chanser att du kan få hjälp och må bättre framöver, även om det kan komma att krävas en kombination av träning, eventuella hjälpmedel och kanske även en operation beroende på vad undersökningen visar.
Önskar dig allt gott och håller tummarna för att du får rätt hjälp framåt!
Tusen tack för ditt svar!
Hej Mia!
Jag har idag varit på 3D ultraljud, jag är 15 månader post partum.
Undersökningen visade ”tydlig levatordefekt i främre omfånget av puborectalis.” Läkaren sa att det inte går att åtgärda utan att jag nu får leva med detta. Jag har svårt att se ett liv där jag kan göra det då jag har väldigt mycket smärta. Jag är även stelopererad för skolios där jag behöver en viss typ av träning och belastning för att inte få för mycket smärta därifrån, och den kan jag inte göra pga bäckenbotten. Är det såhär det ska vara nu? Hur ska man hantera det här? Jag har regelbundet gått till specialiserad fysioterapeut sedan förlossningen utan några nämnbara förbättringar kopplat till smärtan. Jag har den trots att bäckenbotten inte alltid är överspänd. Tacksam för svar.
Hej!
Jag vill först och främst skicka hopp. Att ha en levatorskada är en kronisk funktionsnedsättning, men det måste verkligen inte vara synonymt med smärtor och besvär som krymper livet.
Sedan vill jag förstås bekräfta att din reaktion är rimlig och adekvat. Det är en stor och ledsam sak att få ett sådant besked, speciellt när det rör en muskelgrupp som har så stor betydelse för både vardagsfunktion och träning.
När läkaren säger att det inte går att ”åtgärda” menar hen att det inte finns någon kirurgisk teknik för att återfästa levatormuskeln på plats. Det stämmer. Däremot betyder det inte att du är strandsatt utan möjligheter att komma framåt. Många med levatorskador får, med rätt kombination av behandlingar och strategier, ett betydligt bättre liv än vad det först kan kännas som.
Det handlar sällan om enbart bäckenbottenträning, utan mer om att stärka omkringliggande strukturer, jobba med smärthantering och hitta fram till hur mycket belastning just din bäckenbotten tål.
Smärtlindring i form av läkemedel som riktar sig mot nervsmärta, till exempel SSRI, SNRI eller andra medel som ibland används vid långvarig bäckensmärta kan vara en game changer. En levatorskada behöver verkligen inte vara synonym med långvarig smärta. Men tills du byggt upp den tolerans du behöver i kroppen för den belastning livet innebär för dig, så kanske läkemedel kan ta bort smärtorna tillfälligt.
Det du beskriver (att smärtan inte nödvändigtvis hänger ihop med överspänning )gör det hela ännu mer komplext, men inte hopplöst.
Jag vägrar vara en sådan person som profiterar på andra människors olycka, men vill bara nämna denna webbkurs: https://bakingbabies.se/courses/leva-med-en-levatorskada-rad-tips-och-traning/
Ta hand om dig!
Mvh
Jag har en levator som har släppt från sitt fäste på ena sidan. Det känns som man har fått en dödsdom. Jag har inte speciellt mycket smärta men sexlivet fungerar inte längre.
Går det att få tillbaka ett bra sexliv när man inte känner speciellt mycket när man har sex?
Hej! Jag förstår verkligen att det känns tungt. Att få en levatorskada betyder inte att allt hopp är ute. Många kan med tiden hitta tillbaka till ett fungerande och tillfredsställande sexliv, även om känslan inte blir exakt som tidigare. Kroppen är anpassningsbar och andra muskler i bäckenbotten kan tränas för att ge bättre stöd och spänst, och dessutom kan man hitta nya vägar till njutning med hjälp av stimulans, positioner och ibland hjälpmedel.
En del behöver också tid för att vänja sig vid den nya situationen och jobba bort känslan av hopplöshet, som i sig kan påverka både lust och upplevelse. Att involvera en fysioterapeut som kan hjälpa dig med träning och strategier, eller en sexolog som kan stötta både praktiskt och känslomässigt, kan vara väldigt värdefullt.
Det finns vägar framåt och många kvinnor berättar att de kan återfå både glädje och närhet i sitt sexliv.
Heja dig, och ge det lite tid och nyfiken utforskning!
Bästa Mia!
Jag har blivit erbjuden total plastik m främre, bakre – kolporafi och perineorafi.
Födde barn 2022. Huvudproblemet då var smärta svanskota. Såklart avförings-urininkontinens men det värsta var smärtan. Bedömdes första gången 13 månader efter förlossningen. Detta var då svaret:
3D endovag med misstänkt bilat levatorskada
3D endoanalt intakt sfinkter ext och int och avsaknad perineal musk i mittlinje.
2D perinealt med viss resning vid knip och ffa synligt cystocele vid kryst. Framåtrot av uretra..
Just nu är mitt största problem tyngdkänslan o klarar inte jobba heltid. Får liksom smärtor i rygg men har inget skav. Det är såklart irriterande att inte kunna använda tamponger men mitt stora huvudbry är om operation kan tänkas ta bort min tyngdkänsla. Nu snart 45 år o kanske smart göra operationen nu innan klimakteriet? Jag är smal o tränat mycket så kan inte förbättra mer där… kommer såklart köpa ditt träningsprogram om det blir operation men alltså vad är din känsla här? Är operation bara en onödig risk?
Hej!
Av det du beskriver har du flera komponenter som samverkar, en levatorskada, en tunn perinealkropp och framfallen. Levatorskadan går inte att laga, och det betyder att det alltid kommer finnas en viss nedsättning i stödet i bäckenbotten. Det du beskriver med tyngdkänsla kan vara kopplat till alla tre delar, och kanske är det inte möjligt att veta vilken sak som bidrar till dina symtom allra mest. En operation kan absolut ge en tydlig symtomlindring, men jag tror inte att någon kommer våga gissa i hur många procent av dina symtom som kommer underlättas med operation.
Det är alltid en balansgång, en operation är aldrig helt riskfri, och med en levatorskada finns det en något ökad risk för återfall av framväggen på sikt. Samtidigt, när du redan nu upplever begränsningar i arbete och vardag och inte kan träna eller stärka dig mer, kan en operation vara det som gör störst skillnad. Att göra den innan klimakteriet kan vara smart eftersom vävnadskvaliteten brukar vara bättre än om man väntar tills östrogennivåerna sjunker.
Chansen är ändå god att tyngdkänslan blir bättre. Smärtan i svanskotan kan vara mer komplex, eftersom den inte alltid förbättras av kirurgi. Men att få en stabilare mellangård och mindre framfall kan i sig minska spänningar och drag i området.
Jag tycker inte det låter som en ”onödig risk” i ditt fall, utan som något som kan vara rimligt att överväga för livskvalitetens skull.
Heja dig!
Tack Mia!
Ett väldigt fint svar av dig!
Jag lutar åt att köra på operation.
Så får jag göra vad jag kan för att optimera resultaten med rehab efteråt o Bakingbabies träning
Tack för pepp
Hej! Tack för intressant och tydligt inlägg!
Efter vaginal förlossning för ca 15 veckor sedan har jag gjort två gynundersökningar. Levatorer palperades spända och ömmande. Och vid andra undersökningen bedömdes det för levatorer som något vida förhållanden och att det är en förhöjd spänning i muskulatur.
Vad innebär det att levatorerna är spända? Och att det är vida förhållanden? Kan det betyda att levatorerna eller andra muskler är skadade eller helt av? Eller kan det tyda på t.ex. överspändhet i bäckenbotten? Vad kan man göra åt detta och kan detta läkas?
Hej!
Det du beskriver låter som något ganska vanligt några månader efter förlossning. När levatorerna känns spända och ömma handlar det oftast om en ökad vilospänning i bäckenbotten, alltså att musklerna är lite för aktiva även i vila. Det kan vara kroppens sätt att skydda ett område som varit utsatt, eller ett tecken på att du spänner utan att märka det, till exempel vid smärta, oro eller ansträngning. Den spänningen kan i sig ge smärta, blåsträngningar eller svårigheter att slappna av, men betyder inte att musklerna är ”för starka” eller att de inte går att påverka. Tvärtom går det ofta att behandla med avslappning.
Att det samtidigt bedömts som ”något vida förhållanden” syftar på att musklerna och vävnaderna runt slidöppningen och levatorernas öppning är lite vidare än innan graviditeten. Det är ett helt normalt fynd efter en vaginal förlossning och säger inte i sig att musklerna är av eller skadade. Hos vissa smalnar öppningen till igen under månaderna som följer, hos andra blir den mer bestående. För att avgöra om det finns en levatorskada krävs en en undersökning när man förväntar sig att musklerna ska vara mer återhämtade, närmare 12 månader efter förlossningen.
Det du beskriver låter därför mer som en kombination av överspändhet och kvarvarande vävnadsutsträckning.Det brukar kunna förbättras över tid. Behandlingen brukar handla om att få musklerna att slappna av och arbeta mer normalt igen, till exempel med andningsövningar och successivt anpassad träning.
Kroppen återhämtar sig långsamt efter en graviditet, och vid 15 veckor är du fortfarande tidigt i processen. Det finns mycket goda förutsättningar att det här läker och stabiliseras successivt.
Önskar dig en fortsatt fin återhämtning.
Tack så mycket för svar!
Kan man göra knipövningar trots eventuell överspändhet i musklerna i bäckenbotten? Jag tycker mig ha svårt att hitta knipet och det känns svagt och annorlunda än innan förlossning.
Här får du svar:
https://bakingbabies.se/2023/04/30/knip-och-overspandhet/