Kategori: Bäckensmärta

Här hittar du inlägg som handlar om bäckensmärta under eller efter graviditet. Jag väljer konsekvent att använda begreppet bäckensmärta, eftersom det är just det – smärta i bäckenet. Förr kallades detta foglossning, men vi som jobbar yrkesmässigt med detta vill ta avstånd från detta begrepp då det inte är korrekt och låter så väldigt skrämmande. Bäckensmärta kan vara mycket smärtsamt och besvärligt – men det är inga fogar som lossnar.

Här hittar du information, tips och råd. Ungefär hälften av alla gravida drabbas av ländryggs- eller bäckensmärta i någon utsträckning och det är faktiskt förhållandevis vanligt att besvären också sitter kvar några månader efter graviditeten. Besvär som inte gå över av sig själv kan du behöva få hjälp med. I den här kategorin hittar du även information om när besvären blir mer långvariga.

Träna rumpan trots bäckensmärta

Svar på fråga – att träna rumpan trots bäckensmärta

Jag har ont i bäckenet. Hur ska jag göra för att träna upp rumpan? Det känns omöjligt!

Läsarfråga

Att ha bäckensmärta, framförallt smärta kring bakre bäckenlederna, kan göra att det blir en utmaning att träna just ben och rumpa. Ofta är just dessa muskler i stort behov av att stärkas, både efter en graviditet generellt men också på grund av smärtbesvären. Många upplever att det bara gör smärtan värre av att träna eller att det är väldigt svårt att hitta rätt.

Träna smärtfritt

Generellt ska träning vara smärtfri då du har ett pågående smärttillstånd. Det innebär dock att om du redan har ont i utgångsläget så måste du ändå träna ändå. Jag ska förklara. Tänk på smärtskalan 0-10. Om du alltid går omkring med smärta som är “en fyra” då kan vi inte kräva att träningen plötsligt ska vara på 0. Då kanske träningen måste vara på 4 och något högre, men du ska inte stanna kvar på en förhöjd nivå efteråt. Jag brukar utvärdera under träning, 2 timmar efter träning och ett dygn efteråt. Under och två timmar efter kan det få kännas lite mer, men ett dygn efteråt ska du vara tillbaks till ditt grundläge. Ett annat tankesätt är att utgå från ett trafikljus. Det ska kännas grönt eller på sin höjd gult medan du tränar, men aldrig rött. Om det blir gult ska det också lägga sig inom ett dygn.

Träna hårt

Ett vanligt misstag är också att man går och får ett rehabprogram av en fysioterapeut, men att uppföljningen uteblir. Då harvar du som patient ofta på med samma övningar alldeles för länge. Du behöver en stegring för att det ska hända något. Jag tror att jag i regel byter ut minst en övning för mina patienter var tredje gång vi ses, på ett ungefär. När jag menar att du ska träna hårt menar jag alltså inte att du ska gå från 0-100 på en gång vad gäller träning. Men träningen ska ge något. Du ska bli trött i rätt muskler, känna att det “tar” och att du successivt blir starkare.

Träna upp tålighet

Om enbensbelastning, plötsliga rörelser “yviga rörelser” är ett problem för dig så räcker det med att alltid träna stabilt, med två ben och lånsamt. Utan för att ta dig dit du vill behöver du bygga upp tolerans och tålighet för just det du inte kan idag. Det innebär att jag ofta anlyserar vilken aktivitet eller rörelse som inte funkar, bryter ner den i småbitar och tränar på delarna. Säg att du skulle vilja kunna spela fotboll med barnen, men att det är omöjligt nu. Då behöver du ha tålighet för att kunna stå på ett ben, för att kunna skjuta på med ett ben, kunna springa lite och göra lite riktningsförändringar. Ett första steg kan vara att öva på att stå på ett ben när man borstar tänderna, att stå och göra sparkrörelser vid diskbänken med lätt armstöd, att testa att småjogga pyttekort och att börja gå i sidled hemma i vardagsrummet. När det funkar så kan man stegra – mer balansövningar, sparkövningar, glidövningar, springövningar och riktningsbytesövningar. Men man kan aldrig eller sällan hoppa dit direkt. Man måste gå igenom “fjös- och tramsövningarna” (som det ofta känns) först.

Övningar

Jag hör er nästan ropa genom skärmarna “Meeeeen vilka övningar dåååå”? Jag har alltid svårt att ge övningar eftersom de är så individuellt och det är helt omöjligt utan att undersöka veta vilka övningar som blir på rätt nivå, lagom utmanande osv.

Här finns dock en väldigt, väldigt omfattande guide till olika rumpövningar. Där kan du själv botanisera bland övningar, nivåer och vad som funkar för dig.

Träna rumpan trots bäckensmärta

Det är långt ifrån omöjligt att träna upp rumpan, även om du har bäckensmärta. Men du kan behöva ha rätt tät guidning av en fysio. Eller om du är väldigt duktig på att planera ut en väg framåt själv. Hoppas detta inlägg är till någon nytta!

Relaterade inlägg

Vill du ha min hjälp?

Om du har funderingar om hur du ska våga träna trots bäckensmärta vill jag tipsa om mina webbkurser för postpartumträning. Det är varsam och successivt stegrad (vanlig) träning med hänsyn till dig som haft eller har ont i bäckenet. Här finns allt du behöver veta!

Consendans ilii

Det här inlägget handlar om en ovanlig och mycket specifik diagnos som kan orsaka bakre bäckensmärta efter graviditet – consendans ilii.

Jag jobbar ju mycket med patienter som av olika anledningar har ont i bäckenet. Många har ont i bäckenet på helt ”vanliga” sätt, men ibland kommer jag i kontakt med personer med mer ovanliga diagnoser. Idag tänkte jag skriva om en sådan!

Ostetis condensans ilii

Den har diagnosen innebär att man kan se en godartad pålagrind av skelettet i bäckenbenet  som vätter mot SI-leden, men utan att påbyggnaden berör själva leden. Det här är alltså något man ser på röntgen. Det är viktigt att veta att det finns personer som har en här skelettpålagringen utan att ha ont.  Men hos några individer kan det förklara smärta i ryggslutet eller smärta som upplevs komma från bäckenlederna. Man tror att pålagringen sker på grund av mekanisk belastning på SI-leden, och att det oftast är graviditeter som utgör denna belastning. Men det finns även män och icke-gravida som drabbas, hos dem har man sett att övervikt och täta urinvägsinfektioner verkar vara sammanhörande.

Hypotesen som kan förklara att detta uppstår i samband med graviditet handlar om att den ökade rörligheten kring ”ledbandsapparaten” kring bakre bäckenlederna triggar igång en benpålagring och en belastningssmärta från leden. Besvären kan bestå i flera år efter graviditeten men brukar vara övergående och inte ge någon direkt funktionsnedsättning.

Vilka är symtomen?

Symtomen kan komma i slutet av graviditeten och hålla länge därefter. Symtomen beskrivs som smärta i ryggslutet och en skarp smärta kring bäckenets bakre leder. Besvären kan triggas av tungt lyft, fysisk aktivitet och blir bättre av vila. Smärtan kan ibland stråla ut i skink/höftregionen och vid testning hos en fysioterapeut får man ofta fram smärtsvar från SI-lederna. Besvären är alltså nästan identiska med andra sorters bäckensmärtor och kan inte enkelt med en hands-on-undersökning särskiljas från andra snarlika besvär.

Hur ställer man diagnosen?

Diagnosen Consendans Ilii ställs med hjälp av en vanlig slätröntgen. Den här specifika åkomman syns inte via blodprover.

Vad gör man åt consendans ilii?

Behandlingen har två huvudkomponenter: tid och träning. Det anses generellt att det här är övergående smärtor som ger sig med tiden, även om det kan ta flera år. Fysioterapeutisk behandling för att stärka musklerna kring bål och bäcken och vid behov annan smärtbehandling är grunden. Vissa behöver smärtlindrande läkemedel.

Egna erfarenheter?

Dela gärna med dig i kommentarsfältet!

Referenser

Mer läsning på bakingbabies

Behandling för bäckensmärta

TENS under graviditet

Jag vill veta mer om TENS under graviditet pga bäckensmärta etc? Med lite tips på hur elektroderna kan placeras? Och finns placeringar som bör undvikas, jag har fått lite olika information och känner mig osäker.

Läsarfråga

Behandling med tens vid graviditet och förlossning

TENS är en batteridriven dosa som ger en slags nervstimulering som kan användas för att behandla smärta. Du fäster självhäftande elektroder på huden över området där du har ont och slår på dosan och höjer stimuleringen till en nivå som du tycker känns lagom.

Jag har tidigare skrivit ett inlägg om TENS under förlossning här.

I vissa regioner har barnmorskor eller fysioterapeuter TENS-apparater för uthyrning. När du ska ha TENS som behandling för bäckensmärta kan du försöka hyra eller låna apparaten ganska tidigt i graviditeten.

Smärtlindringen

Den vetenskapliga grunden för hur TENS ger smärtlindring är fortfarande vag. Det ena sättet man säger att TENS fungerar är genom att blockera smärtan i området där du har ont. Det sker med högfrekvent stimulering. Det andra sättet är att genom lågfrekvent stimulering frigöra endorfiner i kroppen. Endorfinfrisättning kan vara smärtlindrande. Vi har inte särskilt hög evidensnivå för behandlingen över huvud taget.

Frekvensen handlar om antalet elektriska pulsationer per sekund. Högfrekvent tens är ofta mellan 80-120, lågfrekvent har mellan 1-20 pulsationer.

Alla älskar inte TENS

Alla älskar inte känslan som stimuleringen ger. Den är pirrande men vissa upplever den som mer stickande, vilket inte är bekvämt. Vanligast är att smärtlindringen finns medan du använder apparaten, med vissa upplever en smärtlindring en stund efteråt.

Tens kan även kombineras med annan smärtlindring. Du kan prata med din fysioterapeut som ansvarar för din behandling om vilken metod som kan ge bäst smärtlindring för dig.

Biverkningar

Själva stimuleringen ger inga kvarvarande effekter eller biverkningar, men alla tål inte de självhäftande elektroderna.

TENS under graviditet

Vi har begränsad med vetenskaplig evidens för TENS. Vi vet att det är säkert för mamma och barn. I en randomiserad och kontrollerad studie har man sett att behandling med TENS för ryggsmärta gav en signifikant minskning av besvär och ökning av funktion jämfört med kontrollgruppen. Det är värt att testa och om du upplever god lindring är det positivt, men en studie räcker inte för att vi ska ha på fötterna att säga att det fungerar.

Elektrodplacering

Generellt säger man att elektroderna ska sitta där man har ont. Har du ont i ryggen placerar du elektroderna där. Man vill undvika elektroder över livmodern. Stimuleringen kan inte gå så djupt som in till livmodern och fostret, men bara tanken på att det skulle gå ström genom livmodern gör att man väljer bort detta. Strömmen passerar från en ena elektroden till den andra i ett par, det par som sitter fast i apparaten med samma sladd. Det betyder att om du önskar stimulering framtill i ljumskarna går det ändå bra, bara elektroderna där kommer från varsitt sladdpar. Då får då sätta respektive sladdpars andra elektrod på något annat ställe.

Om du har ont bak kan du sätta elektroderna lite hur du vill.
Genom att ha ett elektrodpar på ena sidan och ett elektrodpar på andra sidan av kroppen kan du få smärtlindring framtill.

En liten ynka referens

Transcutaneous electrical nerve stimulation improves low back pain during pregnancy.

Träning under graviditet

Hur kan jag träna när jag är gravid? Jag är så orolig att göra fel, men samtidigt förstår jag att det är viktigt att fortsätta träna. Hur ska jag göra?

Läsarfråga

Träning under graviditet

Varje kvinna och graviditet är  unik och det är svårt att utforma generella råd om träning för gravida eftersom det skiljer så otroligt från kvinna till kvinna. Har du tränat mycket innan? Får du ont någonstans? Har du någon medicinsk komplikation som påverkar huruvida du ska träna under graviditeten? Det är ändå alltid bäst att boka en tid med en kunnig fysioterapeut för att få ett individuellt utformat program om du känner dig osäker.  Ett rimligt mål är att träna för att bibehålla kondition och styrka under graviditeten, men inte att sträva efter några topprestationer.

Speciella hänsyn om du har ont i bäckenet

Om du drabbas av bäckensmärta (det som förut kallades foglossning) finns det en hel del specifika råd och tips för just dig. Det handlar om att inte provocera smärtan i onödan, inte bita ihop och pressa på utan att lyssna på kroppen. I största möjliga mån ska du försöka hålla dig så smärtfri du kan. Har du besvär med smärta i bäckenet kan du gärna läsa vidare om här. 

Generellt säger man att kvinnor med bäckensmärta ska undvika rörelser som särar på benen och  rörelser där benen korsar mittlinjen (det vill säga ha benen i kors etc.) Man ska även gå med ganska korta steg, inte belasta ensidigt (stå upp och klä på sig) eller stå upp när man cyklar. Även om du inte har ont i bäckenet kan det vara klokt att börja ta det lugnt med utfall, stående spinning och andra övningar där man särar för mycket på benen eller tar mycket belastning bara på ena kroppshalvan efter ungefär halva graviditeten. 

Risk för vena cava-kompression

Risken för kompression av de stora blodkärl som omger livmodrn gör att gravida kvinnor bör undvika fysisk träning liggande på rygg efter ungefär halva graviditeten. Det här är en sanning som behöver nyanserar – men ofta klarar du övningar med utgångsläge i ryggliggande om övningen också innebär rörelse av kroppen.

Hjärta-kärl

Under graviditeten försörjer du inte bara dig själv, utan även barnet, med syre. Gravida får därför en ökad andningsfrekvens. Blodvolymen i kroppen ökar också med cirka två liter och vilopulsen ökar med ungefär 10-15 slag per minut. Både graviditeten i sig och träningen som sådan ökar ämnesomsättningen och höjer kroppstemperaturen. Kroppen är mycket duktig på att själv jämna ut kroppstemperaturen genom en ökad andningsfrekvens och ökad svettning. Det är viktigt att dricka mycket och att undvika fysisk träning i varmt och fuktigt klimat. Det kan också vara bra att begränsa träningspassens längd till maximalt 45 minuter, speciellt om det är väldigt varmt.

Då pulsen går upp under graviditeten är inte pulsnivån alltid ett bra sätt att mäta intensiteten på ett träningspass. Rekommendationen är i stället att bedöma den fysiska belastningen med antingen ett så kallat talk test.  Ett talk test går ut på att träningspassets intensitet inte ska vara högre än att det medger en normal konversation.

Fortsätta som vanligt

Så länge du klara att träna utan att drabbas av smärta kan du träna som vanligt med snabba promenader, stavgång, joggning, cykling, aerobics, step-up-träning, jympa och dans men du kommer förmodligen känna av att kroppen säger ifrån vad gäller hopp efter ett tag. Även simning är en utmärkt aktivitet. Vattengymnastik kan vara skönt och är extra lämplig för kvinnor med bäcken- och ryggproblem. Styrketräning under graviditeten bör fokusera på bäckenbottenmuskler samt bålmuskler.  Generellt rekommenderas 7–8 övningar för kroppens viktigaste muskelgrupper, med 8–12 repetitioner i 3 set.  Gravida bör naturligtvis undvika så höga belastningar att krystningsreflex uppstår.

wpid-DSC00848.jpg

Lyssna på kroppen

Om din kropp skulle reagera med någon av följande varningssignaler : plötslig bäckensmärta, smärtsamma sammandragningar, vattenavgång, blödning eller minskade fosterrörelser ska du sluta träna och uppsöka vården för en medicinsk bedömning.

Jag tror att du som är träningsvan ska försöka att känna in kroppen och lita på din förmåga att själv avgöra vad som känns bra och inte. Och är du minsta osäker, ta hellre kontakt med en fysioterapeut en gång för mycket än en gång för lite. Både du och ditt barn kommer i längden vinna på att du tränar och är stark under graviditeten. Du kan också köpa min kollega Emmas bok om gravidträning – den rekommenderar jag starkt.

Härlig gravidträning önskar jag er alla!

Läs mer om graviditet och träning på BakingBabies:

Vidare funderingar om träning och graviditet?

Missa inte webbföreläsningen här, i den går jag igenom myter och sanningar om träning under och efter graviditet. Allt enligt den senaste forskningen.

Långvarig bäckensmärta

Läsarfråga om långvarig bäckensmärta. Det var inte länge sedan jag skrev om bäckensmärta som satt kvar efter graviditeten, och här kom ytterligare en fråga på samma ämne.

Fråga:

Jag har suttit i rullstol sedan jag var i vecka 25. Vår dotter är född, men jag sitter fortfarande fast i stolen. Smärtorna går inte att beskriva, både när jag sitter men även när jag ligger ner. Jag behöver fortfarande hjälp med att vända mig i sängen och ta mig i och ur den. Hur i allsindar ska jag handskas med smärtan som tycks bli värre för varje dag sin går? Hur står man ut?

Läsarfråga

Svar:

Först av allt grattis till dottern! Och: stackars dig! Jag kan tänka mig att du haft helt andra förväntningar på den här tiden i livet.

pelvis 001

Mina första funderingar

Har du blivit medicinsk undersökt? Hos fysioterapeut? Av läkare? Har du fått tillräckliga svar? Går man och oroar sig för att besvären är tecken på någon ännu okänd åkomma kan det vara mycket svårt att uppleva symtomlindring. Ibland kan man behöva en extra sväng i undersökningsväg bara för att sedan kunna vila i faktumet att det inte är någon underliggande fara som ligger och lurar. Nu menar jag inte att du ska direkt iväg och kräva den mest avancerade undersökning du kan tänka dig, men mer så här: Är du trygg med den undersökning, de svar och de förklaringsmodeller du fått? Om inte rekommenderar jag dig att söka dig till en annan fysioterapeut, en annan läkare.

Få adekvat hjälp

Får du hjälp där du behöver det? Om du inte kan komma till fysioterapeut ska fysioterapeuten kunna komma till dig. Om du har möjlighet är det oftast bättre att komma iväg till en rehabmottagning, men om alternativet inte är någon hjälp alls så ska du be om hembesök.

Behöver du också samtalskontakt?

Jag tror ABSOLUT INTE att smärtan sitter i huvudet, missförstå mig inte. Men av någon anledning verkar den smärtan ju ha gått utöver det vanliga och det verkar ju inte gå över i en handvändning. Jag skulle, parallellt med allt annat, söka en samtalskontakt. Kanske helst en KBT-terapeut, bara för att lära dig att kognitivt hantera smärtan så länge den nu kommer finnas kvar.

Rehabprocessen

Vad gäller rehabiliteringen är det ofta viktigt att bryta upp den i små, små delar. Personligen skulle jag satt mig med papper och penna och skrivit upp olika delmål. Kanske är första målet att vända i sängen. Sedan att gå till toaletten, nästa att kunna byta blöja själv på barnet, etc etc. Gör sedan en tidsuppskattning för varje mål. När vill du kunna göra detta (tänk stort, men ändå realistiskt…). Okej, om vi börjar med att vända i sängen. Vad behöver du klara då? Lyfta rumpan, vrida dig. Kan du göra rumplyft? Hur många klarar du innan det gör för ont? Hur ont gör det på en skala mellan 0-10? Om du tänker att allt mellan 0-5 är okej smärta? 0ch så börjar du beta av grej efter grej.

Alla rörelser har delmoment

Tänk efter vilka olika fysiska moment du behöver klara för varje aktivitet, dela upp dem i smådelar och träna var sak för sig. Du kommer upptäcka att en del moment gör ont och andra inte, försök då att se hur du kan utnyttja de rörelser/aktiviteter som fungerar bättre i större utsträckning.

Tänk som en idrottare

Idrottare sätter mål, rimliga men höga. Det du tränar bör inte innebära att din smärta förvärras totalt sett. Du får träna mycket, men “mycket” i dagsläget är kanske på en nivå som kan anses som löjligt låg med dina vanliga mått mätt. Du ska inte göra våld på dig själv. Och gränsen är kanske i nuläget så låg att du knappt ens ser det som träning. Men om du inte kommer förbi det där nästan tramsigt lätta, så är det svårt att komma längre.

Låter det hårt?

Jag hoppas att du kan få en god behandlingsallians med en fysioterapeut för att bena ut vilka mål du kan ha och hur du ska träna för att uppnå dessa. En bra arbetsterapeut kan också komma med god input gällande vilka hjälpmedel som kan hjälpa dig på traven. Det ska inte vara omöjligt att komma tillbaks till ett bra, aktivt liv. Nöj dig inte med mindre än det. Kräv det av vården, men också av dig själv.

Jag vet inte alls om det här var de svaren du önskade. Men jag önskar dig all lycka, både vad gäller rehabilitering och återhämtning och med livet med bebisen.

Hör gärna av dig igen!

Läs mer om bäckensmärta efter graviditet här:Bäckensmärta efter förlossningen; en serie

Höftböjarmuskeln – orsak till smärta på framsida lår efter graviditet

Det är gott om saker i ljumskområdet som kan göra ont under och efter graviditeter. Jag har tidigare skrivit om ligament inguinale och om symfyssmärta. Idag ska vi dock grotta ner i oss i höftböjarmuskeln – orsak till smärta på framsida lår efter graviditet. Här är ett urval av äldre inlägg:

graviditet

Höftböjarmuskeln består av två olika muskeldelar. Psoas Major kommer från ryggraden i länden och går framåt och fäster på lårbenet på ett utskott som heter trochanter minor. Iliacus kommer från insidan av höftbenskammen och går ihop med Psoas vid infästningen på lårbenet. Höftböjarens, Iliopsoas, viktigaste uppgift är att böja i höften.

Sittande ett problem

Personer som sitter eller ligger länge och sällan sträcker ut sig i stående kan få förkortningar i höftböjarmuskeln. Detta ses ofta hos sängliggande sjuka personer eller personer som sitter i rullstol. Mindre förkortningar av muskeln kan ses hos individer som sitter mycket. En kort iliopsoas kan ge svårigheter att helt räta på ryggen, det vill säga muskeln gör det den brukar göra. Den böjer i höften även om du står. På individer med lättare stramheter i muskeln kan förkortningen göra att bäckenet vinklas framåt och svanken ökar.

Graviditet

bäcken 006

I samband med den bäckentippning som graviditet medför kan höftböjaren bli uppretad och öm hos gravida och postgravida. Dock är det svårt att veta vad som är hönan och vad som är ägget här. Förmodligen är det så att bäckenet vinklas framåt av graviditets-, vikts- och hormonella anledningar. En svaghet i höftböjaren kommer till följd av detta.  Det blir också trångt i området på grund av magen och omkringliggande stödjevävnad. Det kan uppstå rent mekaniska retningar som liknar idrottsskador.

Svårdiagnostiserat

Smärta i iliopsoas och i hela ljumskregionen är ofta svårdiagnostiserat eftersom det finns många olika strukturer som kan ge liknande besvär. Inre organ, slemsäckar, höftlederna i sig och musklerna omkring höften på både fram- och baksidan kan alla ge smärtor som fortplantar sig och förläggs i ljumsken och ner mot framsidan av låret. Den största slemsäcken i kroppen ligger också i anslutning till iliopsoas senor och smärta där kan vara närmast omöjligt att särskilja från muskelsmärta. Inflammation i denna slemsäck drabbar ofta unga vuxna. Det är mer vanligt hos kvinnor än hos män och ger smärtor som strålar ner från ljumsken mot låret och ger utslag på samma fysiska tester som smärta i höftböjarmuskeln. Orsaken verkar dock vara överansträngning i muskelsenorna, vilket gör att behandlingen i slutänden kanske ändå blir densamma.

Vad gör man åt det?

Muskler som kan behöva undersökas är musklerna på lårets baksida, ryggens bakåtsträckare, rumpmusklerna och de djupa bålstabilisatorerna. Att stärka magmusklerna och rumpmusklerna kan hjälpa till att skapa motvikt mot höftböjarens drag i bäckenet och på så sätt återställa hållning och muskulär balans. Besvär i höftböjaren är aldrig något isolerat problem utan handlar ofta om en muskulär obalans.

Du kan göra ett litet test på dig själv. Lägg dig på golvet med båda benen raka. Ta tag i ena knät och dra det mot bröstet. Om det andra benet lyfts automatiskt kan du ha strama höftböjare. Testa på båda sidor och se om det är någon sidoskillnad.

Höftböjarmuskeln – orsak till smärta på framsida lår efter graviditet

Graviditeten, magen, hållningen – allt kan samverka till att smärta i ljumskregionen uppstår. Det är viktigt att inte bli rädd och sluta röra dig. Det är inget farligt. Börja med det du kan – massera området, stretch och gör mjuka övningar som inte retar smärta. Vet du inte hur du ska börja är det klokt att ta hjälp av en fysioterapeut.

Varför ger jag så få specifika råd om övningar?

För att du, om du upplever att du har besvär, behöver söka upp en fysioterapeut och få en riktig bedömning och individuellt utformade råd! Det här är inga smärtor eller besvär som du behöver en kvinnohälsa-nischad fysioterapeut för att få hjälp med, det här ska vilken fysio som helst kunna.

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Läsarfråga om långvariga bäckenbesvär

Idag svar på en läsarfråga om långvariga bäckenbesvär.

var hittar jag hjälp?

“Jag har en liten bebis på fem månader och har haft foglossningssmärta i främre bäckenfogen sedan graviditetsvecka 11. Kan gå långsamt inom hemmet och håller mig på så vis nästan smärtfri, men nu känner jag att mitt barn blivit för tungt för att det ska vara lämpligt att jag bära henne och det är givetvis trist att vara så rörelsehindrad. Jag måste komma till rätta med det här!
Jag förvirras av att alla säger olika saker om vad jag bör göra. Nyss läste jag att strechning är bra. Jag har också hört många som blivit sämre av de övningar de fått av fysioterapeuten. Jag har inte vågat prova de jag fick av den anledningen. Det var inga övningar som sammanställdes till mig utan ett standardkoncept vilket kändes opålitligt.
Är rådvill om vem jag ska kontakta för att få hjälp. Två läkare, en fysioterapeut och flera barnmorskor har gett så gott som nollresultat. Har du något tips hur man bär sig åt för att få hjälp?”

Hej och grattis till bebisen!

Det jag tänker att är bra med att du redan varit inom vården en sväng. Mina råd kan ju naturligtvis inte ersätta faktiskt undersökning och behandling. Summan av det här inlägget kommer bli att du ska försöka hitta en vårdgivare som inger förtroende. Förhoppningsvis kan vi i alla fall veta att du genom de vårdbesök du varit på fått andra diagnoser uteslutna. Jag utgår därför nu ifrån att det faktiskt är främre bäckensmärta du har, även om jag på håll naturligtvis inte kan avgöra detta.

Olika råd ger förvirring

Jag förstår att du blir förvirrad över olika besked, råd och tips. Det finns lite olika orsaker till detta. Barnmorskor har i sin utbildning ingenting som gör att de kan undersöka bäckensmärta och särskilja detta från andra muskulära tillstånd i samma område. Deras råd kan vara bra, men de är baserade på deras yrkesmässiga erfarenhet och inte specifikt utifrån ditt specifika tillstånd. Läkare kan också vara olika bra på att undersöka smärta i och kring bäckenet. Du gör helt rätt att inte svälja alla råd du får mer hull och hår. Om du inte upplever att den fysioterapeut du träffat kunna förklara och motivera de träningsövningar du fått förstår jag att du känner dig tveksam även till dessa.

Råd för dig med bäckensmärta

Generellt säger man att kvinnor med bäckensmärta ska undvika rörelser som särar på benen och rörelser där benen korsar mittlinjen. Man ska även gå med ganska korta steg, inte belasta ensidigt eller stå upp när man cyklar. Men dessa råd är ju utformade för  gravida. Alla dessa råd gäller inte per automatik även en person som har kvarvarande smärtor flera månader efter graviditeten. Jag tror säkert att du har en känsla för vilka sorters rörelser som provocerar din smärta, och  det vara smart att undvika stretching i de lägen och vinklar där du får ont. Annars är jagövertygad att stretching kan vara en del av behandlingen. Det ska göra “gott-ont” och inte förvärra dina besvär.

Individuell bedömning och behandling

En bra fysioterapeut borde kunna undersöka dig. Utifrån vad hen hittar vid en undersökning bör du kunna få individanpassade råd. Det kan vara lämpligt att byta fysioterapeut om du hittills bara fått ett standardprogram som du känner dig osäker på. Du nämner att många får mer ont av sina träningsprogram. Jag tänker att det finns många välvilliga kollegor där ute som försöker göra gott men som lämnar kvinnor ensamma med hemträningsprogram som de teoretiskt sett ska klara av att göra på egen hand. Jag tror att en förhållandevis tät uppföljningsfrekvens av träningsprogrammet där fysioterapeuten kan göra justeringar efter din reaktion på träningsprogrammet är en nyckel till framgång.

Min tanke om behandling

Min tanke är på grund av detta resonemang att jag skulle vilja 1) symtombehandla och 2)  testa att se besvären mer som en idrottsskada. Det vill säga en brist i kroppens sätt att klara av den belastning som den utsatts och utsätts för. För punkt ett handlar det om att minska smärtan på något sätt. Genom att undvika de saker som provocerar smärtan och kanske på alla möjliga sätt du själv har för att lindra – värme, massage osv osv. Punkt två är på sikt den viktigaste, och då menar jag att du sakta ska bygga upp muskler i smärtande område. Se till att alla inblandade muskler klarar av att utföra sin uppgift med tillräcklig styrka, spänst och uthållighet.

Om vi fokuserar på idrottsskadetanken, då får det ibland göra lite ont att träna.

Inte galet ont, men ändå lite ont. Jag brukar försöka förmedla detta till mina patienter genom att förklara, att när en övning gör att man börjar grimasera av smärta, då har det ändå gått över gränsen. Jag har skrivit ett resonemang om detta i detta inlägg. Där handlar resonemanget om just löpning, men jag använder 0-10-skalan på nästan alla patientkategorier med smärtbesvär och tycker att man kan ha ont upp till ungefär fem på skalan. Utifrån hur man reagerar på träningen kan man behöva justera antal repetitioner av varje övning eller göra den på ett lättare eller tyngre sätt. Det är ju detta som en fysioterapeut ska vara proffs på, att anpassa och justera träning. Om du reagerar med smärta som känns lite för intensiv behöver det inte vara fel på övningarna i sig, kanske bara på doseringen. Du ska däremot aldrig få MER ont av träningen.

Standardprogram okej?

Vi har alla i grunden förhållandevis lika anatomi på så sätt att musklerna sitter på samma ställen och gör samma rörelser. När man har besvär i och kring bäckenet brukar man behöva träna rumpmuskler, höftmuskler, lårmuskler och bålmuskulaturen. Alla fysioterapeuter har sin arsenal av favoritövningar för olika muskler. Det är mer regel än undantag att vi plockar  från en mental övningsbank till varje patient. Brukar patienter med ganska lika symtom behöva träna övningar för ungefär samma muskelgrupper är det i stort inget fel att göra en standardisering av träningsprogrammet. Jag kan dock tycka att bemötandet är av större vikt. Att du får känna att dina besvär blivit undersökta, bedömda och att en professionell har klurat ut ett lämpligt program för just dig.

Du undrar hur du ska bära dig åt för att få hjälp.

Ofta behöver man vara mycket frisk för att vara sjuk. Det vill säga ha ganska mycket egen ork och kraft att stå på sig och att söka vidare när inte första kontakten med sjukvården blir som man tänkt. I kontakten med en fysioterapeut handlar ett lyckat behandlingsresultat ofta om personkemi. Att du förstår hur din behandlare tänker, resonerar och varför behandlingen kommer att se ut som den gör. Jag hoppas att läsningen här kan bli inspiration för dig till att våga testa ditt träningsprogram. Kräv återkoppling hos din fysioterapeut om du känner för det. Annars, sök dig vidare tills du träffar någon som förstår sig på dig och dina besvär.

Läsarfråga om långvariga bäckenbesvär

Du är värd att må bra. Det kan bli en kamp, men den är värd att kämpa!

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Vad händer på bäckenfronten?

Vad händer på bäckenfronten? Gästinlägg av Annika Svahn Ekdahl.

Annika skrev ett inlägg i forskarkalendern för något år sedan, det inlägget hittar du här. Hon är legitimerad fysioterapeut och har jobbat i över 25 år som fysioterapeut i primärvård och forskar nu också kring ämnet graviditetsrelaterad bäckensmärta.

Vad händer på bäckenfronten?


Foto: Josefin Bergenholz, GU

Jag har haft förmånen att vara med på ”10th Interdisciplinary World Congress on Low Back and Pelvic Girdle Pain” i Antwerpen, Belgien 28-31 oktober. Kongressen hålls vart tredje år. Det är en mötesplats för forskare och kliniker från olika yrkeskategorier som arbetar med ländryggs- och bäckensmärta.

Kvinnobesvär inte lika intressant?

Det var första gången som jag deltog på detta evenemang. Från tidigare deltagare har jag fått höra att för inte så länge sedan fick presentationer som rörde bäckensmärta, graviditetsrelaterade besvär och liknande hållas i ett mindre rum på den minst åtråvärda tiden under kongressdagarna. I år var det dock annorlunda! Forskning kring bäckensmärta, sett ur olika perspektiv, fick plats på stora scenen under sammanlagt två halvdagar. Även många posters belyste bäckensmärta från olika håll. Bra att kvinnors hälsa och forskning kring detta uppmärksammas mer idag än tidigare. Själv stod jag också i talarstolen och presenterade en studie där vår forskargrupp jämfört två olika smärtlindringsmetoder för bäckensmärta i graviditet. (Det var mer publik än på fotot nedan, taget under kaffepausen.) Studien jag presenterade är ännu inte publicerad i någon vetenskaplig tidskrift. Kanske får jag möjlighet att återkomma längre fram med en sammanfattning av resultatet.

Gravida med besvär finns överallt

Att få träffa utländska forskare, vars namn jag bara sett på någon av de många artiklar jag läst och få diskutera med dem var mycket värdefullt. Gravida kvinnor med bäckensmärta finns överallt i världen, förutsättningarna kan variera men många är i behov av behandling. Att få vara med på ett hörn och bidra till att området utvecklas känns mycket stimulerande.

Det pågår mycket forskning!

Det jag tog med mig från kongressen är att det pågår mycket forskning på olika håll i världen för att försöka förstå bäckensmärtan, dess ursprung och vilka konsekvenser den kan få. Anatomin i bäckenlederna undersöks på olika sätt; hur mycket rör det sig och var rör det sig? Vilka ligament är mest påverkade och hur kan vi diagnostisera besvären? Har kvinnor med bäckensmärta ett annat rörelsemönster än friska kvinnor och vad kan vara orsak till detta? Kan besvär från höftleden påverka bäckensmärta? Hur hänger bäckenbottens funktion ihop med kvarstående bäckensmärta efter förlossning? Påverkar bäckensmärta bukmuskulaturens funktion och vilka blir i så fall konsekvenserna? Det finns så många frågor! Få studier tog upp behandling av besvär från bäckenet och hur vi ska komma vidare. Det är fortfarande så att ”mer forskning behövs” är den vanligaste slutklämmen i presentationer och artiklar.

“Testbatteri”

Ett intressant, större projekt som är på gång är arbetet med att ta fram ett ”testbatteri” när det gäller bäckensmärta. Samarbetet sker mellan forskare, kliniker, beslutsfattare och även patienter i flera länder. Detta för att vi ska kunna jämföra studier länder emellan och kanske även göra större multinationella studier. I nuläget används en mängd olika tester och utvärderingsinstrument, målet är att kunna enas om ett basutbud – detta är vad vi ska undersöka på alla med denna typ av besvär, sedan kan man självklart lägga till mer utifrån kvinnans behov eller specifika forskningsfrågor. Patientens perspektiv finns också med som en självklar del. Det är viktigt att kunskap och erfarenheter hos de kvinnor som har bäckensmärta under eller efter graviditet tas tillvara för att vården ska kunna utvecklas på rätt sätt.

Samhällsfokus

Det är också tydligt i samhället att kvinnors hälsa har ett annat fokus idag än tidigare. Antalet fysioterapeuter med specialistkompetens ökar och kvinnors behov av vård och stöd uppmärksammas mer idag än tidigare. Detta tycker jag är mycket positivt, kvinnor utgör ju ca 50% av världens befolkning och föder i snitt 2.5 barn. Vi blir allt äldre, medellivslängd för en kvinna i världen är 75 år, i Sverige 84 år (Källa: UN World Population Prospects 2019; och SCB; och mer forskning behöver göras när det gäller kvinnors hälsa genom hela livet, från puberteten upp i hög ålder.

Annika Svahn Ekdahl

Leg. fysioterapeut, doktorand
Göteborgs Universitet

Bäckenbälten

Bild på ett av de bälten jag testade under senaste graviditeten

Jag tycker ibland att vi vårdgivare och kvinnor själva verka tycka väldigt olika om bäckenbälten under graviditet. För ett tag sedan bad jag om våra följares tankar och erfarenheter på instagram och fick in en massa bra input. Ni får gärna fortsätta att dela med er i kommentarsfältet.

Så här skrev följarna

  • Bökigt att använda, inte värt om man inte ska gå någon längre sträcka.
  • Begränsar rörelseförmågan mer än själva bäckensmärtan.
  • Jag kände mig instabil och med bältet kunde jag röra mig mer som vanligt.
  • Fick färre sammandragningar vid promenader.
  • Hjälpte tyvärr ingenting för smärtorna.
  • Sååå skönt när jag fick till den perfekta spänningen (varken för hårt eller för löst).
  • Kunde inte sitta med det på, då mådde jag illa.
  • Väldigt skönt stöd, hjälpte mycket mot smärtorna framförallt baktill.
  • Lyckades aldrig spänna det så hårt som det hade behövts för att hjälpa mot smärtorna.
  • Det var fantastiskt, jag kunde gå!

Vad är syftet med bäckenbälten?

Bältet syftar till att ge ett mekaniskt tillskott vad gäller stöd på själva bäckenlederna. Det är alltså INTE ett stöd för magen. Om detta är det du önskar så finns det sådana slags stödgördlar på marknaden, men det är alltså inte samma sak som det som vi fysioterapeuter rekommenderar som stöd för bäckenlederna.

När behövs bäckenbälte?

När du är gravid och en fysioterapeut bedömt att du har bäckensmärta från främre eller bakre bäckenlederna rekommenderas du ofta ett bäckenbälte. Det kan hända att du behöver få annan behandling i första hand, före bäckenbältet. Du kan också behöva få råd om hur bältet ska sitta på just dig. Det händer med jämna mellanrum att vi träffar personer som har fått mer ont av bältet, och då kan detta ibland bero på att det positionerats fel. Bäckenbälte är en kompletterande behandling, och har du fått övningar rekommenderade för dig är dessa alltid minst lika viktiga som bältet. Eller kanske viktigare.

Hur ska jag välja bälte?

Här kommer vi till det svåra! Det finns lite olika bälten på marknaden och vi resonerar lite olika om de flesta. Min egen uppfattning (som jag gärna reviderar om ni övertygar mig till annat) är att de grå/svarta ganska smala och hårda bältena generellt sett ger enormt bra mekaniskt stöd, men att de också är hyfsat obekväma att ha på sig. Därför upplever jag att många köper dem, säger “aaah, vad skönt” när de tar dem på sig, men sedan använder dem ganska lite. Därför har jag hamnat i att oftare rekommendera bälten av typen som är lite bredare, med dubbla lager och lite mjukare kanter. De är ofta lite mindre hårda och ger därför mindre stöd, men är också bekvämare.

Jag har tänkt att användbarheten över tid slår det något bättre mekaniska stödet från de smalare/hårdare bältena.

Hur ska bältet sitta?

foglossningljusare

Bältet ska sitta så att de håller ihop bäckenlederna. Framtill är det ofta ganska uppenbart, det blir liksom under gravidmagen och tvärs över ljumskarna. Baktill har forskning visat att bältet gärna ska sitta ganska högt, men ändå över bäckenlederna. Det är alltså inte ett extra ländryggsstöd du behöver.

När ska jag ha bältet?

  • När du ska stå och gå
  • Korta stunder åt gången, 20 minuter eller så länge det känns bekvämt.
  • Aldrig när du sover

Det är svårt med bälten

Min högst personliga erfarenhet är att bälten har gett mig något längre gångsträcka, men att de också varit lika sköna att ta av efter en stunds användning som de är att ta på. Jag tror också att vi fysioterapeuter ibland behöver tagga ner vårt “insäljande” av bäckenbälten, de är inte alltid så fantastiska som vi kan få dem att verka.

Referenser:

Foglossning efter förlossningen

Vad kan man göra åt foglossning som ligger kvar efter förlossningen? Den här rubriken är en slags click-bait för dig som googlar. Jag ska tillhandahålla dig bra information om det du söker, jag menar inte att jag har lurat hit dig onödan. Men klickbetet handlar om begreppet foglossning. Det skär litegrann i min fysio-själ när jag använder begreppet. Men hey, du googlade dig hit! Och det var det jag ville. Bäckenet har visserligen fogar (=leder), men de kan inte lossa.  Foglossning anses inte längre vara det korrekta uttrycket då det faktiskt inte är några fogar som lossnar. Det har funnits förslag att istället kalla det “bäckenuppluckring” men det låter nästan lika illa. Fysioterapeuter tycker kanske bäst om att kalla det graviditetsrelaterad bäckensmärta.

Hormonernas påverkan

Muskler och leder blir påverkade av både hormonella förändrinar, livmoderns tillväxt och viktuppgången under graviditet. De hormonella förändringarna som graviditeten orsakar kan medföra en förhöjd rörlighet i lederna. Viktuppgången kan också leda till att skelett, muskler, leder och ligament belastas hårdare. Samtidigt sker en förskjutning av kroppens tyngdpunkt framåt och ryggmusklerna belastas mer vilket skapar en ökad kompression på de bakre delarna av ländryggen. För många minskar eller försvinner besvären snabbt efter förlossningen. Ibland upplevs förbättringen nästan magiskt i samband med att hormonnivåerna i kroppen normaliseras. Det finns dock  kvinnor som upplever kvarstående smärta i flera år framöver. Kvinnor som hade besvär med ländryggssmärta redan innan graviditeten lider också större risk att ha kvarvarande besvär av bäckensmärtor ett år efter förlossningen.

50% av alla gravida kvinnor upplever bäckensmärta

För majoriteten av dessa försvinner smärtorna inom tre månader efter förlossningen. Besvären finns dock kvar hos vissa, upp till 7% har smärta som de upplever som svår och funktionsnedsättande. Man vet inte helt varför bäckensmärtan uppstår överhuvudtaget, men en del belägg finns för att det handlar om en biomekanisk ändring som försvårar  kraftöverföringen mellan ländrygg och bäckenet. Musklerna kring bål och bäcken spelar viktiga roller i kraftöverföringen i detta område.

Behandlingsapproach

Du som lider av bäckensmärta behöver ofta få fysioterapeutisk behandling där du får råd och hjälp att träna dina muskler på en lagom nivå. Du behöver kanske också ergonomiska råd och det vi ofta kroppsmedvetenhetsträning. Kanske behöver du på nytt lära känna din kropp, när den är spänd och avspänd och var dess fysiska och orkesmässiga gränser nu går. För vissa är det också bra att jobba med rörlighetsträning och stretching. Som ett komplement kan massage eller annan britsbehandling göra gott.

Varför går det inte över?

Forskningen menar på att tidigare ländryggssmärtor och bäckensmärtor kan vara en faktor att en kvinna får fortsatta besvär även efter den aktuella graviditeten. Vissa studier menar att nedsatt uthållighet och styrka kring bål och bäcken hör ihop med kvarvarande besvär av bäckenledssmärta tre månader efter förlossningen. Även emotionell stress och kvinnans totala psykiska hälsa kan bidra till att smärtan kvarstår längre. Man ska inte glömma att graden av tillfrisknande är hög! De allra flesta blir också spontant bättre utan behov av behandling.

Se det som en idrottsskada

Tänk dig dina besvär som en en idrottsskada. Rehab efter en idrottsskada är ofta långsam och innehåller väldigt väl utvalda moment. Det kräver både smärtlindring, lagom dos av träning och ibland andra behandlingar för att optimera en balans i muskler och leder. I lagom hastighet ökar man belastningen och kroppen anpassar sin tålighet till belastning. Successivt leder rehabiliteringen fram till återgång till aktivitet och full funktion. Så tänker jag att rehab även för bäckensmärta ska vara.

Fysisk aktivitet ska inte göra ont, men får göra lite ont

De här var ett konstigt budskap, va? Jag ska förtydliga. Har du kvarstående besvär av bäckensmärta efter graviditet bör du se över hur du rör dig. Kanske är det viktigt att börja röra dig överhuvudtaget om graviditeten innebar mycket inaktivitet. Rör du dig alldeles för mycket kan du iställe behöva dosera ner träningen. Vi brukar förklara det här så:

Måla upp en 10-centimeters linje för din inre syn.

Ena änden står för 0=inte ont alls, och andra änden för 10=värsta tänkbara onda. Då brukar vi säga att träning och motion kan få kännas upp till 5 på den linjen, men att det också gärna ska ge sig inom 24 timmar. Om din grundsmärta är på 3 kan du kanske  inte förvänta dig att träning ska vara helt smärtfri, eftersom du ju redan har ont till att börja med. Men vi vill inte heller att du ska komma upp i några nya smärthöjder genom träning. Jag brukar förklara det som att om du får ett jättesmärtgenombrott av att promenera 10 minuter, då kanske du klarar 5. När vi legat stadigt på dessa 5 minuter utan att få mer ont i ett gäng veckor, då stegrar vi till 7,5 minut. Och sedan vidare till 10, 20, 30, 40 och timmar… Samma slags stegring kan du tänka för vilken slags aktivitet som helst.

Psykiskt mående och sömn

Stress, psykisk ohälsa och sömnbrist kan alla bidra till att smärta upplevs värre och dessutom stannar kvar längre. Ett tips också att tänka över hela sin hälsosituation. Är det något annat som skaver i livet kan det vara en del av rehabiliteringen att ta tag i dessa bekymmer. Förhandla om sömnen med en eventuell partner. Be BVC eller vårdcentralen om en samtalskontakt.

Läs mer på bakingbabies

I den här kategorin lägger jag alla inlägg som rör bäckensmärta. Läs och leta vidare där!

Referenser:

Ps: För dig som vill läsa ännu mer om ämnet har jag gjort en hel serie inlägg om bäckensmärta efter graviditet, den finns att läsa här. 

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
Integritets Preferens
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.